Reklamtext på gott och ont...

Reklamtexten till En nypa salt  får handlingen att i mina ögon framstå som väldigt underlig. En kollrig mamma berättar de mest osannolika historier om sin dotters Megs uppväxt. För mamman är de sanning och hon drar sig inte för att berätta samma historier för Megs akademiske pojkvän. Pojkvännen tycker mamman är mer än lovligt galen, kanske till och med manipulerande. Dottern skäms samtidigt som hon blir arg och irriterad på sin mamma.

Meg älskar sin mamma men klarar inte av dessa påhittade historier som hon fått höra hela sitt liv. Men när hon får veta att mamman är döende gör Meg det enda hon kan. Flyttar hem för att hjälpa henne i vardagen. Krockarna blir många och den excentriske trädgårdsmästaren som mamman anställer gör inte saken lättare för Meg. Mitt i allt det här försöker Meg få reda på om det finns någon som helst sanning i alla de berättelser mamman drar om hennes liv. Gick det verkligen till som mamma berättar när hon föddes? Vem är egentligen hennes far? Hon stöttas ivrigt av sin pojkvän. Mamma svarar inte när Meg frågar och dagarna rinner iväg. Ska hon någonsin lyckas få fram sanningen är det nu medan hennes mamma ännu kan berätta.

Jag fick Maria Goodins bok rekommenderad av en kompis, men den har blivit liggande hemma. När jag läste reklamtexten ville jag knappt öppna den. Men jag kände att jag måste ge berättelsen en chans. Både mamman och dottern var svåra att få grepp om. Men ju mer jag lärde känna dem desto bättre tyckte jag om boken. Från att ha tvivlat och inte förstått deras handlingar började jag skratta, förundras, gråta en skvätt och till sist förstå. Jag kan ju tillägga att boken tog slut den natten. Jag var tvungen att få reda på hur det hela skulle sluta…

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.