onsdag 29 juli 2020

”Väg 9” av Tina Frennstedt


Författarens förra bok ”Försvunnen” belönades med Årets Deckardebut 2019! Och nu har den före detta kriminalreportern kommit ut med en minst lika spännande och intressant uppföljare, kanske t.o.m. strået vassare! Det tackar vi för och ser med stor spänning fram emot fler kalla fall för ”supersnuten” Tess och hennes kollegor, som verkar i Skåne. Denna, liksom den förra, utspelar sig alltså i Malmö men i stora delar också på Österlen och nu även i Ystadtrakten. För väg 9 går ju genom just Ystad och upp genom Österlen…

Och på väg 9 blev Max brutalt mördad en höstnatt 2004. En ung, lovande pianiststuderande som cyklade hem i regnet blev knivhuggen till döds utan att man sedan dess kunnat knyta någon gärningsman till dådet, ännu mindre hitta något motiv. Detta fall börjar Tess med kollegor att nysta i – igen - när plötsligt två oförklarliga kvinnomord sker på Österlen. Helt utan, till synes, någon koppling till varandra. Men… En extremt ovanlig, ljus lera – som också förekom på Max kläder 2004 – knyter samman de tre fallen. Men hur? Varifrån kommer leran?

Ju mer Tess gräver och nystar, desto mer märkliga saker hittar hon – framför allt i den där höstkvällens händelseförlopp 2004. Många lögner och lögnare blottas, och till sist verkar ingenting vara så som det framställdes 2004. Livet har gått vidare på olika sätt för ungdomarna från folkhögskolan, men få har lyckats glömma och släppa taget. Och de som definitivt inte kunnat glömma och släppa taget är Max gamla föräldrar, som aldrig fick svar eller förklaringar. Och just detta är en nog så viktig sak som Frennstedt förmedlar så bra – hur viktigt det är att försöka lösa de gamla, ouppklarade morden… för de anhörigas skull. Alla behöver få sätta punkt för att kunna gå vidare, och just detta är det som driver Tess och hennes ColdCase-grupp att slåss för sin överlevnad när gruppen är hotad av nedstängning p.g.a. alla nya skjutningar och mord i gängkriminalitetens spår. Alla mord är lika viktiga, alla människoöden likaså. Och Frennstedt bygger dessutom upp sina fiktiva kalla fall på äkta vara, som dock ändrats en del av hänsyn till anhöriga. Ja, här finns många ingredienser som får Frennstedts deckare att sticka ut från mängden!

/Tuija


Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

onsdag 15 juli 2020

”Tistelhonung” av Sara Paborn


Jag tycker Sara Paborn har utvecklats ordentligt som berättare de senaste åren. Dock känns denna hennes senaste roman en smula ojämn och dessutom med en huvudkaraktär som jag känner mig ganska ambivalent mot – jag vet helt enkelt inte riktigt vad jag tycker om henne. Givetvis behöver man inte tycka om en berättande karaktär, tvärtom kan det vara nog så intressant med en osympatiskt sådan, men det är något som skaver en smula med Ebba från Stockholm 2019, som är jagberättaren. Däremot är det väldigt lätt att känna med Veronika i Båstad 1955, som är den andra, minst lika viktiga karaktären, som vi får följa den varma bisommaren när hon mötte sitt livs kärlek.

Dessa båda kvinnors vägar möts alltså i nutid, när Ebba, av jobbskäl, söker upp Veronika, efter att i en tidnings frågespalt ha sett henne dryfta sin ungdoms kärlek. Men det är inte av det skälet hon kontaktar Veronika utan för att få göra en intervju med henne om livslång kärlek och hur man håller den vid liv. Vilket också nämndes i tidningen – att Veronika alltså skulle haft, efter sin ungdomsromans – men… det som fångar Ebba när hon väl möter Veronika är alltså istället vad som hände den där sommaren 1955. Och vart han, den där konstnärsstudenten Bo Bix egentligen tog vägen efter sin Båstadvistelse. Vad var det som hände? Och varför?

Och det är detta som Ebba till slut lägger sin energi på, även om Veronika är svårlirkad, och ibland en smula förvirrad. Eller kanske har valt att omskriva skeenden i sitt eget huvud? Under några veckor kommer de i alla fall varandra närmare, och den Ebba som oombedd ger sig i kast med att försöka hitta den där mannen kan jag förstå en liten smula lättare än den lätt patetiska kvinna hon framställts som, tidigare. Dock är jag benägen att hålla med henne i den slutliga självinsikten – vem är hon att lägga sig i, egentligen?  Kanske gör man mer skada än nytta när man på eget bevåg gräver i andra människors liv. För sitt eget liv lyckades hon nämligen totalkvadda genom naivitet och låg impulskontroll – är hon verkligen rätt person att blanda sig i andras? Kanske, kanske inte…?

Oavsett, så är Sara Paborn alltid läsvärd, vare sig man gillar eller ogillar hennes karaktärer.

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

torsdag 9 juli 2020

”Där kräftorna sjunger” av Delia Owens

Årets mest sålda bok i USA under 2019! Det blev denna debutroman av zoologen och forskaren som tidigare varit medförfattare till tre internationellt kända fackböcker. Hon har här skrivit en både originell och fantastiskt vacker historia om det näst intill omöjliga, parallellt med hur det onda försöker fördriva det goda inom människan. Jag tror ingen kan lämnas oberörd av detta drama, snarare än morddrama som det ju egentligen också är, men det är också en underbar kärleksförklaring till naturen och djuren – här i träskmarkerna i North Carolina.

Och i händelsernas centrum har vi Kya, flickan vars mamma till slut gav upp och lämnade familjen när Kya bara var en liten unge. Men allt eftersom flyr de övriga syskonen också sin väg, undan den våldsamma och söndersupna pappan, och lämnar henne kvar där med honom. Vilket förstås inte går något vidare, och än sämre när även han till slut överger henne. Hur överlever en liten tioårig flicka ensam i ett skjul i åratal, ute i våtmarker, utan vänner eller vuxna gestalter?

Ja, en – eller två – vuxna förbarmar sig lite över henne och hennes situation; handelsmannen Jumpin´ - som försörjer henne med bensin till båten och majsgryn att äta, mot de musslor hon gräver upp ur dyn - och hans fru. Men det är ändå en helt otrolig bedrift att överleva på det sätt hon gör…

Och en vän har hon indirekt i ett annat träskbarn; grannpojken Tate som hon känner stor samhörighet med, och senare även kärlek för. Det var bl.a. han som lärde henne att läsa efter att hon fått nog av skolans värld med elaka barn efter bara en dag. Men även han överger henne så småningom, för högre studier och forskning i träsklandskapens biologi. Alla lämnar henne, ingen kan hon lita på. Inte ens den omsvärmade och populäre Chase Andrews som talat om giftermål med henne men sedan väljer en annan brud framför näsan på henne.

Och här tar historien en obehaglig vändning, när denne Chase hittas mördad och misstankarna faller på Kya. Vem annan än träskflickan skulle vilja ta livet av denne gullgosse? Så här blir det Kya Träskflickan mot resten av staden – eller åtminstone nästan alla mot henne…

Det är så vackert och skickligt berättat, och bitvis riktigt spännande, att följa en otroligt utsatt flickas väg från en ofattbar uppväxt till en framgångsrik författare, bara för att därefter stupa vid ett mordåtal? Det är verkligen en uppväxtskildring som berör på djupet och som man inte glömmer i första taget!

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

onsdag 1 juli 2020

”Längs den lila linjen” av Deepa Anappara


En annorlunda och angelägen debutroman av en i södra Indien uppvuxen journalist som skrivit många artiklar och reportage om Indiens fattigaste, vars berättelser vi sällan får ta del av. Eftersom hon många gånger upplevde att journalistiken sällan gav utrymme för att framställa dessa människor som de levande, humoristiska överlevare de är, de gladlynta och kaxiga individer som döljer sig bakom smutsen och hungern, så lät hon sin här nioårige karaktär Jai bli en röst för alla dem hon träffat genom åren. Och det är alltså Jai som oftast berättar, och det är genom hans ögon, tankar och känslor som hela denna ofattbara historia når oss – en röst för alla de 180 barn som dagligen försvinner i Indien…

Jai lever alltså i en fattig, smogsotig stadsdel någonstans i Indien och hans liv är trots det tryggt med kompisar, bus i skolan och flitigt konsumerande av krimserier på tv. I slummens bakgrund skymtar storstadens glittrande ljus och lyxiga höghus, och trots att Jais mamma jobbar i ett av dem är det en helt annan, overkligare värld. Men den trygghet Jai känner raseras när en av hans skolkamrater försvinner.

Alla är naturligtvis oroliga för det försvunna barnet men också för att händelsen ska leda till att myndigheterna river deras stadsdel. Polisen verkar dock ointresserad av fallet så Jai och hans vänner Pari och Faiz börjar leka detektiver. Men snart försvinner allt fler barn och tillsammans konfronterar de vettskrämda föräldrar, likgiltiga poliser och rykten om barnätande djinner. Är det ondskefulla andar som tagit barnen? Eller är det organförsäljare, pedofiler eller slavhandlare? Mördare? Kanske muslimer? Ingen vet, men alla tror och skyller på någon eller något. Hat och ilska pyr under ytan, vem ska man rikta den emot? Tragedin kryper allt närmare tills livet plötsligt förändras för alltid.

Det här är alltså en berättelse baserad på verkliga händelser, om fantasi och mod, utsatthet och kamratskap, om religiösa motsättningar, om hur det kan vara att leva i Indien idag. Och den gör avtryck. Här finns härliga, uppfriskande karaktärer, men också en beklämmande misär och maktlöshet. En bok som berör.

Romanens titel som e-bok är ”Djinn”.

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida