I filmen Boyhood får vi följa pojken Mason på riktigt(!) i tolv år tills han
är ung vuxen och börjar på college. Då klipper han det familjeband vi följt i
två och en halv timma. Ett märkligt och enastående
filmprojekt. Annars brukar det bli skådespelarbyten när ett liv skall följas på
film men inte i Boyhood, här är det samma skådespelare hela vägen! Richard Linklater
filmade pojken Mason – skådespelaren Ellar Coletrane - under några veckor varje
år.
Förutom det hisnande projektet gillar jag filmen skarpt. Samtalen och dialogen blir aldrig styltiga eller förutsägbara,
även om jag förstår vartåt det lutar i handlingen så fångar samtalen mig så att
jag glömmer tiden. Men så är det också Richard Linklater som är regissör. Ni
vet han som gjort tre filmer - också i realtid - med paret som träffas en natt
i Wien, inte kan glömma varandra och stöter sedan på varandra igen i Paris. I
tredje filmen är de ett gift par. Filmerna heter: Before Sunrise, Before Sunset och Before
Midnight. Även här snackas det mycket, oupphörligt faktiskt. Om viktiga
och ibland överraskande saker - om livet helt enkelt.
Men åter till varför jag gillar Boyhood. Nedslagen i handlingen och klippningen. Om man väljer att följa en människa i tolv år är det viktigt vad
som väljs ut när man bara(!) har knappt tre timmar på sig. Valen är väl
avvägda, stundtals oväntade. Inga longörer och transportsträckor som får filmen att sacka. Här är en berättare som förstår att lita på sin publik.
Jag skall ta ett exempel, i koncentrat. Mamman har träffat en
ny, Mason är nu ca tio år. I nästa klipp väntar alla i hallen och de nygifta
som firat smekmånad dyker upp. Redan vid hemkomstmiddagen vill nye pappan Bill
beställa vin i stället för vatten på restaurangen. Klipp. Några scener senare;
skrik hörs från garaget, barnen bevittnar en oerhört förnedrande scen när
mamman kravlar på golvet. Klipp. Barnen hämtas av mamman och väninna, rivstart.
Klipp. Nytt liv.
Skådespelarna. Richard Linklaters favorit Ethan Hawke spelar Masons
pappa. Mamman Patricia Arquette, oj så bra. Men allra mest förändras såklart
den eftertänksamme Mason. Fantastiskt att få följa detta.
Alla åldras naturligt. Vilken idé, vilket grepp. Det här är en film att sjunka in i. Undvik pauser om det går. Se
den i ett svep. Se Boyhood.
/Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar