torsdag 30 maj 2013

En litterär fantasi om Karin Boye

Jag sugs snabbt in i Den bästa dagen är en dag av törst. En berättelse som utspelar sig under ett år av en kvinnas liv. Det finns ett före som jag delvis tar del av och det finns definitivt en fortsättning, men den får jag själv fundera över hur den ter sig. Kanske förstärks den här känslan av ett före och en fortsättning av att huvudpersonen baseras på en verklig – Karin Boye. En person som funnits och som nog alla hört talas om. En som levt och dött.

Eftersom jag inte kunde avhålla mig från att läsa lite om Boye så vet jag när och hur hon dog men inte så mycket mer om hennes liv. Jag vet att det i verkligeheten finns en fortsättning på Karins tid i Berlin och efter att jag slagit igen boken är jag nyfiken på den och på den riktiga Karin. Tyvärr skriver inte författaren vad hon byggt sitt porträtt av Karin på, mer än att hon ändrat verkligheten.

Det år i Karin Boyes liv som Jessica Kolterjahn valt att fabulera om befinner sig Karin i Berlin. Hon åkte dit för att gå i psykoterapi och få ordning på sitt liv, sina tankar, känslor och depressioner. Det är en inkännande berättelse och jag tar den och huvudpersonen till mig med en gång. Karin dras mellan sina känslor för olika män och kvinnor. Maken hon lämnat, älskare hon lämnat eller inte kan lämna. Vännerna som bor i Berlin när hon är där och speciellt väninnan Kajsa, som i början av boken är kvar i Sverige, är med i berättelsen.

Samtidligt skriver Kolterjahn om ett Berlin i förändring. 1932 syns brunskjortor allt mer, Göring håller brandtal där åskådarna är i extas och judarna har börjat trakasseras. Här stryker Karin omkring. Tar in vad som sker omkring henne och försöker med sitt sköra sinne relatera till det. Strävar för att få pengarna att räcka till husrum, mat, nöjen och terapisessioner. Hon känner, lider och äcklas. Den stora frågan hon brottas med är hur hon ska kunna veta vad kärlek är. Vad är rätt och vad är fel när normen är man och kvinna. Samtidigt möter hon den andra välden, kvinnoklubbarna där det får vara kvinna och kvinna.

Hon har skrivit bra Kolterjahn. Jag får nog låna hem något mer av henne och se om det är lika bra skrivet och ger mig samma insyn i en människas känslor och tankar.

/Liselott

Boken på bibliotekets webbplats.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar