Om man som
jag regelbundet pendlar långa sträckor med bil kan det vara trevligt att ha en
ljudbok som sällskap. När jag senast kom på att jag behövde något att lyssna på
snappade jag närmast i förbifarten åt mig Val
McDermids The vanishing point (på svenska Flyktpunkten). Det blev min första bekantskap med författaren.
Historien
börjar med att Stephanie Harkers fosterson Jimmy blir kidnappad på Chicagos
flygplats. Stephanie har fått vårdnaden om Jimmy sedan hennes väninna Scarlett,
dokusåpakändis, dött i cancer. Polisen ställer sig först avvaktande till hennes
vädjan om hjälp och inriktar sig främst på att ta reda på vem hon är, men sedan
FBI kopplats in och Stephanie har börjat berätta sin och Scarletts gemensamma
historia förstår man att det kan vara något större på gång. Det finns många
personer som har ett intresse av Jimmy, frågan är bara vem som haft förmågan
att iscensätta kidnappningen. Stephanies f.d. pojkvän som visat en sjuklig
besatthet av henne, Jimmys morföräldrar som tror att det kan komma pengar med
pojken, eller ett av Scarletts galna fans som vill ha pojken som ett minne av
henne?
Det är
onekligen en spännande historia, och uppläsningen är inte svår att följa om man
har grundläggande kunskaper i engelska. Upplösningen visar en viss finess
tycker jag. Men det absoluta slutet? Jag tror nästan inte på det jag hör, så
ställd blir jag. Därefter kommer irritationen. Avslutet på boken känns hastigt
och hafsigt och inte alls genomtänkt. Ungefär att jämföra med ”och sedan dog
alla”. Inte särskilt trovärdigt och synd för att det förstör en annars rätt
spännande bok tycker jag. Om någon annan har läst boken och tycker annorlunda, skriv gärna en kommentar!
/Jenny
Copyright/fotograf: Mimsi Möller
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar