
En kort
förklaring: Albion är namnet som användes när man talade om Storbritannien
under Roms storhetstid. Det används fortfarande i vissa, mer poetiska
sammanhang för att beskriva Skottland och till viss del England (om jag minns
rätt).
Boken
utspelar sig under det första århundradet i en liten keltisk by vi namn Caer
Cad och vi får följa den föräldralösa flickan Ailia under hennes uppväxt och de
svårigheter som hennes avsaknad av familj medför. För trots att hon har en
kärleksfull adoptivmor och en mycket högre position i samhället än vad en
”hudlös” egentligen kan förvänta sig, så finns det en hel del saker som hon
inte är en del av.
Boken tar
oss med på en resa in i ett samhälle där trolldom finns överallt och alla ting
har ett eget syfte och en egen berättelse. Det är lätt att svepas med och tänka
att det handlar om vilken ”vanlig” fantasybok som helst, men här finns mer än
ett korn av historia. Rituella offer, heliga dagar med alla tillhörande traditioner
och en helt annan syn på omvärlden må kännas påhittat, men det finns mycket som
får mig att tänka på druidernas seder. Jag har extremt begränsad kunskap om
dessa, men lite har jag läst i min jakt på Artur-legender och annat.
Dessutom,
hur annorlunda är det jag precis beskrev från det som Asa-troende höll på med
på 700-talet?
Min poäng är
att boken lyckas kännas både som en slags studie av livet på 40-talet e.Kr. och
som en fantasybok på samma gång.
Mycket
intressant läsning och det är till och från väldigt svårt att lägga boken ifrån
sig.
Den finns
att låna på stadsbiblioteket, fantasy-avdelningen.
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar