Så var det
dock inte i år. Med ett fullspäckat semesterschema och en rejäl förkylning (en
present från min gudson, ungefär ett och ett halvt år gammal) såg det ut att
inte bli någon tid över för läsning och reflektion den här sommaren. Men lite
böcker hann jag dock med, och vi börjar med:
Den Trettonde Funktionen av Ola
Wikander.
Detta är
uppföljaren till Serafers Drömmar
som jag tidigare skrivit om. Serien fortsätter att gripa tag i mig, men den här
boken hade jag väldigt mycket lättare att ta till mig. Endast två dagar tog det,
och jag suktar efter den tredje och avslutande delen.
Vi får nu
följa Nymwë i långt större utsträckning än i första boken, Kwanzo tar mer av en
baksätesroll till hennes ledarskap. Boken utspelar sig några år efter den
första boken, och tiden som har gått har varit allt annat än händelselös. Det
har faktiskt hänt så mycket att jag gärna hade läst om det när det hände,
hellre än att få lite återblickar här och var, men det stör inte på något sätt
historien som berättas.
Nu har jag lärt mig uppskatta Wikanders
trilogi fullt ut och jag rekommenderar den varmt till er som vill ha en
annorlunda fantasy-bok som ställer sig frågan om det verkligen är rätt att göra
något, bara för att man har kapaciteten och kunskapen.
Nästa bok i
listan var ett återbesök i min egen bokhylla i form av:
The Eye of the World av Robert Jordan.
Om någon av
er läst mina tidigare inlägg så vet ni att den här serien tillhör mina absoluta
favoriter. Detta är första delen i serien ”The
Wheel of Time”, och att försöka beskriva hela serien är meningslöst. Det är
en hel uppsjö av viktiga karaktärer, händelser och fenomen. Men jag kan försöka
ge en introduktion till den här boken. Vi lär känna pojkarna Rand, Perrin och
Mat, flickorna Egwene och Nynaeve, gycklaren Thom Merrillin samt Lan och
Moiraine när boken börjar. Ungdomarna behöver ge sig av hemifrån och följa med
den mystiska kvinnan Moiraine och hennes… livvakt… Lan. Gycklaren Thom
bestämmer sig för att följa med, på lite oklara grunder.
Ju mer jag funderar på att skriva här, desto
mer inser jag att jag inte kan skriva som jag vill utan att avslöja saker. Så
jag säger såhär, om du tycker om exempelvis Sagan
om Ringen (J.R.R. Tolkien) eller Kingkiller
Chronicles (Patrick Rothfuss) och inte räds att ta dig an ett
mastodontverk, så vill jag varmt rekommendera att du läser serien The Wheel of Time. Börja då med A New Spring som är den här seriens
motsvarighet till Bilbo (J.R.R. Tolkien)
Sist men
absolut inte minst har vi:
Stäppens Krigare av Conn Iggulden.
Jag läste
för några år sedan Kejsaren-serien av
Conn Iggulden och blev helt såld.
Böckerna är
skriva som skönlitteratur, men som historieintresserad så ser jag också att
Iggulden har gjort sin läxa ordentligt. Samma sak hände här, med första boken
om Djingis Khan. Boken tar tag i sin läsare och håller fast hela vägen till
sista sidan. Det är intressant, roande och framför allt bra litteratur. I den
första boken får vi följa Temudjin (Djingis Khan) under uppväxten som son till
en Khan. Hans far är Jesugai, khan i Vargarnas klan. Och det är här, i den här
typen av berättande, som Igguldens briljans syns så tydligt. Han förenklar en
del namn, ändrar lite grann i historien för att det ska bli bättre
skönlitteratur, men allt sådant står med i slutet på boken, med en förklaring
till varför han ändrat/tagit bort saker.
I skrivande
stund håller jag på med del två, Bågens
Mästare, även den ser ut att bli trevligt sällskap den närmaste tiden.
Så det gör
inte så mycket att semestern var fullbokad och att det regnade en del, läsa
hann jag ändå.
Nu ska jag
bara försöka hitta tiden till att åka och bada också…
Andreas
Beställ böckerna på bibliotekets hemsida. Två finns även som e-bok och en som ljudbok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar