Barmark är en bok med eftertanke, en att läsa långsamt,
grunna över ensam och med andra. Vad handlar den om egentligen? Texten är en
berättelse men den innehåller så mycket mer.
Berättaren är Anja. Hon har ett gott förhållande till sin
mormor Signe men inte till sin mamma. Mormor och mamma funkar heller inte ihop.
Det är svårt, taggigt. Det är mycket de inte pratar om kvinnorna i släkten.
Anja får höra mormors berättelse för att i sin tur kunna berätta den för sin
mamma den dagen hon vill lyssna. Mormors berättelse är sorglig och drabbande.
Svår att berätta i korta drag.
Utgångspunkten är Anja och hennes dotter som bor på en gård
närmre gränsen mot Norge, någonstans utanför Östersund. Men snart får de inte
vara kvar längre. Släkten vill ha tillbaka sin gård. Det är nu när Anja måste
lämna gården som hon funderar och oroar sig för nuet och tänker tillbaka på det
som varit. Hur hon och dotter Hanne
hamnat där, hur de har det idag. Anja tänker mycket på sin mormor och läser det
hon lämnat efter sig i form av brev och dagböcker. Mormor som engagerade sig i
motståndsrörelsen när nazisterna invaderade hennes hemland Norge. Hennes man
tillfångatogs. Mormor flydde höggravid, men lämnade kvar sin son. Han skulle
snart komma efter. Så blev det inte. Det är fascinerande att läsa Signes
berättelse. Anjas är tyngre. Kanske för att den är i nutid? Men det är
kvinnornas berättelse. Deras män, papporna till barnen är frånvarande på olika
sätt. Det handlar om graviditet och barn, oro, ensamhet och rädslor. Vad och
vem går att kontrollera, skydda? Det är en tung berättelse, ibland undrar jag
om det ens finns hopp. Men här finns kampen för att hitta sin ro. Den är olika
för alla kvinnorna.
Det finns ett driv i berättelsen som samtidigt är trög och
tung. Ibland är det otydligt vem som berättar. Vem är jag och vilka är vi. Den
enas berättelse flyter över i nästas. Anja och Signe om vartannat. Den skulle
säkert passa som bokcirkelbok. Tidigare har författaren skrivit boken Stilla
havet.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar