onsdag 3 december 2014

Ondvinter

Vi befinner oss i en medeltida värld en bit norrut. Det är självhushåll i stugorna, det finns en älv, en by, en slätt och mycket skog. I utkanten av byn bor tvillingarna Wulf och Sunia med sin far. Syskonen har en särskild förmåga, de förstår varandra utan att ett ord har sagts. Tillsammans med sin far lever de tryggt, men ju äldre de blir förstår de att det är mycket han inte berättar om deras förflutna. Den dagen fadern återvänder från en jakt mycket svårt skadad förandras deras värld totalt.

Det ska sägas med en gång. Det var länge sedan jag läste något från fantasysfären. När jag kollar på SF-bokhandelns sida så förstår jag att mycket hänt sedan jag läste en fantasy senast. Nästa erkännande; jag var sådär halvsugen på att läsa Ondvinter men jag hade hört mycket bra om boken. Nu efter att ha läst nästan hela får jag erkänna att jag är helt fast. Ett tecken på det är jag längtar efter nästa lästillfälle. Dels för att få reda på hur det skall gå för syskonen Sunia Och Wulf, men också för att berättelsen har ett vackert språk och bjuder på oväntade upplevelser, inte med buller och bång utan med små medel. Så det gäller att läsa uppmärksamt. Därmed inte sagt att boken är svår, nej tvärtom, sidorna vänder sig nästan själv.

Formgivningen gillar jag också. Ett grafiskt vackert omslag, varje kapitel inleds med en finstämd suggestiv teckning, och så finns det kartor! Allt detta bidrar till att stötta min ingång till världen där Ondvintern åter börjar fatta sitt grepp om människor, djur och natur samtidigt som något stort och onämnbart lurar i storskogen. Den passar verkligen att läsa just nu när dagarna blir kortare och kylan kommer krypande. Fast jag tänder ett ljus för att hålla värsta kusligheterna på armlängds avstånd.

Ondvinter är första delen av fyra i serien Berättelsen om blodet av Anders Björkelid.

Reservera Ondvinter i bibliotekets katalog


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar