I början av 2000-talet bor Ruth i Australien. Hon är
gammal, skröplig och har börjat glömma saker. Men det som hände i Tyskland och London
under 20- och 30-talet minns hon. Hur hennes politiska engagemang växte fram
med kusinen Dora som förebild. Åren när Hitler tog sig till makten och hon och
Dora tillsammans med andra kämpade mot nazismens växande inflytande över folket
i Tyskland.
När det en morgon dimper ner ett paket med texter börjar
hon tänka än mer på det förflutna. Texterna består av Ernst Tollers självbiografi.
Kortfattat var han en tysk pjäsförfattare som blev politiskt engagerad och
hamnade i fängelse (fylligare porträtt finns i boken). Tillsammans med Dora och några till drev Ruth
kampanjer för att få Toller frigiven och för ett fritt Tyskland. Ruth minns
tillbaka och känner saknade efter Dora som dog i exil. Ser henne överallt. Vi
följer Ruths vindlande minnen som förstärks av Tollers biografi. Biografin
skrev han med hjälp av Dora under 30-talet. Den påbörjades i Berlinoch avslutades i London. När jag läser om Toller befinner han sig i
ett hotellrum med utsikt över Central Park. Dora finns inte längre i hans liv. Tidsmässigt
har Hitlers invaderat Tjeckoslovakien men kriget har inte brytit ut. Toller har
bestämt sig för att lägga till några stycken i biografin. Stycken som han
tidigare uteslutit och som handlar om Doras roll i hans liv.
Allt som är jag är en väldigt fascinerande bok om hur
motståndet mot Hitler och nazismens framfart kunde te sig, hur det var att leva
som motståndare i Tyskland då och om livet i exil. Ernst Toller var en verklig
person och även Ruths karaktär bygger på en verklig person. På förlagets hemsida står
att läsa att Ruth delade med sig av sin livshistoria till Anna Funder innan hon gick bort
2001. Men berättelsen handlar lika mycket om människors förhållande till
varandra, som släktingar, vänner, medarbetare, älskande. Hur deras förhållanden
påverkas av det fria livet, avundsjuka, av det liv de lever på grund av sitt
politiska engagemang och flykten till London. Hur de reagerar på att deras tidigare
självklara sätt att utrycka sig, göra sig förstådda och få tillgång till
information plötsligt är borta.
Jag är mitt i boken när jag skriver detta. Den tar tid
att läsa och kräver engagemang för att riktigt hålla isär alla händelser,
personernas känsloliv och tankar. Men det är hitintills väl värt det. Jag rekommenderar
varmt att du läser den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar