onsdag 30 oktober 2019

”Som nitroglycerin” av Frida Moisto


Ja, sådan är hon, kriminalkommissarie Lisa Engström i Jönköping – lika stark och explosiv, helt enkelt en krutdurk. Detta är sjuksköterskan Moistos debutbok, en synnerligen stark sådan, och jag hoppas verkligen få möta den Lisbeth Salander-lika Engström i fler, kommande böcker! För det är riktigt spännande och hon är en riktigt intressant karaktär som jag vill veta mer om. Och själva upplägget påminner i viss mån om Katarina Wennstams ”Skuggorna” där rättvisa mot män som förgriper sig på kvinnor skipas först när det blir ”öga för öga, tand för tand”… Ja, där har ni utgångsläget. Och det är inte bara Engström och hennes en smula ovanliga polismetoder som åsyftas utan även förövarna i denna deckare.

Och brotten som ska lösas i Jönköping är morden på ett antal män. Stjärnadvokaten som alltid lyckas frikänna våldtäktsmän, hans far, en nämndeman… och ovanpå detta är stjärnadvokatens dotter försvunnen. Det blir många trådar att dra i för Engström och hennes team, för de känner alla att morden utförda med ganska ovanliga tillvägagångssätt, verkar hänga ihop. Frågan är bara hur. Vad är den gemensamma nämnaren? Och vilka ligger bakom? Och varför? 
Ju mer de nystar, desto fler kvinnor med goda skäl att hämnas hittar de – till och med i offrens närmaste krets! Vad är det för skumt med advokatfamiljen egentligen..?

Medan Engström och hennes team jobbar febrilt får vi parallellt bitar ur hennes förflutna – hennes barndom, hennes tonårstid – allt genomsyrat av det ena traumat efter det andra… Inte så konstigt att hon har nära till våld, har en begränsad social kompetens, är svår att komma nära och förefaller dölja något till varje pris. Just det sistnämnda fick jag inte svar på i denna bok utan verkar få vänta på tills uppföljaren kommer! Ser med stor förväntan fram emot den!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där kan du också se vilka andra utgåvor boken finns i. 

lördag 26 oktober 2019

"Krokodilväktaren" av Katrine Engblom


Jag har fått en ny favorit i deckargenren. Krokodilväktaren blev en glad överraskning med sin välskrivna intrig och sina övertygande personbeskrivningar.
Huvudpersonerna är polisinspektörerna Jeppe Körner och Anette Werner vid Köpenhamnspolisen. Tredje huvudpersonen är den pensionerade akademikern Esther de Laurenti. Esther är hyresvärd till två unga kvinnor och en äldre man i huset där hon själv är barnfödd. Den ena kvinnan, Julia hittas mördad i sin hall med ett mönster inristat i ansiktet. Det som förbryllar är att mordet är beskrivet i Esthers deckarmanus som hon skriver på som i stort sett ingen har sett och som dessutom skrevs 3 veckor före mordet…

Det är sällan jag läser 2/3 av en deckare utan att ha minsta misstanke om vilken som är mördaren, men i Krokodilväktaren stämmer det precis.

Detta är författarens första bok men på danska finns det 3 titlar till utgivna. Jag väntar med spänning på att de ska översättas till svenska så jag får fortsätta läsa om Jeppe, Anette och Esther.

/Anneli

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där ser du även andra utgåvor av boken. 

onsdag 23 oktober 2019

”Agneta Grahn och döden” av Birgitta von Otter


Tillsammans med sin make Kjell-Olof Feldt har hon, och han, nyligen gett ut varsin bok på deras eget nystartade förlag. Tillsammans har de skrivit flera gånger, bl a om alkoholism och medberoende, men denna gång har Birgitta sytt ihop en egen historia om att inte vilja dö men nätt opp orka leva – och hur man kan hantera de stora och svåra frågor man brottas med när man kommit en bit upp i åren.

Romanen handlar alltså om Agneta Grahn, änka i sjuttioårsåldern, med enda dottern och barnbarn i Australien (längre bort kan man ju inte ha dem…). Livet har gått lite i stå, och efter ett läkarbesök får hon för sig att hon måste ha drabbats av en allvarlig sjukdom, vilket får henne att börja grubbla över åldrandet och döden. I kölvattnet av dessa grubblerier följer minnena från livet som var, varför det blev som det blev, och hur hon försökt fortsätta i sin ensamhet med tomheten och sorgen efter maken, pysslandes med deras gamla torp som hon i sin enfald alltid trott skulle övertas av dottern på andra sidan jorden, och nu - ovanpå allt - rädslan för att dö när livets ändlighet plötsligt verkar stå på hennes egen tröskel.

Men mitt i allt detta lär hon av en slump känna en liten pojke som visar sig ha mer gemensamt med henne än någon kunnat ana. En fin liten vänskap utvecklar sig mellan den gamla och den unga, där osynliga trådar binder ihop dem på ett för henne synnerligen oväntat sätt, trådar som bara hon kan se, som bara hon känner till. De visar sig behöva varandra, fast på lite olika sätt, och tillsammans med en annan, mer jämnårig nyfunnen vän upptäcker hon nya vägar att vilja leva tills sista andetaget är draget.

Det är en smått vemodig historia med en svagt humoristisk underton ändå. Det som den eventuellt tappar i den långsammare öppningen tar den snabbt igen när väldigt oväntade saker avslöjas som driver upp intresset och spänningen. I viljan att leva och i rädslan för att dö lyckas Agneta Grahn ändå fylla livet med ett angeläget innehåll, som är nog så tänkvärt.

/Tuija

Reservera boken på Ronneby bibliotek. Se även vilka andra utgåvor boken kan läsas i. 

lördag 19 oktober 2019

”Poste restante – ett brev till Locmaria” av Lorraine Fouchet


Det är något visst med berättelser som utspelar sig på öar. Naturens inverkan på vardagslivet, att vara lite utanför storstadens sätt att leva där allt finns tillgängligt och tempo är högre. Men också människornas förhållande till varandra, på gott och ont. Behöver de vara lite mer toleranta mot varandra? Hur tar de emot främlingar?  Går det att ha hemligheter när alla känner alla? Hur nyfiken får man vara?

Alla dessa ting är ingredienser i boken som dessutom kretsar en hel del kring postlådor, brev och brevbärare. Skulle jag berätta hela bakgrunden till berättelsen skulle jag kanske avslöja för mycket och det skulle nog ta en del plats… Men så mycket kan jag säga att när italienska Chiara är 25 år får hon reda på att mamman faktiskt inte vet vem som är hennes far. Kanske mannen hon var gift med och som dog innan Chiara föddes eller en man från ön Groix utanför Frankrike som mamman bara träffade en enda natt och inte vet vad han heter. Med en pytteledtråd till ett möjligt efternamn lämnar Chiara allt och reser till sagda ö för att på något sätt leta upp en möjlig far. Redan på färjan över till ön händer det saker.

Samtidigt följer vi Charles och Paul som bor med sin mamma i en förort till Paris. Men strax ska deras liv ta en oväntad vändning. Deras berättelse börjar 13 år tidigare än Chiaras. Den här delen av boken kan vara något förvirrande. Men bara läs på och ta in. Ge inte upp och du inte förstår. Det hela kommer att reda upp sig på slutet.

Det är en förunderlig historia jag läser. Många gånger oväntad, med härliga vändningar som får mig att hajja till. Och jag älskar de olika personerna författaren befolkat sin berättelse med. Och jag blir väldigt förtjust i ön Groix. En lättläst, engagerande och härlig berättelse som jag varmt rekommenderar. När jag kollar på vad mer hon skrivit så är det boken Mellan himmel och Lou. En bok jag varit nyfiken på men inte läst. Men när jag nu ser att det också utspelar sig på Groix så lånade jag genast hem den… Undra om jag stöter på några bekanta…

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida.

onsdag 16 oktober 2019

”Möt mig i paradiset ” av Heine Bakkeid


En riktigt, riktigt bra uppföljare till Bakkeids debut Imorgon kommer jag att sakna dig, som absolut kan läsas fristående! En bladvändardeckare av det lite ovanligare slaget är detta, där tonen angavs redan i den första delen och där utredaren, f d polisen Thorkild Aske, är totalt neddekad i bl a tablettmissbruk efter ett trauma han har svårt att släppa. I den här nya romanen blir Thorkild uppsökt för ett specialuppdrag; att hjälpa en berömd deckarförfattare med research till hennes nya bok. Vilket visar sig egentligen vara något helt annat...

Författaren är nämligen på jakt efter sin försvunna dotter, och det visar sig efter ett tag att Thorkilds föregångare, en annan konsult som också var f d polis, hjälpte henne med samma sak. Och när det började brännas blev han mördad. Liksom hans fru. Men allt såg ut som om frun tagit livet av honom och sedan sig själv. När sedan Thorkild börjar fundera på om han själv svävar i samma fara, inträffar flera incidenter som lätt hade kunnat kosta honom livet. Och när det börjar dyka upp ett antal mord på personer hållandes mobiltelefoner mot örat då de bragts om livet, inser han att de är en norsk seriemördare på spåren. Som på något sätt hänger ihop med författarens dotters försvinnande. Eller inte? Och när snaran börjar dras åt finns hotet närmare än han hade kunnat drömma om…

Här finns starka karaktärer och miljöer, en smula ovanlig utredare som antihjälte, snyggt språk och mycket hög spänningsfaktor. En ny skickligt norsk deckarförfattare på uppåtgående!

/Tuija


lördag 12 oktober 2019

”Den oönskade” av Alex Dahl

Den norska kvinnliga författaren, boende i London, har här thrillerdebuterat (på originalspråk engelska!) med en riktig bladvändare som har ett otal oväntade vändningar. Den utspelar sig i huvudsak i den lilla norska staden Sandefjord, sydväst om Oslo, men också bl a i Sverige, och beskriver både social utsatthet och klassklyftor, men också hur familjehemligheter kan ställa liv på ända.

Den inte helt sympatiska Cecilia lever ett lugnt liv med sin barndomskärlek Johan och deras två små döttrar i en överklassvilla, umgås med propra vänner och jobbar lite för skojs skull. Men en kväll när hon ska hem med flickorna från simskolan förändras allt. En liten pojke - Tobias - har lämnats kvar och Cecilia blir tillfrågad om hon kan skjutsa honom hem. Men hans föräldrar tycks ha gått upp i rök och Tobias får istället följa med Cecilia och övernatta hemma hos henne. När kvinnan som Tobias visar sig ha bott hos hittas död i hamnen blir familjen ombedda att tills vidare ha honom boende kvar som tillfälligt fosterbarn, vilket sätter hela Cecilias tillvaro i gungning. Medan hennes man insisterar på att de självklart ska låta honom stanna får hon själv nästan panik – för hon känner att allt det som hon så omsorgsfullt har byggt upp börjar svaja och allt hon har försökt fly ifrån håller på att komma ikapp henne…

För Tobias vet inte vilka som är hans föräldrar, det enda han vet är att han bott ett tag med ett kringflackande missbrukarpar, och han vågar inte berätta om hur hans liv faktiskt varit. Det visar sig snart också att Cecilia vet mer än hon först ger sken av – och Tobias verkar veta något om Cecilia. Och medan Cecilia gör allt för att upprätthålla sin fasad avslöjas hemlighet efter hemlighet tills allt sakta börjar rämna…

Det är tre berättarröster som nystar upp sanningen; dels Cecilia med sin ofantliga mängd lögner, men också Anni, den drunknade knarkaren, samt den åttaårige Tobias. Givetvis hänger deras liv ihop på olika sätt, men inte som man om och om igen luras att tro!

Riktigt spännande med många, många oväntade vändningar!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida.

onsdag 9 oktober 2019

"Ett litet steg i taget" av Katherine Center


Ditt livs viktigaste, underbaraste ögonblick din älskade har precis friat till dig och ni planerar ert framtida liv på väg tillbaka till landningsbanan. För din älskade har friat till dig i ett flygplan. Du gillar verkligen inte att flyga, men frieriet har du längtat efter. Allt är utstakat för en underbar framtid tillsammans. Då kraschar ni. Din blivande make klarar sig utan en skråma men du blir allvarligt brännskadad och kan inte röra benen. 

Vägen tillbaka är den vi får följa. Först de inledande veckorna (de som försäkringen täcker) med akutvård och rehabilitering och sedan lite till. Där händer mycket! Det är alltså Margaret det handlar om men här finns också hennes mamma och pappa och den syster som hon inte hört av på 3 år. Men nu finns de alla runt omkring henne på gott och ont. Och hur går det med Chip, den blivande maken? Samtidigt kämpar hon på med rehab-träning tillsammans med en butter sjukgymnast, snygg visserligen, men inte en uppmuntrande kommentar får hon. Hon lever, men vill hon leva så här. Var finns hennes framtid? 

Motgång på motgång men också kärlek och kämparglöd och förvånansvärt mycket humor. En helt underbar berättelse med, för min del, både skratt och gråt. Märkte att jag satt och log och småfnissade en hel del under läsningen. En bok jag rekommenderar! Det är den första på svenska av författaren, men jag hoppas de översätter fler av henne.

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor boken finns som.

lördag 5 oktober 2019

"De dubbelt så bra" av Bengt Ohlsson


Boken utspelar sig under åren 1918-1931, i huvudsak i Ångermanland, men även Värmland och Finland.

Arvid 14 år och Ragnar 17 år berättar i vartannat kapitel om sina liv. De växer upp på varsitt håll i mellersta och norra Sverige. Bengt Ohlsson använder ett arkaiserande språk när han låter dem berätta, kanske att Ragnars språk är överdrivet lillgammalt.

I början av boken bor Arvid och hans lillasyster Elina i Värmland hos farbror Jan och faster Eva, som han kallar tant Eva. Under tiden vandrar fadern iväg för att hitta jobb i skogen åt Arvid och honom själv. Modern är död. Arvid bor ute i stallet på gården. På kvällarna utsätts han för sexuella övergrepp av farbror Jan.

Så kommer far tillbaka för att hämta Arvid. De ger sig ut på vandring norrut där fadern hittat jobb. På vägen träffar de Harald som de slår följe med. De hittar ett tillfälligt jobb på sin vandring, ett vägbygge som är utsatt för blockad.

Blockader och strejkbryteri är ett genomgående tema i boken, som leder fram till händelserna i Ådalen 1931.

Till slut når Arvid, hans far och Harald fram till skogen där de ska arbeta. Arvid blir ”brosslare”, den person i timmerhuggarlaget som hugger upp vägar och ser till att timmerlasset kan köra säkert. Den uppgiften kommer att förändra hans liv.

Första gången vi möter Ragnar är han ute och marscherar tillsammans med sina mannar. Ragnar är fänrik, men snart får vi veta att mannarna inte är äldre än 12 år. En av dem undrar om de inte snart ska få riktiga gevär. Ragnars största dröm är att ansluta sig till Svenska brigaden, d v s det rikssvenska frivilligförband som stred på de vitas sida under finska inbördeskriget, 1918. Men hans mor vägrar att släppa iväg honom. Ragnar och hans mor bor i Härnösand, i huset där doktor Bratt har sin mottagning. Hans mor är sjuksköterska och sekreterare åt doktorn. Läsaren, och så småningom Ragnar själv, förstår nog att hon även är hans älskarinna. Doktorn skriver till kaptenen och intygar det olämpliga i att skicka iväg Ragnar till Finland. Men han rymmer.

Innan Ragnar ger sig iväg möts han och Arvid. De inleder ett kärleksförhållande som varar hela boken igenom, trots att de skiljs åt under den tid som Ragnar ansluter sig till Svenska brigaden. Skildringen av kriget i Finland är oerhört stark.

Det är en historisk roman där både strejker i Sverige och inbördeskriget i Finland skildras. Men det är också en skildring av två unga mäns kärlek till varandra, en kärlek som får den ene att stötta den andre, och som får dem båda att drömma om framtiden någonannanstans.

/Sara

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor boken finns som.

onsdag 2 oktober 2019

”En nästan perfekt dag” av Mareike Krügel


Ja, det kunde hon ju önska, medelålders Katharina, vars tämligen vanliga fredag tyska Krügel berättar om. Eller – för vem som helst hade en sån här fredag varit mardrömmarnas mardröm, men för den här tvåbarnsmamman förefaller det mesta, otroliga, som händer vara mer eller mindre vardagsmat. Och det beror i mångt och mycket på hennes elvaåriga dotter Helli, en impulsstyrd, överaktiv flicka som skapar turbulens var än hon far fram. Och hjälp… det är inte lite det, allt som händer i hennes fotspår… hur har Katharina orkat, undrar jag!? Men, å andra sidan, vad har man för val som förälder.

Nåväl – just denna nästan vanliga fredag ska Katharina till kvällen få besök av en gammal studiekompis medan hennes man, den till Berlin veckopendlande Costas måste stanna kvar över helgen för ett event med jobbet. Men innan hon ens hunnit ta tag i tvätt och städning ringer skolan, Helli blöder näsblod – igen. Så hon måste hämtas, ursäktas för sitt allmänt störiga beteende, köras till ridlektion som i regel är det enda som funkar lugnt och koncentrerat för flickan – men även där urartar förstås allt just denna dag och flickan blir i princip portad från vidare ridning. Mitt i allt kaos lyckas en granne bli av med sin tumme, en torktumlare börjar brinna, hon själv försöker stanna upp och reflektera över sitt liv – och rätt vad det är ska studiekompisen hämtas på stationen.

Men innan dess har många tankar kring sakernas tillstånd, familjekaoset och hur livet blev, hunnit passera. För ovanpå allt så bär hon på en hemlighet och stor sorg sedan några veckor – hon har upptäckt ett Något. I bröstet.

Trots all galen, jobbig stress som sipprar ur romanen blir det aldrig tungt, tvärtom. Texten genomsyras av en humoristisk underton – men här finns också galghumor mitt i alla dråpliga, oväntade situationer och man vet inte om man ska skratta eller gråta, åt och med. Det är omtumlande läsning, både känslomässigt och upplevelsemässigt, i ett högt tempo. Det är också lätt att känna med Katharina, även om allt inte kan kännas igen – för det är nog något alldeles särskilt att leva med ett bokstavsbarn. En tänkvärd historia, på många olika sätt!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor boken finns som.

lördag 28 september 2019

"Andarnas labyrint" av Carlos Ruiz Zafon


Det är lurigt med förväntningar. Jag märker på mig själv att när jag läst en riktigt bra bok av en författare drar jag mig för att läsa nästa bok hen skrivit. Så blev det med Andarnas labyrint… När jag väl tog mod till att börja läsa fjärde delen i Carlos Ruiz Zafons mäktiga serie hittade jag hem. Bara sjönk in i den och hade svårt att hitta ut. De tidigare huvudpersonerna är alla med, de jag minns och alla de jag nästan glömt bort. Tre tidigare böcker lästa under många år (vartefter det givits ut, Vindens skugga 2005, Ängelns lek 2009 och Himlens fånge 2012) och så klart minns jag alltför lite från dem. Trots det är det ett äventyr att ge sig in i Andarnas labyrint. 

Jag älskar miljöerna. Barcelonas trånga gränder, antikvariatet (Sempre och söner) som finns med i böckerna och framför allt De glömda böckernas gravkammare… Där samlas alla bortglömda böcker i en oändligt stor labyrint av rum. Har du tur och kan komma in där kanske en bok talar till just dig och du får ta den med dig. Det är spänning, äventyr, hotfulla människor, död, hemligheter, gåtor att lösa, människor som (försöker) fly sina öden och kärlek och så mycket mer. Författaren lyckas ska en magi när han skriver som ger det lilla extra som är en av anledningarna till att jag älskar dessa böcker.  I den här boken är Alicia en av centralfigurerna tillsammans med Daniel (som driver familjeantikvariatet Sempre och söner i Barcelona) och hans vän Fermin. Den utspelar sig både under 1938 men främst 1959.

Men det går knappt att berätta vad eller vem dessa böcker handlar om. Det vävs ihop och kring varandra i något som kanske reds upp i slutet av boken. Författaren skriver själv att de fyra böckerna kan läsas i vilken ordning som helst. Fermins historia presenteras i Andarnas labyrint. Hur han försöker fly i ett fraktfartyg till Barcelona och trotsar döden mitt under bombningen av Barcelona 1939. Det är då han räddar livet på Alicia och hon landar bokstavligen i De glömda böckernas gravkammare… och jag bara hurra!

Sedan hamnar vi på Mauricio Valls maskeradbal i Madrid och möter honom, hans sängliggande hustru och dottern som i år ska få vara med på balen. Men här händer märkliga saker.Vad är det för hemligheter Valls har han inte längre kan gömma sig ifrån… En månad senare får Alicia (som arbetar som agent) ett uppdrag som kräver yttersta diskretion och skicklighet. Det gäller Valls som är försvunnen. Turerna är många och intrigen komplicerad. Den sträcker sig egentligen även över de tidigare böckerna i serien för Valls var tidigare direktör för ett fängelse i Barcelona (som är med i Himlens fånge) och det finns kopplingar till Sempre och söner. Alicia behövs för att knyta ihop lite trådar och hitta den försvunne Valls. Berättelsen kan börja!

Tänk att få sträckläsa dessa fyra böcker…

/Liselott

Reservera böckerna på Ronneby biblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor böckerna finns som.

onsdag 25 september 2019

”Hamilton Beach” av Linda Olsson


Linda Olsson slog igenom med den finstämda romanen "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", har skrivit ett flertal romaner efter den och har nu släppt sin senaste som delvis utspelar sig på Nya Zeeland där hon själv bott länge. Det är precis som tidigare en otroligt stillsam och reflekterande betraktelse över det liv som blev, här abrupt avbruten av en tragedi.

Romanen är ett långt brev skrivet av svenska Helga till Peter, kärleken i hennes liv. De träffades av en slump, ganska sent i livet i Paris, dit hon flyttat för att jobba som bokillustratör. Han var arkitekt, från Australien men boende i Auckland, Nya Zeeland. Enorm kärlek uppstod och när Helga plötsligt visar sig gravid flyttar hon dit, till honom. De formar sitt lyckliga tillvaro i ett vackert litet hus, och ser med stor tillförsikt på sitt framtida, gemensamma liv. Tills katastrofen är ett faktum.

Hamilton Beach är den avskilda, lilla stranden strax nedanför deras hus, dit Helga gått de senaste sju åren för att överleva. Där sitter hon varje dag i ur och skur, i sin egen stillsamhet, tills plötsligt en Joseph börjar lägga märke till henne. Hans arbetslöse son Wills har också smått lärt känna Helga på biblioteket där hon jobbar ibland. Och det långa brevet till Peter, där hon sakta försöker sammanfatta det liv de fick, vad som hände och varför, det avbryts då och då av små tankebrev skrivna av Joseph, kring hans förhållande till sin avlidna hustru, sonen och barnbarnet Maya, men också Helga som han lärt sig tycka mycket om.

Genom brevet till Peter får vi helt enkelt följa Helga i hennes beslut kring vad hon ska göra med huset, och hur hon nu till slut måste göra den resa hon inte orkat hittills, dvs lämna Nya Zeeland för att åter resa i sin tidigare lyckas fotspår. Hon reser tillbaka till Paris, men också till Provence där Peter hade ett hus - och till kapellet där de kanske skulle gift sig. Resan blir inte som hon tänkt sig, men hela tiden skriver hon på sitt brev till Peter, fyllt av så många vackra men också smärtsamma minnen. Det är så vi får del av hennes kärlek, sorg och längtan, om mörkret utan förlåtelse, men också hur hon till slut kommer vidare i livet.

Det är en fantastisk vacker skildring av det svåraste i livet, stillsamt skrivet i den eftertänksamhet som följer. En bok och människoöden att tycka mycket om!

/Tuija
Reservera boken på Ronnebybiblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor boken finns som.

lördag 21 september 2019

Söndagsklubben av Juliet Ashton


Åh, det var härligt att stiga in i familjen Pipers händelserika värld. Jag var fullständigt borttrollad från verkligheten medan jag läste.  Anna har huvudrollen men hennes vuxna syskon, syskonbarn och före detta maken är lika stor del av berättelsen. De har följts åt genom livet, de fyra syskonen, men har ändå olika syn på sin familj och vad den varit med om. Tryggheten har inte varit föräldrarna (i alla fall inte för de två äldsta Anna och Neil) utan farmor. Nu bor hon på ålderdomshem, men trivs hon där? 

Det tillsammans med omsorgen om och irritationen på varandra är vad boken handlar om. Det är även det som dryftas om under de söndagsmiddagar som de träffas på.  Söndagsmiddagarna som jag får äran att närvara vid medan livet rullar på. Det handlar om minstingen Josh som alltid varit skör, kommer han ens till middagen? Maeve som inte verkar ha någon ordning på sitt liv med ständigt nya pojkvänner. Något tonårssonen inte är allt för glad över. Vem är nu denna senaste? Neil och hans älskade Santi som nyligen adopterat en bebis, men hur är det att gå från lyckliga sambos till familj?  Anna själv upptäcker att hon är gravid! 40+ och singel, hur ska detta bli? Därtill ett par hemligheter som jag inte vill skriva om här, de ska upptäckas… Härligt och underbart är det i alla fall. 

Samtidigt finns de där frågorna där. Hur mycket vet vi egentligen om våra närstående? Berättar vi verkligen vad vi känner, vad vi funderar på och vad som skrämmer oss? Berättelsen var i alla fall en perfekt avkoppling med både humor och allvar och en som jag så här i efterhand funderar över lite då och då.

/Liselott


onsdag 18 september 2019

”Ta mig tillbaka” av B A Paris

När Finn möter den unga Layla en nyårsafton när hon är vilse i London, uppstår tycke. Något senare lever de ihop, djupt förälskade, och när de är på väg hem efter en skidsemester i Alperna stannar de till en kort stund på en rastplats för ett toalettbesök. Men när han kommer tillbaka till bilen är Layla borta. Och syns aldrig mer till. Detta är hans version till polisen om vad som hände. Men han berättade inte riktigt allt.

Tio år senare är Finn förlovad med Laylas syster Ellen. I deras gemensamma sorg över det som hände har de funnit varandra och när de nu står i begrepp att gifta sig börjar underliga saker hända. Ett antal små ryska dockor som var systrarnas gemensamma nämnare dyker upp på de mest märkliga ställen; utanför deras hus, på puben, postade till dem i kuvert etc. Ibland till Ellen, men oftast till Finn. Vilket han försöker dölja för sin fästmö. För han vill inte oroa henne i onödan. Dessutom får han ett otal mail från någon okänd som påstår sig ha kontakt med Layla. Lever hon alltså? Men framför allt - vem är det som skickar dockor och mail till honom? Och varför? Om det är Layla - varför tar hon inte kontakt med dem? Och - rätt vad det är skymtar Ellen Layla i grannbyn, hundraprocentigt övertygad om att det var hon.

I sina försök att dölja vad som pågår för Ellen snärjer Finn in sig allt mer i lögner som till slut ovillkorligen kommer att bli ohållbara. Båda bryts ned mentalt av den påfrestande situationen tills mailen uppmanar honom att göra sig av med Ellen - vilket håller på att knäcka honom. Särskilt som han alltmer blivit förvissad om att brevskrivaren måste vara Layla själv. Men varför skulle hon vilja få sin syster undanröjd? Innan han vet ordet av kräver båda att han måste bevisa vem av dem han älskar mest. Men hur ska han kunna välja mellan sin tidigare livs kärlek och den annorlunda kärlek han lever i nu, många år senare i en helt annan kontext? Och varför har Layla dykt upp först nu - var har hon varit i alla år, när hon valt att hålla sig undan?

Lite spänning, underhållning för stunden, men kanske inget som lämnar något bestående intryck. Dock oväntad twist i slutet!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Se även vilka andra utgåvor boken finns

lördag 14 september 2019

"Varm mjölk" av Deborah Levy


Som vanligt hade jag lånat hem en hel hög med böcker till semestern… Men jag hade tydligen missat att ta hem tillräckligt med spänningsböcker! Vad är väl en semester utan spänningsböcker… Dessutom insåg jag att flera av mina favoritförfattare hade kommit med nya böcker. Då är det nimmt med e-böcker! Plöjde raskt Elly Griffiths (En cirkel av sten) och Samuel Bjørk (Pojken i snön). Jag hann även med Ray Celestine (Gangsterns klagan) och Naomi Alderman (Makten). Där emellan det var det väldigt skönt att bryta av med något helt annat: Deborah Levy (Varm mjölk). Från halsbrytande spänning och sträckläsning för att se hur det slutar var det bokstavligen som att hoppa ner i varm mjölk. Lugnt, stillsamt och behagligt (om nu att bada vi varm mjölk är behagligt). 

Jag landade i alla fall i en liten by i Spanien. Där det är sommar och hettan dallrar och relationen mellan Sofia (25 år) och hennes sjukliga mamma tar form i texten. Mamman är helt beroende av Sofia för ibland, kanske till och med oftast, kan hon inte gå. Ingen läkare hittar något fel och som sista(?) utväg ska de besöka specialistläkaren i denna lilla spanska by. Beroende, ilska, undertryckt längtan, utnyttjande av andra, funderingar på både det som varit, nuet och framtiden. 

Ja, allt detta och lite till finns med i denna underbara bok. En där jag läser lite då och då. Jag har inte en aning om i vilken riktning berättelsen kommer att utvecklas eller vad som ska hända. Den vindlar fram, jag möter en främmande värld och är nyfiken på att veta vad som ska ske. Jag njuter av läsningen. Den excentriske spanske läkaren och hans dotter (tillika sjuksköterska), badvakten som hjälper Sofia när hon bränner sig på maneter, oförglömliga Ingrid och hennes kille alla lämnar de bestående intryck hos mig.

/Liselott


onsdag 11 september 2019

”Pojke slukar universum” av Trent Dalton


Prisbelönt och lovordad - en ordentligt hyllad debut av en australiensare som skrivit en otroligt originell berättelse med självbiografiska inslag. Det är en historia om framför allt syskonskap, men också villkorslös kärlek, familjerelationer, vänskap - paketerad som thriller alternativt uppväxtroman. Fängslande, oavsett!

Och det är 1980-tal, allt utspelar sig i Brisbane, Australien, och det är den unge Eli som berättar, Eli vars storebror August är stum. Eller - egentligen - slutade prata i 6-årsåldern och kommunicerar numera istället genom att skriva i luften med sitt pekfinger. Deras pappa har stuckit, deras mamma knarkar, deras styvpappa är heroinlangare.  Så den mest pålitliga vuxna i Elis liv är Slim, en ökänd brottsling med nationellt rekord i flest fängelserymningar. Men som den ovanliga unge Eli är, försöker han följa sitt hjärta och förstå vad som krävs för att bli en god människa. Dessvärre ställer ödet hela tiden hinder i hans väg, och det största av alla är Tytus Broz, stadens meste välgörare, i Elis värld dessutom en beryktade knarkkung - men också något så mycket värre, som de väl sent blir varse... Och än mer komplicerat blir det. För Eli blir så småningom kär, möter riktigt onda typer och gör allt för att rädda sin mamma. Och om han bara lyckas med det kanske hans planer på att bli en framgångsrik journalist en dag kan bli verklighet.

Vilken berättarglädje! Eli är rättrådig som få, aningslös på gränsen till dumhet ibland - men så älskvärd! Hans filosofiska betraktelser blandat med svart humor, ger mig som läsare en bok som berör - dels för att pojkarna på så många olika sätt är så utsatta i sina olika dysfunktionella miljöer, men också för att här finns en magi, en fantasifullhet - pojkarna emellan - som skimrar så vackert. Och det är en bok som växer, ju längre in i den man kommer. Det här tyckte jag mycket om, och rekommenderar å det varmaste!

/Tuija