Fucking Sofo

Bortskämd med senare tecknare som Åsa Grennvall, Liv Strömquist och Anneli Furmark är det lätt att glömma vilken utpräglat manlig företeelse tecknade serier för vuxna länge var. Det räcker att gå ett drygt tiotal år tillbaka i tiden. I kretsen av alternativa serieskapare kring tidskriften Galago fanns det egentligen bara ett riktigt lysande undantag: Lena Ackebo.

I snart trettio år har en lång rad svenska samtidsfenomen obarmhärtigt avkodats och satiriserats av Lena Ackebos penna. Det är alltid träffande, roligt och oerhört bra. Ofta nattsvart, och kittlande nära gränsen till rent folkförakt. Så exempelvis i serierna om familjen Brynebrink, vars medlemmar är käckt förslavade under Bingo-Berra, dokusåpan Muppriket, och en absurt uppskruvad konsumtionshets.

I Fucking Sofo, Ackebos senaste seriealbum, är det typer förekommande i området Sofo (akronym för Söder om Folkungagatan) på Södermalm i Stockholm som hamnar under luppen. Surdegsbakande lattepappor, övervintrade proggare, desperata ståuppare, maniskt skrattande tjejgäng. Alla framställs de som tragiskt vilsna i en värld full av tomhet. Sidorna fylls av deras ändlösa dialoger, komiskt dränerade på mening:

-Men gud hallå! Vart är ni på väg?

-Vi vet inte…

-Får man hänga me?

-Vart då?

-Inte vet jag…

/Martin

Reservera boken i bibliotekets katalog