lördag 18 april 2020

”Nämn inte de döda” av Christina Wahldén


Äntligen har den så produktiva Ung-författaren skrivit för vuxna igen, och till min glädje är detta den första delen i en kommande serie. Ännu roligare är det att hon förlagt handlingen till Australien (Darwin i norr) som hon har ett speciellt förhållande till, från ungdomsåren (precis som jag). Och ännu bättre är det att det kanske inte bara är en deckare i helt vanlig bemärkelse utan här synliggörs kontinentens enorma problem med rasism och segregation gentemot ursprungsbefolkningen – aboriginerna. Men här lyfts inte bara deras samhällsposition utan även seder och levnadssätt, liksom deras naturkonst och naturkunnande – med respekt.

Men så till handling och karaktärer… Den unga, svenska Greta är en dem. Hon har pausat sina konststudier för att på nära håll, i sitt sammanhang, få uppleva aboriginsk konst. Hon har också pausat det vanliga livet för att komma bort ifrån två trauman, ett gällande hennes syster och ett kring en f d pojkvän. Men ganska brutalt kastas hon in i en mardröm när hon hittar en halvt uppäten kvinna vid strandkanten – ett troligt krokodilangrepp. Som dock visar sig vara ett mord.

Karaktär nummer två är den nytillträdda aboriginska polisen Jess. Kanske en förrädare i deras ögon, kanske inte. Men hon får brottas rejält med fördomar från precis alla håll… Dessutom råkar hon dela lägenhet med svenska Greta, bland annat. Men precis som hon själv får erfara efter hand, liksom hennes poliskollega, så är hennes ursprung ofta till stor hjälp, särskilt när det kommer till att lösa svåra brott och aboriginerna inte öppnar mun inför en kolonisatör.

Den tredje personen vi får följa riktigt nära är då Jess medelålders kollega Bluey, som plötsligt fått sin vuxna dotter inneboende hos sig samtidigt som han hasar runt på en upphittad wallabyunge i ett örngott. Tillsammans tvingas de konfronteras med de mörkaste och mest avskyvärda skrymslen av australiensisk rasism i jakten på vem som mördade den aboriginska kvinnan som blev halvt uppäten av en saltvattenkrokodil innan Greta fann henne. Och varför… Och vart en hel del andra försvunna svarta kvinnor tagit vägen, innan de mötte samme baneman.

Usch – det är riktigt otäckt, samtidigt som det är otroligt spännande! Och så färgstarkt och fascinerande i de mest fängslande och välbeskrivna miljöer! Och beskrivet med en så stor respekt! Det gläder mig otroligt att Wahldén lyckats skriva en suverän vuxendeckare, efter alla sina fantastiska tonårsböcker. Det tackar vi för och ser med spänd förväntan fram emot del två i Darwindeckarna!

/Tuija


Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar