Med en klump i halsen och tårar i ögonen…

Jag har länge velat läsa Hon går genom tavlan ut ur bilden. Men jag har känt till att den handlar om jobbiga saker, och delvis är självbiografisk, så jag har skjutit på det. Tills nu. Under tiden har jag läst annat av Johanna Nilsson som jag gillat (Jag är leopardpojkens dotter och Landet med de tusen namnen).

Men jag är ändå tveksam. Läser några kapitel. Tycker väl sådär om den. Ingen nöjesläsning direkt. Den blir liggande några dagar och jag tvekar över om det är vad jag vill läsa under helgen. Men när jag väl plockar upp boken igen går den knappt att släppa. Berättelsen liksom äter sig in i mig. Johanna Nilsson beskriver allt så bra. Känslan av att känna sig annorlunda, att inte höra till. Att inte vilja ta de första stegen från barn till ung flicka. Hur det känns när bästisen börjar sminka sig, gör allt för att bli sedd av killarna och börjar hänga med de populära i klassen. Hanna förstår inte, sådan vill inte hon bli. Det har ju alltid varit de två som varit starka mot de andra. Hanna vill vara ett sorglöst barn och fortfarande få krypa upp i pappas knä, inte vara stor.

Flera händelser gör att Hanna drar sig undan och snart står ensam, utfrusen ur klassen, mobbad. Vem ser det? Vem vågar hon berätta det för? Vem har tid "att vänta på de svar som tog lång tid att hitta". Jag har nästan ständigt en klump i halsen och tårar i ögonen när jag fortsätter läsa. Det är så bra beskrivet. Jag kan känna Hannas förtvivlan och ensamhet. Att inte vilja vara till besvär eller att mamma ska oroa sig för henne. Igenkänningsfaktorn i beskrivningarna av 10-12-åringars verklighet är hög för mig. Nilsson är bara två år äldre än mig och beskriver en värld och tid jag väl känner igen.

Parallellt får vi följa Hanna som ung kvinna. Intagen på ”dårhus” försöker hon förstå att hon duger som hon är och betydelsen av ordet lycklig. Hur känns det att vara lycklig? Hur ska hon orka älska livet?

Och nej, allt är inte nattsvart i denna bok. Det finns ljusningar och lyckliga minnen också. Läs gärna och upptäck allt som jag inte fått med här. Förhoppningsvis berör berättelsen om Hanna er lika mycket som mig.

/Liselott         

Reservera boken i bibliotekets katalog.