Såg ni Himlen kan vänta när det gick på SVT hösten 2008. Vi fick följa fem människor som mitt i livet drabbats av en livshotande sjukdom. Vi fick bland annat ta del av deras kamp för att överleva, deras tankar om livet och vad som blev viktigt för dem. Det var så fint skildrat och så känslosamt, en underbar dokumentärserie om ett ämne vi nästan aldrig berör.
En av dem som gjorde djupt intryck på mig var Frida Darell. En tjej med otrolig energi, mycket engagemang för andra och stora planer för framtiden. Men allt detta fick stå tillbaka när hon drabbades av cancer. Ett nytt liv tog sin början där målet var att bli frisk. Det innebar operation, cellgiftsbehandlingar, dåliga dagar och bra dagar. Efter åtta månaders sjukdom kom behovet att bearbeta den senaste tiden. Blocket och pennan låg vid sängen, tankar skrevs ner och förvandlades till blogginlägg. Samtidigt filmade hon sig själv vilket resulterade i en dokumentärfilm. Hon ville få familj och vänner och andra att känna hennes värld, förstå hennes situation. Det blev även en biografi som jag nu har läst, Guldvingar. Skriven under hennes sjukdomstid när hon börjar se slutet av sin behandlingsperiod (våren 2007) med tillbakablickar på månaderna innan, och boken avslutas i maj 2008.
Det är riktigt bra skrivet. Jag trodde det skulle bli jobbigt att läsa men det var det inte. Kanske underlättade det att jag visste att hon skulle överleva. Sidorna flöt förbi och jag tycker nog jag lärde känna hennes värld.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar