Vilken småmysig berättelse hon skrivit, Maria Gustavsdotter. En för mig okänd författare fram till de senaste åren då jag upprepade gånger satt upp hennes böcker på biblioteket. Dessutom har låntagare frågat efter hennes serie Fem pärlor till jungfruns krona.
När hon nu skrivit en deckare, Flickan på kyrkogården, passade jag på att läsa den. Deckare har jag en förkärlek till och den här utspelar sig dessutom i historisk miljö, vilket är ett extra plus. Den var bitvis riktigt nervpirrande och det var länge oklart vem som var skyldig till vad… Men till största del påminner boken mig om Sigge Starks böcker. Det vill säga familjeliv, kärlek, intriger och vardagsliv men med en deckargåta på köpet.
Det hela utspelar sig i Uddevall 1824. En grosshandlarfamilj med tjänstefolk och vänner är i centrum. Jag tror författarinnan ger en ganska sann bild av hur folk levde i Sverige vid denna tid och hur rollerna var mellan olika samhällsskikt.
En del karaktärer är lite väl förutsägbara till en början. Den vackra, lite dumma och bortskämda dottern i huset, den inte fullt så vackra men smartare fattiga släktingen som lever där på nåder, med flera. Men personerna utvecklar sig till det bättre ju längre berättelsen varar.
Med tanke på slutet kommer det säkerligen en fortsättning med förändrade förutsättningar för den fattiga släktingen… För det är den fattiga släktingen Aurora som berättar. Hon hittar en flicka mördad, har troligen sett mördaren och snart sker ännu ett mord. Efter det första fyndet snurrar berättelsen allt närmare Aurora och hennes släktingar.
Behöver ni något lättsamt men spännande att läsa tror jag denna kan passa riktigt bra!
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar