Kan människor vara så här?

Min kollega talade sig varm för hennes tidigare bok, Utanmyr. Jag har läst några av hennes barn- och ungdomsböcker. Men Sofia Nordins senaste bok Gå sönder, gå hel är enligt min mening hennes bästa.

Jag följer två parallela berättelser. I den ena berättar Anna som skapar sig ett nytt liv. Den biten är otroligt fascinerande. Anna letar upp en man via kontaktannons som inte berör henne för mycket men som hon kan stå ut att leva med och bilda familj med. Hon iakttar hur andra är, vad de gör och hur de är mot varandra – och härmar. Anna ser våra normala liv på ett analyserande och ifrågasättande vis, utan känslor inblandade. Hon skapar detta liv för att överleva. Alternativet hade varit att bli vansinnig eller dö. Men kan hon i det långa loppet hålla avståndet till sina egna känslor? Aldrig engagera sig utan bara spela sin roll?

Den andra berättelsen är avskyvärd och sorglig. Där berättar Lena. Hon tar sin systers barn (bara några månader gammalt) och sticker. Lyckas hålla sig undan, men kan det gå annat än käpprätt åt skogen? Jag hoppas och hoppas att allt ska lösa sig till det bästa. Samtidigt som jag tar del av Lenas historia och inser vilken trasig människa hon blivit.

Det är inte förrän jag efter läsningen bläddrar i boken igen som jag börjar förstå hur berättelserna hänger ihop. Jag skulle behöva läsa om den för att få alla bitar att falla på plats. Men det hinner jag inte nu för jag måste lämna vidare boken till nästa låntagare.

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.