Det var en liten tunn bok jag fick i min hand, inte ens 100 sidor. Kärlekens geografi av Nina Bouraoui. Den skulle skildra relationen mellan en författarinna och en av hennes läsare, en ung man. Men det var inte alls vad jag förväntade mig. Själva texten drabbade mig. Jag kunde inte värja mig. Jag började läsa och fortsatte sida upp och sida ner. Texten bara rullade på utan kapitel, utan stycken. Det var text från kant till kant på sidorna. Lite jobbigt till en början men mer och mer en del av upplevelsen. När jag inte orkade ta in mer bläddrade jag fram några sidor och lyckades hitta en punkt längst ner i högra hörnet på en sida. Det verkade som jag kunde lämna berättelsen där utan att vara mitt i något. Phu!
Vad hade jag då läst. Vid en signering av hennes böcker lämnar den unge mannen P en cd-skiva med musik hon inte kan lyssna på och ett brev. Det är deras första kontakt. Hon följer honom via hans blogg, är fascinerad av honom men vågar först inte skriva något där. Så skickas första mejlet, första telefonsamtalet rings, och så vidare. Sakta förs de närmare varandra, nästan besatta av varandra. Eller är det kanske bara hon som är det av honom? Förväntningar byggs upp, hålls tillbaka, känslorna växer fram, liksom passionen. Det är hela tiden författarinnan som berättar eller mer tänker högt för oss om mannen, relationen, sitt arbete, livet. Hur hon agerar för att orka leva. Det är så bra!
Ni kanske undrar hur jag hittade denna bok? Den eminenta tidskriften Vi läser (som du kan läsa eller låna på biblioteket) hade en intervju med författarinnan i nr 3/2011. Ulla Strängberg som intervjuat Nina Bouraoui tyckte att det var just denna bok man skulle börja med om man ville upptäcka författarinnans storhet – sagt och gjort! När jag nu läste artikeln igen kunde jag inte annat än att le igenkännande åt en av hennes rader: "Att läsa Nina Bouraoui är som att stiga ned i en flod, och låta sig föras med av vågorna i ett ständigt, rytmiskt svall. Det är upslukande och ansträngande. Ibland måste man hämta andan." Det stämmer så bra med hur jag upplevede det. Boken gav verkligen mersmak och jag får nog söka mig ner i biblioteket för att leta upp någon mer bok av henne. Undra om jag ska börja med den först översatta...
Vad hade jag då läst. Vid en signering av hennes böcker lämnar den unge mannen P en cd-skiva med musik hon inte kan lyssna på och ett brev. Det är deras första kontakt. Hon följer honom via hans blogg, är fascinerad av honom men vågar först inte skriva något där. Så skickas första mejlet, första telefonsamtalet rings, och så vidare. Sakta förs de närmare varandra, nästan besatta av varandra. Eller är det kanske bara hon som är det av honom? Förväntningar byggs upp, hålls tillbaka, känslorna växer fram, liksom passionen. Det är hela tiden författarinnan som berättar eller mer tänker högt för oss om mannen, relationen, sitt arbete, livet. Hur hon agerar för att orka leva. Det är så bra!
Ni kanske undrar hur jag hittade denna bok? Den eminenta tidskriften Vi läser (som du kan läsa eller låna på biblioteket) hade en intervju med författarinnan i nr 3/2011. Ulla Strängberg som intervjuat Nina Bouraoui tyckte att det var just denna bok man skulle börja med om man ville upptäcka författarinnans storhet – sagt och gjort! När jag nu läste artikeln igen kunde jag inte annat än att le igenkännande åt en av hennes rader: "Att läsa Nina Bouraoui är som att stiga ned i en flod, och låta sig föras med av vågorna i ett ständigt, rytmiskt svall. Det är upslukande och ansträngande. Ibland måste man hämta andan." Det stämmer så bra med hur jag upplevede det. Boken gav verkligen mersmak och jag får nog söka mig ner i biblioteket för att leta upp någon mer bok av henne. Undra om jag ska börja med den först översatta...
Reservera Kärlekens geografi i bibliotekets katalog.
Reservera ett nummer av Vi läser i bibliotekets katalog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar