En riktig kärleksroman

Jag har precis läst ut Rosornas arv av Leila Leacham, en författare som jag aldrig hade hört talas om. Det var det blommiga omslaget jag fastnade för och humöret var inställt på något underhållande. Boken kan närmast beskrivas som ett mellanting mellan Borta med vinden och dagens såpoperor på TV.

Boken börjar med att huvudpersonen Mary Toliver sitter som gammal och tänker tillbaka på sitt liv och de val hon har gjort. Historien utspelar sig från 1916 till mittten av 1980-talet och rör sig runt ättlingarna till de tre släkter som grundade staden Howbutker i Texas. De blir kära i fel personer, gifter sig med andra och får barn med oklart vilken. Till slut undrar man om inte alla är släkt med varandra på något sätt.

Precis som i såpoperornas värld är det stora känslor och felaktiga beslut som ställer till det. Dessutom ligger det en gammal släktfejd och gnager i bagaget och det är där rosorna kommer in. En röd ros ber om förlåtelse medan en vit ros talar om att du blivit förlåten. Som läsare kan man rätt snart gissa sig till hur det ska sluta och man känner igen alla de klassiska misstag som huvudpersonerna gör sig skyldiga till. Ändå kan jag inte sluta läsa, för jag vill få reda på hur författaren ska lyckas ordna upp allting.

En bok som gav underhållning med skratt, irritation eller en tår i ögonvrån, men den kommer nog inte att sätta några djupare spår i mitt minne. Gillar du romantiska släktsagor ska du absolut läsa denna.

/Anneli

Reservera boken i bibliotekets katalog.