Nu kommer de fram ur historiens töcken

En liten våg som växt till en hel genre? Ja så går det kanske att beskriva alla dessa svenska historiska romaner ur ett kvinnligt perspektiv. Helt borta är farbröder som Widding, Rune Pär Olofsson och serierna som lånades förr i tiden. In kommer kvinnliga författare som beskriver det lilla livet. Ett annat ansvar det att hantera liv och död och dessemellan byket, förråden, tjänstefolket och kärleken. Kvinnor är rådiga och tampas listigt med männens maktmissbruk för att få möjlighet att agera efter eget huvud. Ofta är det serier som utspelar sig i vikinga- eller medeltid. Ibland tar sagan fart och vi får veta hur det var på hednatiden när gudarna fanns med bland folket.

Dessutom håller det på att skrivas en stafettserie med olika författare för varje ny del. Den heter Släkten och börjar med Katarina Mazettis bok Blandat blod som tar sin början på 800-talet i Blekinges skärgård. De sjöfarande söker sig till Rusernas rike för handel. Vi möter hövdingar, trollkunniga kvinnor och trälar. I de senare delarna kan man via en släktkarta se hur banden går mellan kvinnorna. Personerna är fiktiva men invävt är historiska skeenden. I tredje delen, Tempelbranden har vi förflyttat oss till Mälardalen och nu verkar kampen mellan de asatrogna och kristsärkarna spetsas till ordentligt. Det är nu eller aldrig det skall ske. Åsa, en skicklig runristare vill hålla kvar sin hednatro men trycket är stort från familj och omgivning, så stort att hon straffas.
Historiska media har än så länge givit ut sex delar och tanken är att de skall gå från vikingatid till nutid. Ramverk och granskning för hela serien står     historieprofessorn Dick Harrisson för. I serien Släkten är författarna pålästa och engagerade, det är spännande böcker. Om kvinnorna tidigare lyst med sin frånvaro i svenska historiska romaner så syns och agerar de nu rejält. En serie som närmar sig sagans värld är Johanne Hildebrandts Valhallaserie. En historiefantasy med levande gudinnor som agerar för att försöka behålla fred när männen gärna rustar för sammandrabbningar.
Så för den som vill förflytta sig i tid och rum har biblioteket mycket att erbjuda nu under långhelgerna. Välkomna att botanisera.

Här följer ett urval författare som skriver historiskt. Du kan själv välja och reservera deras böcker i bibliotekets katalog:
Maria Gustavsdotter,
 Catharina Ingelman Sundberg,
 Johanne Hildebrandt,
 Ingrid Kampås,
 Katarina Mazetti,
 Elisabet Nemert,
 Karin Wahlberg

/Annika

En doft av död

En doft av död skildrar historiska händelser jag inte läst mycket om innan annat än i möjligen kärleksromaner. Denna berättelse av Andrew Taylor ger en helt annan bild av (England och) USA under amerikanska frihetskriget i slutet av 1700-talet. Innan jag började läsa boken skulle jag kunnat läsa på lite mer om kriget för jag vet inte så mycket om det. Men valde att börja läsa boken direkt. Ett efterord finns som förklara situationen i New York vid tiden.

Jag har läst annat av Andrew Taylor tidigare och det har alltid varit bra. Det var även denna bok. Folket, platserna, miljöerna, relationerna mellan människor i olika samhällsklasser skildrar Taylor på ett intressant och många gånger väldigt påtagligt sätt. Berättelsen innehåller mycket och vindlar lite hit och dit i sannolika och mindre sannolika händelser. I centrum finns engelsmannen Edward Savill som fått möjligheten att göra sig en karriär i USA. Hans välgörare i England ser till att han får arbete på amerikadepartementet och 1778 färdas han på ett fartyg över Atlanten till New York. Ombord möter han och får motvilligt en vän i Samuel Noak. Dvs hade Savill inte delat hytt med Noak, blivit sjösjuk och därför omskött av Noak hade han valt bort denna herre ur bekantskapskretsen. Men ibland finns inga val.

Savill stiger iland i ett förstört, eländigt och fattigt New York. Staden blev till stora delar förstört av rebellerna två år tidigare. Till på köpet har ett 50-tal hus nyligen brunnit ner. Savill tas emot av Townley och möter snart även major Marryot. Två herrar som tillsammans med den familj han ska bo hos, Wintours, kommer att få stort inflytande till hur hans vistelse i New York utvecklar sig. Vi följer hans försök att finna sin plats i staden och bland de människor han omges av. Det blir ingen dans på rosor. Savills nyfikenhet och vilja att sköta sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt leder honom på farliga vägar både i staden och på landsbygden.  

Men varefter månaderna går inser Savill att det kanske inte är en möjligheternas land för honom utan tvärtom en grav. Ovänner blir vänner blir ovänner. Vem kan han lita på och vem kan han tro. Förutsättningarna för hans vistelse i New York ändras ständigt och de hinner aldrig normaliseras.

En härligt berättelse slänga sig in i. Den är inte alldeles lättläst men jag är väldigt nöjd över att ha läst den.

/Liselott

Boken på bibliotekets hemsida.

A history of Loneliness

I ett samhälle skakat av skandaler där präster förgripit sig på de som skulle ha varit deras flock, där ett allt större omvärldsmedvetande sprider sig och där katolicism inte är allenarådande möter vi fader Odran Yates.

Fader Yates historia är en tragisk berättelse, en berättelse som vi får ta del av under bokens gång. Han valde att bli präst eftersom han trodde sig vara kallad till det. Detta hade hans mamma talat om för honom.
Men han är inte vad man brukar kalla för en social person, och han har definitivt problem med att använda den pondus som hans yrke skänker honom i 1900-talets Irland. Ord som ”konflikträdd” och ”introvert” dyker upp hela tiden när jag tänker på ett sätt att beskriva denna lite underliga karaktär.

Framför allt så är A history of Loneliness ett sätt för John Boyne att belysa och förkasta ett otroligt stort och svårhanterat problem, nämligen hur vissa präster använde sitt inflytande och sin maktposition till att begå övergrepp mot de som de borde skydda och hjälpa i en osäker värld. Fader Yates själv begår inga övergrepp, men han talar inte heller om dessa. Han vill inte dra den typen av uppmärksamhet till sig, eller för den delen väcka någon form av eventuell diskussion eller konflikt.
Detta är en helt annan del av problemet, nämligen de som gjorde det möjligt för övergreppen och utnyttjandet att fortgå genom att helt enkelt sitta tysta, trots att de visste vad som pågick. 

I filmen Boondock Saints hålls en predikan av en väldigt engagerad präst som bland annat säger: ”… we must all fear evil men. But there is another kind of evil which we must fear most, and that is the indifference of good men”. Fritt översatt betyder detta: ”… alla måste vi frukta onda män. Men det finns en annan ondska som vi måste frukta över allt annat, och det är goda mäns likgiltighet”.

Detta citat dök upp i mitt huvud flera gånger under tiden som jag läste den här boken, eftersom förnekelse och konflikträdsla genomsyrar fader Yates’ liv, liksom vad jag tolkar som en djup känsla av skam för att han inte agerar.

 

Det här är ingen lätt bok, den har många lager och tar itu med riktigt jobbiga frågor om vad medmänsklighet egentligen är. Hur ska man bete sig mot en släkting som har blivit lite galen, vad gör man när ens gamla skolkamrat visar sidor som man verkligen inte trodde han hade, vem vänder man sig till när ens chef är korrumperad av samhällets lättja?

 

Jag anser att den här boken behöver en bra fåtölj samt lugn och ro för att man ska kunna njuta av den. Det går inte att sprint-läsa den, eftersom man då inte får någon egentlig behållning av de undertoner som finns i texten. Så ta det lugnt och läs boken i lugn och ro, för även om den är lite tuff emellanåt och även om exemplaret vi har är på engelska så är boken läsvärd.

 

John Boyne har med den här boken gett mig ytterligare en författare att hålla utkik efter, då det här var den första, men definitivt inte sista, av hans böcker som jag tänker läsa.

 

/Andreas

 

Reservera boken i biblioteket katalog.

Ondvinter

Vi befinner oss i en medeltida värld en bit norrut. Det är självhushåll i stugorna, det finns en älv, en by, en slätt och mycket skog. I utkanten av byn bor tvillingarna Wulf och Sunia med sin far. Syskonen har en särskild förmåga, de förstår varandra utan att ett ord har sagts. Tillsammans med sin far lever de tryggt, men ju äldre de blir förstår de att det är mycket han inte berättar om deras förflutna. Den dagen fadern återvänder från en jakt mycket svårt skadad förandras deras värld totalt.

Det ska sägas med en gång. Det var länge sedan jag läste något från fantasysfären. När jag kollar på SF-bokhandelns sida så förstår jag att mycket hänt sedan jag läste en fantasy senast. Nästa erkännande; jag var sådär halvsugen på att läsa Ondvinter men jag hade hört mycket bra om boken. Nu efter att ha läst nästan hela får jag erkänna att jag är helt fast. Ett tecken på det är jag längtar efter nästa lästillfälle. Dels för att få reda på hur det skall gå för syskonen Sunia Och Wulf, men också för att berättelsen har ett vackert språk och bjuder på oväntade upplevelser, inte med buller och bång utan med små medel. Så det gäller att läsa uppmärksamt. Därmed inte sagt att boken är svår, nej tvärtom, sidorna vänder sig nästan själv.

Formgivningen gillar jag också. Ett grafiskt vackert omslag, varje kapitel inleds med en finstämd suggestiv teckning, och så finns det kartor! Allt detta bidrar till att stötta min ingång till världen där Ondvintern åter börjar fatta sitt grepp om människor, djur och natur samtidigt som något stort och onämnbart lurar i storskogen. Den passar verkligen att läsa just nu när dagarna blir kortare och kylan kommer krypande. Fast jag tänder ett ljus för att hålla värsta kusligheterna på armlängds avstånd.

Ondvinter är första delen av fyra i serien Berättelsen om blodet av Anders Björkelid.

Reservera Ondvinter i bibliotekets katalog

Sharon Bolton skriver spänning på hög nivå

Vill ni läsa en riktigt bra och spännande serie så prova Sharon Boltons serie om Lacey Flint. Fyra böcker har det hitintills blivit: Nu ser du mig; Livrädd; Odödlig och så den senaste som jag väljer att blogga om En mörk och förvriden flod och jag skulle gärna låna allihop igen och läsa om dem från början. Det ryms spänning, hemligheter och författarens sätta att skriva avslöjar ledtrådar som ändrar allt jag tänkt ut och tror om det tidigare händelseförloppet och vem som är mördaren. Det jag läst skulle jag behöva fundera över igen i detta nya ljus. Men det är så spännande att jag inte tar mig tid utan bara vill läsa vidare. Bolton överraskar mig om och om igen.

I denna bok arbetar Lacey för flodpolisen och bor på en båt i närheten av Themsen. Men någon iakttar henne, någon som säkerligen inte vill henne väl, eller? Hon är inte riktigt som alla andra Lacey utan av en alldeles egen sort med många hemligheter och rädslor. Simma i floden är en av hennes egenheter och något hon inte vill avslöja för sina kollegor att hon gör. Så hittar Lacey ett lik på en av sina simturer i Themsen. Liket är en ung kvinna men hur har hon dött och varför? Finns det fler lik? Lacey engagerar sig i fallet. Samtidigt gör Lacey en ny bekantskap, Thessa, som givetvis är mer involverad i det kommande händelseförloppet än bara en ny vän… Parallellt får vi även följa Pari som är instängd i ett hus vid Themsen, Laceys förra chef Dana och några fler. De kommer till tals i olika kapitel och ibland i samma.

Jag har läst alla böcker vi har av Bolton på svenska och alla är lika bra. Bloggade om Ond skörd 2013.

/Liselott

Böckerna om Lacey Flint på biblioteket webbsida

Stil & skönhet i ett bedagat Italien

Känner du för vemod kombinerat med lyx och livsleda? Eller estetik som bygger symmetri, kameraåkningar och vackra människor placerade på kända platser i Rom så kika gärna på Den stora skönheten i regi av Paolo Sorentino. Det börjar med att kyrkklockan slår, för varje klämtning ett scenbyte. Någon som svalkar sig, ligger på en bänk, läser tidningen: romarna. En som bor i Rom sedan drygt fyrtio år är Jeb Gambardella. Då när han var ny i Rom skrev han romanen han är känd för, sedan dess har det inte blivit fler böcker. Istället har han festat, idag är playboyen Jeb blasé.

Jebs hushållerska håller efter hans drickande, han inser själv att det inte går att hålla på som förr. Både kroppen och själen reagerar. En tomhet har smugit sig på och därmed eftertanken. Jag behöver inte göra saker jag inte längre vill säger han när han en natt lämnar en vacker kvinna. Trots att Jeb bjuder på fest i sin överdådiga terasslägenhet med massor av partysugna människor så lämnar han. Han går iväg, tänder en cigarett och tänker tillbaka på när han en gång i tiden kunde uppskatta det vackra, den stora skönheten. När Jeb försöker formulera sin själsnöd till en kardinal, blir denne distraherad av en (annan) vacker kvinna. Och Jeb vandrar vidare.

Det jag ser är ett Rom som inte är igenkorkat med bilar, här hör man fontänerna och fotstegen mot stenläggningen. Filmen igenom vimlar av vackra lättklädda kvinnor, till skillnad mot männen som genomgående bär kostym. Det är som om vi vore fast i ett låtsasland. Bakgrunderna och scenerna är utvalda med omsorg, de är ofta filmade i gryning eller solnedgång. Eskapism i ett sargat land?

Det finns referenser för cineasten, den Romfrälste och för den som följt händelserna i Italien på senare år. En scen som tydligt ger ett tjyvnyp mot den ohejdade fåfängan är väntrummet fullt med män och kvinnor i en fashionabel salong. Här väntar man på att få sin botoxbehandling, numret ropas upp och sprutan lyfts. Alla ängslas åldrandet och verkar bearbeta sin kropp med kniv eller silikon.

Jeb befinner sig mitt i det vackra men fylls av vemod. Kroppen är inte som förr och vänner dör. Festen verkar vara slut men än kan han njuta en dans. Trots bikten blir jag störd av en viss gubbighet. Det finns en antydan till vettiga samtal mellan man och kvinna men de är få. En känga mot Berlosconikulturen?

Men Den stora skönheten är nerlusad med priser för foto, regi, kostym, scenografi, skådespel mm. Så om du kan förbise mina reservationer, se gärna denna grandiosa film med bra ljud på en stor skärm om du har möjlighet. "Volare åh åh åh"
/Annika

Reservera Den stora skönheten i bibliotekets katalog

och sen Paulette

En liten pärla i bokfloden som engagerade mig under några timmar en regnig höstdag var och sen Paulette av Barbara Constantine. Den berättar om Ferdinand som bor i ett stort hus utan för en fransk småstad. Änklingen Ferdinand har precis blivit dubbelt ensam sedan även sonen och dennes familj lämnat gården och flyttat in till byn. Ferdinands relation till sonen och svärdottern är inte den bästa men han saknar barnbarnen desto mer.

En räcka omständigheter gör att Ferdinand tittar in till sin granne. En granne han inte bytt många ord med sedan hon flyttade in för några år sedan. Men efter att sett hur spartanskt hon bor och att det regnar in erbjuder han henne att flytta in till honom medan taket renoveras. Sagt och tämligen handfast gjort snart är Marceline och Ferdinand kombos. När den första väl flyttat in i hans stora hus och väldigt tomma hus dröjer det inte länge förrän Ferdinand märker att det finns fler som behöver någonstans att bo...

En bok som rymmer mycket. Vänskap, sorg, ensamhet, hemligheter och rädslor och det svåra att leva ihop med andra. En perfekt bok när mörkret nu sänker sig allt tidigare om kvällarna.

/Liselott

Boken i Ronneby biblioteks katalog.

Besynnerliga foton i en bok om besynnerliga barn

Idag är det Halloween och då passar Ransom Riggs böcker om besynnerliga barn att läsa. Hitintills har det blivit två böcker i serien Miss Peregrines hem för besynnerliga barn och Spökstaden. Båda böckerna bygger på fascinerande foton som författaren själv hittat eller lånat från samlare. Utifrån dessa utformar han personerna i berättelsen. En flicka som svävar om hon inte har speciella skor på sig, pojken som har bin boende i sin mage, flickan som får frön att växa etc. Även händelser som utspelar sig under berättelsen har många gånger ett foto till grund som finns med i boken. Jag gillar detta sätt att skapa och det påminner mig om Laura Trenters bok Fotoalbumet.

Att förklara handlingen lite kort är inte så lätt men huvudperson är Jake som bor i USA. Farfadern mördas och Jake hör hans sista ord. Åk till ön. Hitta fågeln. I loopen. Berätta för dem vad som hänt. Gåtor Jake funderar över, hittar en del svar och snart är han och fadern på väg till en liten ö utanför Wales. Där ska det finnas ett barnhem som farfar hade kopplingar till. Väl där träffar Jake de besynnerliga barnen och inser att han själv är besynnerlig. Han ser varelser som ingen annan ser. Varelser som används för att tillfångata föreståndarinnan för barnhemmet och få tillgång till hennes krafter. Först ska barnen överleva, sedan försöka frita sin föreståndarinna och beskyddare. Det blir en jakt som fortsätter i bok två och leder dem genom ett krigshärjat England. Stora delar av berättelsen utspelar sig under andra världskriget.

Bra skrivet, en fascinerande och fantasirik berättelse och så dessa foton som kompletterar det hela. Goa tjocka böcker att sjunka in i och skrämmas lite av. Många oväntade händelser avlöser varandra.

Ransom Riggs har en fin hemsida där jag kan läsa mer om hans fascination för gamla foton. Där står att läsa att Tim Burton ska göra film av hans bok! Den ser jag fram emot.

/Liselott

Ransom Riggs böcker i bibliotekets katalog.

Frankrike och kriget

Just nu går den första omgången av den påkostade serien En liten fransk stad i SVT. Det är 12 juni 1940 och kriget har nått den lilla staden Villeneuve (fiktiv). Direkt dras stadens invånare in i omöjliga val och relationer sätts på prov. Att försöka hålla fast vid vardagsbestyren när tryggheten rycks undan är fint beskrivet. Den lilla staden ligger väldigt nära demarkationslinjen vilket ökar på dramatiken.
Ja ni märker att jag tycker serien är mycket sevärd. Det som är särskilt lyckat är att delarna i serien ligger kvar flera veckor efter sändning i SVT Play.

Serien En liten fransk stad fick mig att komma ihåg en stark läsupplevelse för några år sedan: Storm över Frankrike av Iréne Némirovsky. Det är en mindre smickrande bild av vad som hände i Paris och senare i byn Bussy när kriget närmar sig. Hemligheter och skröpligheter avslöjas när alla vill fly. Men det är ingen totalt hopplös skildring trots allt kaos. Det som nästan är mest speciellt med boken är dess tillkomst. I ett långt förord berättas om Iréne Nemirovskys liv och att hon tänkt göra en svit av böcker om situationen i Frankrike, hon hann med två. Hennes författarskap gynnas inte av att hon är judinna. Hoten kryper på och hon ser till att gömma sina döttrar men vägrar själv att fly. Hon hämtas av franska poliser och deporteras till Auschwitz. I en av flickornas resväskor återfanns långt senare lappar skrivna med små små bokstäver. Dåligt papper och brist på bläck gjorde att Iréne Nemirovsky tvingats skriva så smått det bara gick. Det var inte förrän vid 1990-talets slut som döttrarna läste mammans manus och boken Storm över Frankrike gavs ut i Frankrike 2004.

/Annika

Reservera Storm över Frankrike som bok
Reservera Storm över Frankrike som ljudbok

Läsa en nobelpristagare: Förändring

Det är ju alltid kul att ge sig på att läsa en nobelpristagare. Jag lånar hem en lite då och då men det är ofta de inte riktigt faller mig i smaken (exempelvis Modianos Lilla smycket och Toni Morrisons Hem). Nu föll ögonen på en tunn bok av Mo Yan som fick nobelpriset i litteratur 2012. Denna lilla bok gav verkligen mersmak för berätta kunde han. Den klassas som skönlitteratur och inte biografi men Yan berättar om sig själv. Målande skildrar han lärare, klasskamrater och osannolika händelser. Det böljar fram och tillbaka i tid och rum och mellan händelser samtidigt som det rör sig stadigt framåt. Han blandar humor och allvar. Det ryms mycket på de dryga 100 sidorna. Hur han försökte göra karriär inom armén, människor han träffar i sitt liv, hjältar, lastbilar av gammal sovjetmodell och när han började skriva.

Han ger mig en inblick i det kinesiska klassamhället som det såg ut från slutet av 60-talet och in på 70-talet. Det finns mycket att läsa mellan raderna och oändligt mycket han skulle kunnat fördjupa sig i än mer. Nu när jag reflekterar över berättelsen inser jag hur mycket han fått med i den. Men vad jag minns så är hans andra böcker på svenska betydligt tjockare. Undra om han skriver lika fängslande där? Någon som vet?

/Liselott

Böcker av Mo Yan på Ronneby bibliotek.

En osannolik cykeltur

Verkligheten överträffar sannerligen dikten i boken New Delhi - Borås.
En kastlös ung man, som stundtals tvingas sova på gatan, får tack vare sin porträttkonst träffa kända personer och statsmän i 1970-talets Indien. Trots denna framgång känns livet ändå svårt och orättvist, då tänker han på att han vid sin förödelse förutspåtts att möta en blond kvinna från ett annat land och då bli lycklig.

Den drömmen tänker Pikej ofta på. Det Indien han växer upp i är fyllt av orättvisor och lidande och han vet allt om att inte räknas eftersom han tillhör de oberörbara. När han som liten pojke ska gå i skolan får han sitta utanför skolsalen och lyssna genom fönstret. Han får inte äta tillsammans med de andra och om han råkar nudda vid någon blir det ett ramaskri. Men han lever i en tid när politiker som Nehru och Indira Ghandi vill modernisera landet och utrota all vidskeplighet. Ute på landsbygden är det som förr men inne i storstäderna börjar saker förändras. Det märker Pikej när han som konststudent flyttar till New Delhi. Pikej överlever genom att teckna porträtt på gatan, det är så han en dag får syn på Lotta från Borås.

Det här är på det glada 70-talet när Beatles och Maharishi Mahesh Yogi fick västvärlden att intressera sig för indisk musik, meditation och yoga. Hippierörelsen blommade och rosa bussar körde i skytteltrafik mellan Europa till Indien.

Ja som ni förstår uppstår tycke mellan Pikej och Lotta. Men räcker kärleken hela vägen när man bor hundratals mil ifrån varandra? Pikej har visserligen gått i skola men han har inte riktigt koll på var Sverige egentligen ligger, eller var det Schweiz? Men viss om att Lotta är kvinnan i hans liv bestämmer han sig för att, med de få medel han har, resa till henne. Han börjar cykla mot Pakistan, Afghanistan och Iran på The hippie trail. Osannolikt men sant.

Berättelserna om Pikejs uppväxt i östra Indiens djungel och sedan hans liv på gatan är gripande. Det är som om tiden stått still, ingen ifrågasätter kastväsendet förrän Indira Ghandi sätter ner foten. Även den otroliga resan med bakslag och märkliga möten ger spännande inblickar. Bland annat är det en kvinna i Österrike som varnar Pikej för européerna. Du får sluta vara godtrogen nu, här tänker var och en på sig själv, säger hon.

Det är journalisten och Indienkännaren Per J Andersson som skrivit ner Lotta och Pikejs otroliga öde. Från Orissa till Sandared, tänk vilken kraft kärleken kan ha.
/Annika

Du hittar boken bland våra biografier.
Reservera New Delhi - Borås i bibliotekets katalog

Ni får inte missa Neil Gaiman!

En författare som jag tyvärr inte tidigare bloggat om är Neil Gaiman. Han har skrivit många bra böcker för alla åldrar. Otäcka Coraline som tolkats av andra till film och seriealbum (båda finns på biblioteket). Stjärnstoff som jag läste för flera år sedan där filmatiseringen Stardust dykt upp på tv lite nu och då (ett härligt fantasyäventyr i historisk miljö). Jag läste tidigare i år hans senaste bok Oceanen vid vägen slut.  Den är vansinnigt fantasieggande, otäck och härlig. En kollega som läste den tyckte att jag absolut måste läsa hans Amerikanska gudar. Den ligger nu i att-läsa-högen.

Detta tillsammans fick mig att titta på vad mer vi har av hans utgivning på biblioteket. Då hittade jag två böcker han skrivit ihop med Dave McKean. Den senare en man som skapar de mest fascinerande illustrationer jag sett på länge. Den första jag läste var Vargarna i väggen. En berättelse för lite äldre barn, kanske för att den kan upplevas som ganska otäck. Där är bilderna både fula och skrämmande och så passande för berättelsen. Här finns några sidor att titta på. Flickan i en familj tycker sig höra vargar i väggen men blir ignorerad i sina farhågor. För du vet väl vad folk säger... Om vargarna kommer ut ur väggarna då är det klippt. Gissa vad som så småningom kommer ut ur väggarna... Collageteknik med foton och tecknat.

Det var egentligen Mitt vilda hår, hans bilderbok för yngre barn, som fick mig att skriva detta inlägg. En kort berättelse på rim som översatts väldigt bra till svenska. Texten återberättas i mustiga bilder med härliga detaljer. En flicka kommenterar jag-berättarens hår som vilt. Förnärmat berättar jaget om allt som ryms i det inte vilda, utan friväxande, hår hen låtit växa sedan hon var två. Säg något som inte ryms där (allt från fågelbon till dukater och försvunna upptäcktsresanden). Håret får veckla ut sig över uppslag efter uppslag. Det blir en resa in i äventyret och kittlar fantasin hos både barn och vuxna. Det går inte att låta bli att försjunka i bilderna. Det stora formatet på båda bilderböckerna med illustrationer från kant till kant ger en känsla av att sugas in i bilderna.

/Liselott

Böckerna av Neil Gaiman på bibliotekets hemsida.

Systrarna Tides sista sommar

Systrarna Tides sista sommar börjar med Dora. Hon står inför ett svårt val. Är gravid och känner sig väldigt osäker och orolig inför att bli mamma. Ska hon verkligen behålla barnet? En del i orsaken till att hon funderar på abort beror på händelser när hon var barn och tonåring. Händelser som berör henne och hela hennes familj (mamma, pappa, stora syster och lillebror). Händelser som fortfarande ger henne mardrömmar.

Hon vill finna ro och börjar med att besöka sin mamma som hon inte träffat på länge. Men när hon berättar om barnet och söker förståelse vänder sig modern kallsinnigt bort.

Varvat med Doras liv i nutid finns kapitel, ögonblicksbilder, från familjen Tides familjehistoria.  Den första tillbakablicken är från 16 år tillbaka i tiden sedan 15, 14 och 11 år tillbaka. Kvinnorna i familjen får berätta, Dora, Cassie och mamma Helen.

Så kommer jag till det kapitel där jag förstår att någon hemskt kommer att hända. Det som är systrarna Tides sista sommar. Då något händer som förändrar familjen fullständigt. Jag känner en krypande känsla som gör att jag knappt vill fortsätta läsa.

Hannah Richell bygger upp stämningen i sin historia bra. Där finns mys, sorg och klokhet invävt. Bilden av hur en familj kan trilla sönder i bitar, hur de inte kan kommunicera med varandra. Jag lyckas ta mig igenom och förbi det hemska kapitlet och det är inte utan att jag fäller några tårar här och där.

/Liselott
Boken på bibliotekets hemsida.

Americanah

Ifemelu och Obinze är ett ungt par i Nigeria. Förhållandena i landet förändras successivt till det sämre. Svårigheterna att bo i ett land med inskränkt frihet, korruption och arbetslöshet gör att Ifemelu söker visum till USA. Men vilken till uppförsbacke! Hon söker mängder av jobb utan napp, samtidigt sinar pengarna. Ifemelu tvingas till djup förnedring, tappar ansiktet och slutar kontakta Obinze. Så småningom vänder det, ett jobb som redaktör ger tillfällig fast mark under fötterna, men prövningarna har slitit hårt, något har gått sönder inuti Ifemelu. Obinze förstår inte vad som hänt. Den brutna kontakten är obegriplig, han våndas och blir olycklig. Även han tvingas söka sig från sitt hemland, och hamnar i London. Här lever han i en gråzon; bor i ett råtthål, tar jobb som ingen annan vill ha och är ständigt livrädd för att bli utvisad.

Så här börjar Americanah av Cimamanda Ngozi Adichie. Vi får fortsätta att följa Obinze och Ifemelu men vi får också så mycket mer. Nedbrytande tendenser i ett väl fungerande samhälle, läs Nigeria. De papperslösas helvete i utkanterna av en modern storstad. Om hårets utseende och varför svarta kvinnor använder platt-tång, har flätor eller afro. Om Obamas betydelse för stärkt stolthet bland de svarta, inte bara i USA. (Det är först när Ifemelu kommer till USA som hon möter rasism). Via utdrag ur Ifemelus blogg Rastaggat får vi inifrånperspektiv. I bloggen är tonen fräck, rakt på och småprovocerande. Såhär kan det låta: "... Att vara svart i Amerika är som att ha suttit oskyldigt inspärrad i många år och sedan plötsligt släppas fri, men du får inga pengar till bussbiljetten. Och bara så du vet är du och killen som satte dig i fängelse numera jämlikar per automatik..."

Åren går, sakta växer ett beslut fram, Ifemelu bestämmer sig för att åka hem igen, tillbaka till Nigeria. Frågan är; kommer hon att kontakta Obinze?

Adichie har skrivit en tegelsten som jag utan besvär mumsar i mig. Det är driv, fina porträtt, smarta dialoger och fängslande. En av årets större läsupplevelser.

/Annika

 Reservera Americanah i bibliotekets katalog

Se upp så de inte är på väg till dig: Män ur mörkret

Håkan Östlundh är tillbaka med en ny bok om polisen Fredrik på Gotland, Män ur mörkret. Det blir en flytt till Stockholm för Fredrik Broman och hans familj efter några år på Gotland. Men om han är särskilt nöjd med beslutet är väldigt oklart. En som är desto mer nöjd är hans fru Ninni. Ända tills det är hon som står och sliter med flyttlådor och besluten över vad som ska sparas och slängas. Fredrik blir givetvis upptagen av ett mord. Ett mord som snart blir flera. Arbetsdagarna blir långa. 16 timmar istället för åtta. Han är fortfarande inte återställd efter en olycka i tjänsten. Något han talar tyst om men skräms av. De långa arbetsdagarna sliter på honom. Tonen i huvudet som kommer och går. Är det någon förvarning om att han inte mår särskilt bra. Kan han ens sköta sitt jobb?

Vartefter arbetsbelastningen ökar, problemen privat blir fler undrar jag om Fredrik kommer att följa med sin fru till Stockholm. Kanske han stannar kvar på Gotland eller är de ens säkert att han överlever till slutet av boken! Kanske är det så denna sista del i serien om sju böcker ska sluta. Att han dör. Den som läser får se för jag avslöjar ingenting.

Håkan Östlundh skriver återigen en bra och spännande historia. Det är riktigt svårt att lägga boken ifrån sig! Har ni inte läst honom innan så gör det. Kanske ska ni börja med den första boken i serien, Släke. Jag har skrivit några rader om den sjätte boken som ni kan läsa här. Vill ni läsa lite mer om handlingen i hans böcker så klicka er in på hanswebbsida. Tyvärr står där inget om några nya bokprojekt. Undra vad för sorts böcker han nu ska ge sig på? Blir det en ny deckarserie eller något helt annat?

/Liselott

Män ur mörkret på bibliotekets webbsida.

Två bra serier!

Eftersom jag haft lite svårt att hitta lockande vuxenböcker har jag passat på att gotta ner mig i ungdomsböcker istället. Jag nämnde trilogin Legend av Marie Lu i ett tidigare inlägg. Nu har jag börjat läsa två serier till, båda framtidsdystopier.

Den första är den omtalade och filmade Divergent av Veronica Roth. En riktig sträckläsningsbok. Spelplatsen är Chicago. I ett försök att lösa människornas svårigheter att hålla sams sorteras alla människor in i fem jämlika falanger. De lärda, de tappra, de fridfulla, de ärliga och de osjälviska. Valet av falang sker när ungdomarna fyller 16 år. Beatrice väljer en annan falang än den hon är uppväxt i. Hon går från de osjälviska till de tappra. Brytningen med resten av familjen är total för falang går före blod. Från invant och familjeliv till nytt, okänt och i Beatrice fall brutalt. För alla som väljer den falang hon önskar sig till får inte plats. Hon måste slåss för att få stanna, bara de tappra blir kvar.

Divergent – vad kommer titeln ifrån. Enligt normen tillhör varje person en falang, ingen kan passa in i fler. Men det föds barn som passar in i flera falanger sk divergenter. Beatrice är en av dem och hon funderar över om det är rätt att bara tillhöra en falang. Borde inte alla leva tillsammans i stället för uppdelat?

Det spännande och fascinerande från första sidan. Beatrice tankar och funderingar, våndor om valet som ska göras, att försöka klara sig kvar i den falang hon valt. Att bli någon annan än den hon varit i 16 år. Falangernas sätt att leva skiljer sig oerhört. Vänner och ovänner korsar hennes väg. Mitt i allt detta möter hon den första pirrande kärleken.

Den andra jag läste är Ryttarna av legendaren Mats Wahl, första delen i hans serie Blodregn. Mats Wahl började sin författarkarriär på 80-talet och snart gett ut 50 böcker! En pärla från honom är Vinterviken.  Jag hade lite motstånd mot berättelsen till en början dels för att den startar med en anonym 7-åring och hennes mamma. Men snart förstår jag att det är de två och resten av deras familj vi följer i boken. Dels är det väl mycket detaljerade beskrivningar av deras liv och hur de löser vardagsproblemen. Men det kanske bara är jag som hakar upp mig på det. Berättelsen tar snart fart och blir riktigt bra. Dessutom är det intressant att den utspelar sig i Sverige. Ett framtida Sverige där vädret påverkar människors sätt att leva. Hur och vad som hänt växer fram lite i taget.

Huvudperson är Elin. Liksom Beatrice i Divergent har hon fyllt 16 år. Elin och hennes bror blir attackerade av grannarna när de rider hem från stan. Elin dödar en i självförsvar och brodern blir tillfångatagen. Det som ligger bakom attacken är det livsavgörande behovet av reservdelar till det vindkraftverk varje familj har på sin gård. Elin rider för att förhandla om sin bror men när hon kommer fram till gården där han bör hållas fången är det ingen där. Stället är övergivet. Var finns hennes bror? Det händer mycket på vägen. Här finns en styrande militär, attacker från motståndsmän och viljan att överleva i en förändrad värld. Ser fram emot del två.

/Liselott

P.S Ja, jag har sett filmen Divergent som vi har på biblioteket. Men boken var sååå mycket bättre!

 

Serierna på biblioteket webbsida, Blodregn och Divergent.

Miss Mary Bennets självständighet

I sommar har jag fått mig en rejäl dos Jane Austen. Dels gick Övertalning som radioföljetong och nu i slutet kom den nya översättningen av samma bok. Där emellan har jag läst Miss Mary Bennets självständighet som jag nämnde i ett blogginlägg tidigare i år och nu mer om den.

Att ge sig ut på en resa för att kartlägga fattigas villkor är vad Mary Bennet gör när modern dör. Efter 38 års väntan får Mary äntligen göra de hon vill, något hon brinner för. Hon är så pass gammal att hon bör kunna resa på egenhand och har pengar så hon klarar sig.

Mary är mellanbarnet i skaran av fem systrar som presenterades första gången i Stolthet och fördom av Jane Austen. I Colleen McCulloughs fortsättning har det nu gått 20 år sedan Stolthet och fördom utspelades sig och mycket har hänt. Är man trogen Jane Austens förlaga är det lätt att förfasa sig över vilka liv McCullough valt att ge systrarna. Efter den första förskräckelsen väljer jag att förundras över McCulluoghs påhittighet, fnissa lite och tänka att det kanske inte är så oväntat ändå. Det kanske speglar den tid de levde i.

Desto mer oväntad är storyn i denna bok. Från att vara Marys ”självständighetsresa” utvecklar den sig till en klassiskt äventyrs berättelse med stråtrövare, kidnappning, hemska umbärande, död och så klart kärlek! När jag väl kom över att baksidestexten fört mig på villovägar hade jag riktigt roligt. Jag tyckte till och med den blev bättre än vad baksidestexten fick mig att tro.

/Liselott

Boken på bibliotekets webbsida.

Metro 2034

Året är 1948, mannen på bilden är en krigsveteran.

Nej, jag skojar bara, som titeln på boken antyder har det här väldigt lite att göra med skolans historia-undervisning. Metro 2034 (av Dmitrij Gluchovskij) handlar om en dystopisk framtidsvision av den mest deprimerande sorten.

Efter många år av försök till nedrustning och fina avtal om en fredlig samexistens mellan människor världen över så brakade hela korthuset samman. Så vitt jag kan förstå i boken så är det ingen som egentligen vet vem som började kriget, men samtliga kärnvapenbeväpnade länder avslutade på ett sätt som bara människan kan. Med fullständig och total förstörelse.

Det här är inte den första boken i serien, men eftersom föregångaren (Metro 2033) inte fanns inne när jag skulle gå på semester, så fick det bli den här istället. Jag har längtat efter att sätta tänderna i den här serien, men alltid haft något annat som jag skulle läsa klart först.

Så här i efterhand så ångrar jag att jag inte läste 2033 först, i skrivande stund har jag fortfarande inte läst den, men jag ska… Det är trots detta lilla hinder inga större problem att sätta sig in i boken, och även om det är lite frustrerande att springa på sekvenser som man inte riktigt förstår, (eftersom bakgrunden till situationen förklaras i den förra boken) så går det ändå att förstå helhetsbilden med den information man får i den här boken.

Så vad handlar den om då?

Jo, den handlar om tågstationen Sevastopolskaja i Moskvas metro, en del av ett enormt nätverk av stationer som av ryska staten byggts för att fungera som skyddsrum vid en eventuell kärnvapen-attack mot staden.

Den handlar om Homeros, den gamle tunnelbaneföraren som nu tjänstgör som vakt på stationen och även om Hunter, ett underbefäl på stationen som har ett minst sagt dunkelt förflutet. Så vitt jag kan förstå så förklaras det en hel del om honom i den första boken, jag skriver om det när jag läst den.

I boken får vi följa Hunter och Homeros när de ger sig ut i de farliga tunnlarna för att ta reda på varför en av de andra stationerna inte längre svarar, och varför deras karavaner försvinner spårlöst.

Men det finns mer än bara monster i tunnlarna, en del saker hjälper inte kulor och knivar emot, och Homeros inser att hans värderingar kanske inte helt stämmer överens med den kallblodige Hunters. Samtidigt får vi veta att Hunter kanske inte bara är en känslokall mördare och supersoldat, någonstans där inne finns det kanske lite gosigt rosa fluff kvar. Men det kommer att krävas något oerhört speciellt för att locka fram det.

Jag måste erkänna att det inte var den bästa boken jag läst i år, men den höll mig kvar hela vägen till sista sidan, trots att jag inte läst föregångaren och trots att det emellanåt kändes lite för mörkt. Det finns kanske ett ljus i slutet på tunneln trots allt.

/Andreas

Böckerna i bibliotekets katalog.

Inuti ett genis huvud

Det blir lätt missförstånd runt Colin. Han gillar inte när någon rör vid honom, vill inte gärna se någon i ögonen och tolkar saker bokstavligt. Men Colin har ett extremt bra minne, han är logisk och grips inte av irrelevanta känslor. Han är också väldigt duktig på att undersöka saker och därmed bra på att lösa gåtor. Det är ingen tillfällighet att hans idol är Sherlock Holmes, den störste detektiven någonsin.

Colin vet att han uppfattas som egen och försöker så gott det går att anpassa sig. Bland annat har han en fusklapp med ansiktsuttryck för att på det sättet försöka förstå människor runt omkring. Colin är fjorton år och ska börja i High School, många känner honom sedan tidigare men det finns de på skolan som nosar upp hans egenheter och gör livet surt för honom från dag ett. En av dem är plågoanden Wayne.

På lunchen brinner ett skott av inne skolans matsal. Colin bevittnar allt och är den som blir minst rädd av alla, upptagen som han är av att fånga in alla detaljer och iaktta alla inblandade. Wayne får skulden men det är något som polisen förbiser och Colin bestämmer sig för att reda upp saker och ting om det så innebär att rentvå Wayne. Och här börjar det bli spännande.

Händelsen vänder upp-och-ner på Colins inrutade liv, trots all otrygghet vill han verkligen gå till botten med hur en pistol kunde komma in i skolan.

Ni som sett HighSchool-filmer kommer att hitta alla kända stereotyper, märkligt att det fortfarande är så gångbart. Här finns nörden, stränga rektorn, drottningen, buset, de ordentliga. Själv har jag mest utbyte av Colins vardag, jag får helt andra insikter i hur det kan tänkas vara att ha Aspergers syndrom.

I huvudet på Colin Fisher är ingen deppbok, Ashley Miller och Zack Stentz skriver roligt och drastiskt, det märks ganska tydligt att de är vana att skriva för film. Att gestalta ett utanförskap är att balansera på en mer eller mindre slak lina. Men balansen upprätthålls med förståelse, från båda sidor, och med humor. Det skall tilläggas att eftersom Colin vill gå på djupet med hur saker och ting fungerar sker detta med förklarande fotnoter om allt mellan himmel och jord boken igenom.

Annika

Reservera Colin Fischer i bibliotekets katalog

Har du någon amiral i trädgården?

En bok om fjärilar. Jag kan inte bli annat än glad i hela kroppen. Dessutom är den skriven av min favoritförfattare Stefan Casta. Han har ett sätt att förmedla fakta på som jag gillar skarpt. Dessutom samarbetar han alltid med illustratörer som lyfter böckerna ännu lite till. Denna gång är det Emma Tinnert som illustrerat fjärilar och växter. 16 stycken presenterar de i Min fjärilsbok och så blir det några till som hör ihop med dessa.

Vad hittar jag då i boken? Efter att ha lärt mig att nässelfjärilen kan lägga sig i dvala redan mitt i sommaren lyfte jag blicken i vårt uthus och hittade två stycken! Nu satt de med hopslagna vingar så jag är bara nästan säker på att det var rätt sort. Jag får lära mig hur de olika sorterna fungerar under sommarsäsongen och när de är aktiva. Att rapsfjärilen gärna flyger i mulet väder till skillnad från de flesta övriga fjärilar. Vad olika fjärilar föredrar att äta och vilka växter de lägger sina ägg på. Att tistelfjärilen flyttar hit från Nordafrika och Mellanöstern och amiralfjärilen syns mer nu på hösten för att den gillar fallfrukt. Jo, jag har sett dem hemma i trädgården de senaste dagarna! Det finns hur mycket som helst att lära i boken och än finns det fjärilar kvar ute i naturen att studera. Men denna får jag läsa igen inför nästa sommar…

/Liselott

Boken på bibliotekets webbsida.

Langseth x 2

Vi har två filmer av Lisa Langseth på Ronneby bibliotek. Till det som är vackert blev med rätta uppmärksammad av två skäl; det är en riktigt bra film och det var Alicia Vikanders långfilmsdebut. Vikander återkommer i Lisa Langseths andra film Hotell.

I Till det som är vackert anar Katarina 20 år, en annan värld när hon får höra Mozart i ett Youtubeklipp. Det är bortom den vardag som omger henne i en tuff förort och med en alkoholiserad mamma. Hon söker sig till Konserthuset i Göteborg och får jobb som receptionist. Mötet med den karismatiske dirigenten Adam blir minst sagt omvälvande. Men det här är ingen ny variant av Pretty Woman. När Adams status hotas av att Katarina kommer för nära dunstar förförarens charm totalt.

Alicia Vikander är med i nästan varje filmruta och har en makalös närvaro. Samuel Fröhler är formidabel i de dubbla rollerna som förförare senare oåtkomlig och grym när han ser hotet närma sig. Rätten att ta och sedan slänga, det är skarpt fångat om makt och maktmissbruk.

En annan tematik är det i filmen Hotell. Djupt olyckliga människor träffas i en samtalsgrupp. Erika

(Alicia Vikander) är en av dem. Erika har hittills kunna köpa och kontrollera allt i sitt liv men hennes planerade kejsarsnitt blev inte av. Nu är hon fast i en psykos efter en traumatisk förlossning där hennes barn blev svårt skadat.
I gruppen lyssnar och iakttar hon apatiskt tills Ann-Sofi (Mira Eklund) säger att hon önskar att hon var någon annan, på någon annan plats. Här klickar det och eftersom Erika har guldkort tar hon med sej fyra av deltagarna på lyxhotell. Här lever de ut sina drömmar, minglar och tömmer minibarer och när det är dags att checka ut är vilsenheten så stor att de tar taxi till nästa hotell.
Total ärlighet råder och ingen skröplighet är för liten för att komma upp i ljuset. Här försvinner barriärer som klass och kön, banden stärks. Men hur länge skall denna flykt hålla?

Se de här filmerna för närvaron, frågeställningarna, och för att det är filmer att gå och klura på efteråt. Hos skådespelarna vilar vi tryggt. Lisa Langseth har skrivit manus till båda filmerna.
/Annika

Reservera filmerna i bibliotekets katalog
Fotot på Lisa Langseth från Resume.se