Jag såg dokumentären på tv första gången, Hästmannen. Vilken underbar gubbe. Så många skratt och så mycket att fundera över. Han lever sitt eget liv efter sin egen tid efter eget sinne. Vägrar använda traktor, sliter tillsammans med sina älskade hästar med allt på gården, jordbruk och skogsbruk, som han alltid gjort och njuter av livet.
Filmaren, fotografen och författaren Peter Gerdehag hörde talas om honom när han fotade ett vägarbete. Första mötet skedde sent en kväll 1990 på en skogsåker i Småland och efter det kände Gerdehag att denna man måste fler få uppleva. 2006 är filmen klar för visning, ingen lätt resa. Jag kan inte missa en sekund av denna dokumentär: Stig-Anders själv, hans tankar, gården, djuren, maskinerna, sättet han arbetar på, naturen, händelserna, kontrasterna mot vårt och mitt moderna liv - jag vill veta mer. När vi köper dokumentären till biblioteket och jag ser den igen ser jag att den innehåller mer material än det som visades på tv, jippi. När jag sedan läser boken som Gerdehag skrivit och fyllt med vackra foton blir det bara bättre. Här får jag reda på allt det som inte får plats i filmen, humoristiska historier blandas med allvar. Så har du sett filmen och tyckt om den måste du läsa boken! Nu har jag läst boken för 3:e gången och sett filmen minst lika många och alltid finns något nytt att upptäcka och fundera över och diskutera med människorna runt om mig.
Men vad hände sedan då? Efter 2006? Väldigt mycket visar det sig. En del tas upp i boken, annat har jag läst om i tidning, sett på tv och på nätet. Så mycket har skett och så många har varit intresserade och delaktiga att det blir en fortsättning på dokumentären. Jag vet inte när den kommer eller vad den kommer att innehålla. Men dessförinnan kommer det i februari en ny film av Peter Gerdehag att njuta av: Kokvinnorna. Undra om den kommer att visas på Centrumbiografen i Ronneby?/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar