Vampyrer – filmade och ännu ej filmade (del 3)

Vad är det som gör vampyrer så populära? Det svämmar över med böcker, filmer och tv-serier sedan en tid tillbaka. Det är väl ingen som har missat Twilight-serien om Bella och Edward och Jacob som bygger på Stephenie Meyers böcker.

Sedan har vi tv-serierna, True blood, Vampire diaries och föregångaren Buffy vampyrdödaren. Just tv-serierna finns inte att låna på biblioteken men böckerna börjar dyka upp, nu senast nyöversättningar av Charlaine Harris som ligger bakom True blood. Går vi lite tillbaka i tiden har vi Anne Rice böcker och ännu längre tillbaka Dracula av Bram Stoker. Jag vågar inte ens gissa hur många filmversioner han dykt upp i, tyvärr verkar vi inte ha kvar någon av dem hos oss. De senare böckerna är mera av kärlekshistorier och äventyr medan de tidiga verken är mer skräckbetonade. Just vampyren har förvandlats från en skräckinjagande odöd till en romantisk hjälte.

Vad är det då som fascinerar oss, mestadels kvinnliga läsare? Är det den omöjliga kärleken, den eviga ungdomen eller är det bara den vackre mannen med drag av farlighet? Jag kan inte säga vad jag fastnade för, men fastnat har jag. Oavsett vad anledningen är kan jag inte sluta läsa och jag hittar nya böcker och serier hela tiden. Eftersom det går trögt med svenska översättningar har jag precis som flera andra övergått till att läsa böckerna på engelska. Jag måste få reda på hur det ska gå!

Vi får inte glömma bort Sveriges egen vampyrberättare John Ajvide Lindqvist med Låt den rätte komma in. Filmen blev så populär att man har gjort en amerikansk version i Hollywood. Den kommer på bio i vår.

Tar sedan vampyrerna slut finns det varulvar, alver eller annat övernaturligt att fortsätta med. Testa te.x. P C Cast serie om Vampyrens märke, Melissa Marrs serie om alvriket i Mer än ögat ser eller varför inte vargmännen i Maggie Stiefvaters Frost. En lite mer udda variant är vampyrdeckaren Redan död av Charlie Huston och kampen mot änglarna i Angelologi – änglarnas tecken av Danielle Trussoni.

Skyll inte på mig om du sedan tycker att dygnet har för få timmar …

/ Anneli