onsdag 4 maj 2011

Sju frågor till Margareta

(Idag är det Margareta Andersson, bibliotekarie i Listerby och på huvudbiblioteket, som besvarar enkäten.)

Den bästa bok jag läst senaste året:
Peter Dickinsons Den ondes barn, Flykten och Regnmakaren. Ungdomsböcker från 70-talet, gränslandet mellan fantastisk berättelse och alternativ historia. Stor närvarokänsla, fin psykologi och filosofi.

Den här boken har jag läst mer än tre gånger:
Många! T ex Thomas Hardys Fjärran från vimlets yra, Almqvists Det går an, Sjöbergs Kvartetten som sprängdes, alla Muminböcker. Och Full fart i Fiskargatan av Einar Knutsson! Yngve Lyttkens Yngsjömordet, Kerstin Ekmans Dödsklockan, Laurie Lees Cider med Rosie.

Den här boken gör mig glad/ledsen/arg:
Almqvists Det går an gör mig så glad! Vilket gott humör, vilken optimism! Inte en sorg så långt ögat når. Inte ens Widebäckskan den äldres frånfälle sänker stämningen. Hon var ju ändå led vid livet. Ledsen gör mig McEwans På Chesil beach. Så bra, så hemsk.

En favoritbok som filmats. Blev filmen bra?
Stephen Kings Lida. Ja, filmen blev minst lika bra. Gäller för övrigt flera av Kings böcker. Kerstin Ekmans Dödsklockan blev precis lika bra som film.

En favoritbok från min barn- eller ungdomstid.
Anna Maria Roos Sörgården och I Önnemo. De erbjuder en fulländad värld, där harmoni råder, perfekt balans mellan arbete och fritid, sorg och glädje, meningskiljaktigheter och samförstånd. Alla har sin plats, alla får respekt, djur som människor som vårblommor. Och så en vacker liten dikt här och där.

Den här boken har jag velat läsa länge men det har inte blivit av.
Kerstin Ekmans Herrarna i skogen. Hon är underbar men det är ett knog att läsa henne, det tar lång tid och sedan kan jag inte läsa något annat på ett tag. Hon är för bra.

Den här läsupplevelsen vill jag dela med mig av.
Laurie Lees Cider med Rosie. En sådan bok som får läsaren att se världen på ett nytt sätt, upptäcka världens alla små glädjeämnen och skrattfrön (lite som Tatis filmer), fylld av människokärlek och kärlek till den miljö Lee växte upp i, det vill säga 1920,-30-talets engelska landsbygd (Cotswolds). Men läsaren inspireras att se sin egen omgivning på samma sätt. En bok som höjer livskänslan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar