"Döda löv" av Tom Malmquist

På ett bokcafé kan jag ju inte bara ha kvinnliga författare. När jag hade två ”uppväxtskildringar som utspelar sig i Sverige” skrivna av kvinnor fick jag ju komma på någon manlig variant… Jag hade tittat på Tom Malmquists nya bok flera gånger: Döda löv. Tja varför inte testa den.

Det är inte en direkt uppväxtskildring utan handlar mer om att återvända till sin barndoms by. Den lilla byn på landet som Nils lämnade som 16-åring. Det blev först Musikhögskolan i Stockholm men snart var han internationellt känd bluesartist!

Men för att våga stå på scen var han tvungen att lugna ner sig… Drogerna blev nödvändiga. När han gör bort sig inför föräldrarna tappar de kontakten. Nu återvänder han till byn.

Fadern är död – men Nils kom inte till begravningen. Men så bestämmer han sig för att resa dit, utan att i förväg ha meddelat mamma att han kommer. Det är ett mycket speciellt återvändande. Planlöst hamnar Nils än här och än där och är med om både sannolika och osannolika händelser. Möter människor från sin barndom. Alla har han haft någon relation med. Vilka är de i dag, vilka var de då? Vem är Nils?

Jag gillar den! Förutom att författaren av någon anledning bytt ut alla ”och” till ”&”. Det bromsar min läsning, bromsar flytet. Annars är berättelsen fylld av härliga personer. Tom Malmquist har tidigare skrivit poesi, skönlitteratur och är kulturjournalist. Honom får jag läsa något mer av.

/Liselott

"Hem till Scupper Island" av Kristan Higgins

Från älskad och sambo till påkörd, liggande i en sjukhussäng och när hon vaknar upp flörtar sambon flörtar med en annan! Detta blir verklighet för läkaren Nora. Inte ska hon fortsätta att vara sambo efter den händelsen, nä nä. Istället återvänder hon till sin mamma och ön hon växt upp på, Scupper island. 

Hon har inte varit där på si så där 15 år och hon i det närmaste flydde från ön, men nu känns det som att det som rätt beslut att ta. Dels för att hon verkligen behöver hjälp med både det ena och det andra medan hon återhämtar sig, men det finns fler anledningar. Hon vill förstå sin mammas sätt att vara mamma, umgås med sin systerdotter Poe (Noras syster sitter i fängelse så då bor Poe hos mormor) och luska ut vad som hänt med hennes far. 

Det är många spår i berättelsen och det händer massor den tid hon tillbringar på ön. Sammantaget en härlig bok att läsa, rolig, engagerande, lite spännande och sorglig. Ja, jag kunde knappt sluta läsa…

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. 

Americanah

Ifemelu och Obinze är ett ungt par i Nigeria. Förhållandena i landet förändras successivt till det sämre. Svårigheterna att bo i ett land med inskränkt frihet, korruption och arbetslöshet gör att Ifemelu söker visum till USA. Men vilken till uppförsbacke! Hon söker mängder av jobb utan napp, samtidigt sinar pengarna. Ifemelu tvingas till djup förnedring, tappar ansiktet och slutar kontakta Obinze. Så småningom vänder det, ett jobb som redaktör ger tillfällig fast mark under fötterna, men prövningarna har slitit hårt, något har gått sönder inuti Ifemelu. Obinze förstår inte vad som hänt. Den brutna kontakten är obegriplig, han våndas och blir olycklig. Även han tvingas söka sig från sitt hemland, och hamnar i London. Här lever han i en gråzon; bor i ett råtthål, tar jobb som ingen annan vill ha och är ständigt livrädd för att bli utvisad.

Så här börjar Americanah av Cimamanda Ngozi Adichie. Vi får fortsätta att följa Obinze och Ifemelu men vi får också så mycket mer. Nedbrytande tendenser i ett väl fungerande samhälle, läs Nigeria. De papperslösas helvete i utkanterna av en modern storstad. Om hårets utseende och varför svarta kvinnor använder platt-tång, har flätor eller afro. Om Obamas betydelse för stärkt stolthet bland de svarta, inte bara i USA. (Det är först när Ifemelu kommer till USA som hon möter rasism). Via utdrag ur Ifemelus blogg Rastaggat får vi inifrånperspektiv. I bloggen är tonen fräck, rakt på och småprovocerande. Såhär kan det låta: "... Att vara svart i Amerika är som att ha suttit oskyldigt inspärrad i många år och sedan plötsligt släppas fri, men du får inga pengar till bussbiljetten. Och bara så du vet är du och killen som satte dig i fängelse numera jämlikar per automatik..."

Åren går, sakta växer ett beslut fram, Ifemelu bestämmer sig för att åka hem igen, tillbaka till Nigeria. Frågan är; kommer hon att kontakta Obinze?

Adichie har skrivit en tegelsten som jag utan besvär mumsar i mig. Det är driv, fina porträtt, smarta dialoger och fängslande. En av årets större läsupplevelser.

/Annika

 Reservera Americanah i bibliotekets katalog