Visar inlägg med etikett spöken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spöken. Visa alla inlägg

onsdag 22 december 2021

"Till de döda" av Emma Ångström

Isa och hennes nyblivne make, Adam, har flyttat ut på landet. De bosätter sig i flygelbyggnaden till en herrgård. Huset är alldeles för stort för dem nu, men Isa tänker att de ska ha plats för en stor barnaskara. Isa har också öppnat en butik i närheten där hon ska arbeta.

Vi får följa historien om Isa och Adam, hur de gifter sig, åker på smekmånad och flyttar till herrgården. När de flyttar in hittar Adam en pärm med gamla tidningsurklipp om en mördarsekt i Västmanland i slutet av 20-talet. Den historien återvänder Isa till flera gånger samtidigt som den skrämmer henne.

Huset rymmer en hel del skrämmande historia. Av en granne får Isa veta att man tidigare förvarat lik på vinden. När tjälen var för hård och det inte gick att gräva förvarade man liken på likvinden i väntan på att de skulle föras till kyrkogården. Grannen berättar också om den hemska branden i byskolan 1929 då alla barn omkom.

Isa blir gravid men får missfall. Ett missfall som orsakar henne stor smärta, både psykiskt och fysiskt. Hon har fullt av mediciner vid nattduksbordet som ska dämpa smärtorna och Adam undrar om hon borde börja med antidepressiva också.

Parallellt med Isa och Adams historia får vi följa Isa när hon är ensam hemma i huset i en dryg vecka. Adam är bortrest i Italien. Isa har aldrig tidigare trott på spöken, men nu börjar hon både se och höra de mest underliga saker i och utanför huset.

Jag, som inte brukar läsa thrillers, är glad att jag på ett tidigt stadium bestämde mig för att läsa den här boken i dagsljus.

Slutet är riktigt ruggigt.

/Sara

onsdag 24 juni 2020

"De dödas skuggor" av Frances Harding


Vem har inte någon gång funderat över döden, själen och vad som händer efter döden. En som skrivit en historia om detta är den mästerliga spännings-/fantasy-/sago-/övernaturlig- och historiemakaren Frances Harding. Hon är makalös till att få ihop spännande, nervpirrande berättelser.

Denna gång följer vi den unga Makerpeace. Berättelsen utspelar sig i England i historisk tid när kungen och parlamentet stred om makten och man fortfarande tog sig runt till fots eller med häst. Makerpeace bor med sin mamma hos släktingar. Men de bor där verkligen på nåder. Makerpeace har ingen kramgo mamma utan en som tvingar henne att uthärda saker. Lämnar henne ensam i kyrkan för att öva sig, öva sig på att utestänga de dödas själar. Förmågan att härbärgera själar har hon ärvt av sin far, det vet mamman. Men så börjar det hända saker och Makerpeace liv förändras slag i slag. Mamman avlider hastigt och det är Makerpeace fel. Sedan lyckas hon inte utestänga en själ… Plötsligt finns det någon annan i henne! Slutligen hämtas hon till godset Grizehayes, till sin fars släktingar. När hon träffar överhuvudet på godset och ser in i hans ögon inser hon att något är väldigt fel med honom. Så händer något mer, något som liknar det som händer henne när själarna försöker ta sig in i henne.  

Jag blir lika förundrad varenda gång av de böcker hon skriver. Tidigare har jag tipsat om Gökungen. Vad får hon allt ifrån och hur får hon ihop det. Denna gång en historia om fiender och vänner, heliga och oheliga allianser och i centrum en ensam flicka.

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. 

onsdag 1 januari 2020

”Nattspår” av Karin Aspenström


Vill du läsa en lite spännande berättelse med familjehemligheter och spöken då är denna något för dig. Den är inte så tjock heller, det kan vara skönt ibland. Huvudpersonen Kaj är väl inte helt sympatisk… Känd fin författaren som har lätt att sätta sig på höga hästar. När han lyckas dra på sig hot från högerextrema väljer han att fly Stockholm. Men inte söder ut till värmen utan mot de värmländska skogarna.

Han köper ett billigt hus och flyttar snabbt in. Kanske kan han få ro och skriva klart sin roman här. Men istället hörs det ljud på övervåningen om nätterna, han hittar brev skrivna 1938 och känner sig iakttagen. Han kan inte låta bli att börja luska. Spöken tror han inte på men vem har skrivit breven? Parallellt följer vi händelser från 1938. Mycket hinner hända innan berättelsen får sitt slut. Klart läsvärd!

Min kollega tipsade om författarens förra bok ”Utan dina andetag”. Läs om den här. Det verkar vara en helt annan sorts berättelse…

/Liselott


Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där ser du också vilka andra utgåvor som finns av boken.

onsdag 4 september 2019

Klockmakarens dotter av Kate Morton


Ett hus på landet där vänner samlats en sommar. En kvinna försvinner, en annan skjuts ihjäl och en diamant stjäls. Men vad hände egentligen? Vilka intriger och händelser ligger bakom detta? Det är den ena delen i denna fascinerande berättelse. Där vi får följa Birdie från barn till ung kvinna och allt makalöst hon är med om. Men här finns många delar eller rättare sagt många kvinnor som vi följer från 1860-tal till nutid. Alla är på något sätt i kontakt med huset: Birchwood Manor som är så underbart beskrivet att jag gärna skulle vilja se det och dess omgivningar i verkligheten.

I nutid är det Elodie, arkivarien, som gör ett fynd på sin arbetsplats. En skissbok med bland annat ett hus, ett hus hon känner igen från en saga hennes mamma berättade. Finns det i verkligheten? Hon börjar söka information i de källor hon har tillgängliga. Genom hela berättelsen slingrar rösten av en kvinna. Någon som är knuten till Birchwood Manor och också vill veta (även om hon vet en hel del) vad som egentligen hände.

Som alltid skriver Kate Morton en medryckande, spännande och fascinerande berättelse. Denna gång med konsttema! Därtill om kärlek och relationer och svårigheten att välja vad man själv vill. Den kan upplevas lite rörig för det hoppas en del mellan de olika kvinnor som har huvudroller i boken men jag minns inga trådar som inte blev utredda. En bok jag rekommenderar!

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Här ser du även vilka andra utgåvor som finns av boken.

onsdag 10 maj 2017

Den flammande skuggan av Jonathan Stroud

Det är så grymt härligt att få tag på en bok som jag inte vågar läsa på kvällen. Nog för att den är spännade och otäck men mest för de målande beskrivningarna och bilderna jag får i huvudet och som säkerligen kommer att poppa upp i drömmarna några timmar senare… 
Boken jag läste när jag tänkte så här är fjärde delen i serien om Lockwood & Co. Förgörandet av ett särdeles äckligt spöke fick mig att välja en annan bok till kvällslektyr. 

Jonathan Stroud som författat böckerna är mästerlig på att överraska mig och skriver också med mycket humor. Det är återkommande spänningsmoment där huvudpersonerna ger sig in i halsbrytande situationer man vet att de inte borde klara men jag också vet att de måste klara (för det är så pass mycket kvar av boken). Där är häftiga spöken, sinnrika lösningar (oftast i sista sekunden) och alltid oväntat våghalsigt. Det är så bra. 

Jag är så förtjust i en av hans grundteser i böckerna som handlar om att England drabbats av en spökinvasion. Vilka kan bekämpa spöken? Enbart barn så klart för det är bara de som ser spöken. Vuxna tappar den förmågan. I spåren av spökinvasionen har ett antal företag som bekämpar spöken startat. Ett av dem är Lockwood & Co. Det enda som ägs och drivs av ett barn (eller snarare tonåring) Anthony Lockwood själv och hans medhjälpare George och Lucy. Här finns så mycket att gotta sig åt: sinnrika uppfinningar, spöken av diverse slag, människor (också de av diverse slag). Efter att ha läst färdigt denna fjärde del väntar jag, nej längtar till nästa del kommer! 

/Liselott


Beställ någon av de fyra böckerna i serien om Lockwood här. De finns också som e-bok att läsa direkt.
Ordningen är Den skrikande trappan, Den viskande döskallen, Den ihåliga vålnaden och Den flammande skuggan.

onsdag 30 november 2016

Expedition Kanchenjunga

2011 skrev jag om Michell Pavers första skräck/spökroman för vuxna. Nu har hon kommit med en ny Expedition Kanchenjunga. Där vi bland annat följer Kits och hans bror Stephen under en expedition för att bestiga Kanchenjunga i Himalaya år 1935. Det är det tredje högsta berget i världen, mytomspunnet av klättrare och lokalbefolkningen. Vad som driver Kits är lite oklart. Vill han följa i sin idols fotspår (Lyell) eller helt enkelt visa att han är bäst?  Vilken orsaken än är har Kits bror, läkaren Stephen Pearce, oväntat fått en plats i gruppen. Det han som berättar om äventyret de är med om.

De följer en tidigare expedition i spåren. Den Lyell ledde och där flera av deltagarna dog. Alla blev återfunna och begravda. Eller blev de? Vad hände egentligen uppe på berget under Lyells expedition? Kits blir avrådd från att gå samma väg som Lyell valde – ändå gör gruppen det… Bärarna är vidskepliga och vill inte starta samma dag som Lyells expedition startade. Ska deras vidskeplighet sätta käppar i hjulet på expeditionen? För Stephens del är expeditionen ett äventyr som börjar i lycka och eufori men med en tilltagande krypande känsla av mörker, ondska och skräck. Att han även har svårt att komma överens med sin bror gör inte expeditionen enklare.

Det är en riktigt bra och intressant beskrivning och berättelse hon skriver Michelle Paver. Det känns äkta och som jag tar del av expeditionsberättelse. Jag tänker också ganska mycket på hur expeditioner egentligen ser idag och såg ut. Där i detta fall engelsmännen kämpar sig fram och prisar sin förträfflighet medan de som egentligen bär hela expeditionen på sina ryggar, bärarna, knappt omnämns fast de gör det största och tyngsta jobbet.
Michelle Paver lyckas åter skriva en spännande, skrämmande historia. Där kylan känns, vinden viner och mörkret faller snabbt om kvällarna.


/Liselott

onsdag 7 oktober 2015

Istvillingar

Åh så härligt att få läsa en bok med riktigt bra driv i. Berättelsen och språket samverkar så jag bara läser och läser. Boken är Istvillingar av S.K. Tremayne. 

Sarah och Angus befinner sig i en hemsk situation. Livet de en gång hade faller sönder runt dem. Av tvillingdöttrarna Lydia och Kirstie finns nu bara Kirstie kvar. Lydia dog i en olycka, ett fall från en balkong. Alla tre försöker de hantera sorgen och saknaden. Jag vet inte vem av de tre som har det värst, troligen Kirstie. 

Nu försöker de få till en förändring – Sarah och Angus har bestämt sig för att helt byta miljö. Familjen flyttar från London till en liten ö i Hebriderna utanför Skottlands kust. Huset är i behov av helrenovering och det krävs för det mesta båt för att ta sig till och från ön. Det är en utmaning de själva valt som väntar dem och det borde kännas bra. Men det är något som inte stämmer, något som skaver. 

Sarah märker att Angus döljer något för henne och när Kirstie sakta förändras och agerar som om hon var Lydia vet Sarah inte vad hon ska tro. Vem av tvillingarna var det som egentligen dog och hur gick det till. Signifikant är att Sarah och Angus inte pratar med varandra. De iakttar och funderar var och en på sitt håll men berättar inget för varandra. Misstankarna växer dem emellan, missförstånd och slitningar blir resultatet. Hur ska det sluta?

Tremayne väver ihop händelser och miljö på ett utmärkt sätt. Jag vet inte om det är en psykologisk thriller, en spökhistoria eller ett relationsdrama jag läser. Men jag vet att det är riktigt bra. 

/Liselott

tisdag 15 oktober 2013

Drömgångare

Fick tag på en ny tjock bok av Samantha Shannon: Drömgångare. Jag är lätt förvirrad i början. Jag har inte helt lätt att ta in det framtida London som är väldigt annorlunda jämfört med dagens samhälle. Scion styr London. Anledningen är att skydda människorna från de onaturliga. Till de onaturliga hör bland annat de som kan spå i kort, sia om framtiden och orakel, det vill säga klärvoajanter. Klärvoajanter får inte finnas och Scions agenter är ständigt på jakt efter dem. När de fångas in avrättas de, omskolas eller bara försvinner…

När berättelsen inleds är det 2059. I London finns en undre värld styrd av så kallade eterbossar som skyddar klärvoajanter, bland annat drömgångaren Paige. Givetvis innebär det någon form av motprestation. Paiges uppgift är att drömvägen söka information i folks medvetande. Samtidigt uppskattar Paige att vara med likasinnade, att inte behöva gömma sin förmåga. De har blivit hennes familj.
När Paige använder sin förmåga för att undvika upptäckt råkar hon mörda två vakter. Hon försöker undkomma men fångas in och förs till en straffkoloni. Det finns olika sätt att överleva där, roller att ta efter hur modig eller anpassningsbar du är, regler att följa, hierarkier att falla in i. Var och en väljer sin väg och Paige väljer sin. Målet är att komma tillbaka till London, sin eterboss, den enda trygghet hon känner. Ska hon lyckas? Samtidigt upptäcker hon att Scion inte är vad den utger sig för att vara…
Shannon har lyckat skriva en riktigt underhållande historia med äventyr, spänning, action, kärlek och vänskap. Där finns hemligheter att avslöja och den nya världsbilden att lära känna. Kanske klyschig men samtidigt fascinerande och jag gillar boken mycket. När jag väl kommit över min förvirring i början gick det knappt att sluta läsa.

tisdag 27 augusti 2013

Snögloben – Amanda Hellbergs senaste bok

Det var en glad överraskning när reservationsmeddelandet damp ner i e-postlådan. Den nya boken av Amanda Hellberg! Härligt att återigen få läsa om Maja Grå. Svenskan som bor i England, alltid råkar ut för något spännande och har gåvan att förnimma meddelanden från de döda.

I denna bok, Snögloben, har hon återvänt till Oxford. Polisens speciella insatsstyrka för svåra brott är hennes nya arbetsplats. Maja undrar om hon riktigt håller måttet, och vad hennes kollegor tycker om hennes gåva. Till på köpet försöker hennes älskade Jack återhämta sig från de skador han fick i förra boken. Samtidigt är han ovanligt nedstämd och inåtvänd. Maja känner sig inte direkt på topp.

Insatsstyrkans får i uppdrag att utreda mordet på en man som mördades på sin bröllopsnatt. På snösliriga vägar kör de genom natten till ett slott på landet. Snart är de insnöade och vet inte säkert om mördaren har lämnat slottet. Maja känner av en tung stämning i huset som inte bara har med mordet att göra. Bruden är inte riktigt kontaktbar och hennes son är försvunnen. När någon dessutom tar sig in i Majas rum när hon ligger och sover och skriver i hennes anteckningsblock börjar det bli riktigt otäckt.

Den var väldigt spännande att läsa men det tog slut lite hastigt. Tycker gott Hellberg kunde gottat ner sig lite mer i relationerna, orsaken till morden etc. Först tänkte jag att det skulle vara skönt att slippa en riktig tegelsten till spänningsroman men nja lite fylligare kunde den faktiskt varit.

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida.

onsdag 31 oktober 2012

Tidsresor, förvecklingar, humor och kärlek

Emellan åt är det ganska skönt att läsa en ungdomsbok. Det finns otroligt många bra, och för mig går de oftast snabbt att läsa… Bland de nya böckerna på ungdomshyllan hittade jag en vars utsida lockade, Rubinröd av Kerstin Gier. Kunde den kanske utspela sig i Jane-Austen-tid!

Klumpiga Gwendolyn ingår i en härligt udda och rörig familj med en hel del hemligheter… Det sägs att Gwendolyns kusin Charlotte bär på en gen som gör att hon ofrivilligt kan förflytta sig i tiden. Hela Charlottes liv har gått åt till studier i de mest skilda ämnen, för att vara redo för vilken tid hon än hamnar i.

Men ett tu tre är det Gwendolyn som helt oförberedd reser i tiden. Och inte nog med det. Det finns en vansinnigt snygg kille som också kan resa i tiden. En som dessutom verkar kunna hantera vilken situation han än hamnar i… Han ingår i det hemliga sällskapet Väktarna, som äger den kronograf som kontrollerar och gör resorna säkra. Men Väktarna verkar ha en hemlig agenda. Vad är det egentligen de vill uppnå? 

Det händer nästan extremt mycket i boken. Det ingår både spännig, allvar och en hel del humor. Persongalleriet är av det fascinerande slaget. Dessbättre har jag möjlighet att möta dem igen i seriens två kommande böcker!

/Liselott

Reservera boken ibibliotekets katalog.

måndag 25 juni 2012

En riktig spökhistoria


Ett ensligt beläget hus på den engelska landsbygden står tomt efter att den gamla dam som bott där dött. En ung advokat får i uppdrag att närvara vid hennes begravning och därefter ordna upp damens papper eftersom ingen närmare familj står att finna. Redan på resan dit början advokaten känna ett visst obehag över uppdraget. Känslan förstärks senare när han förstår att lokalbefolkningen skyr huset som pesten och menar att han borde hålla sig borta därifrån för sin egen hälsas skull. Långsamt börjar han göra kopplingen till den unga kvinna som han skymtade på begravningen, hon som var helt klädd i svart och som sedan plötsligen försvann. Mannen förstår att det finns en historia som kräver att bli berättad och beslutar sig för att övernatta i det stora mörka huset. Något han senare bittert ska ångra...

Redan 1983 skrev Susan Hill rysaren The woman in black. Nu är den åter aktuell eftersom den har blivit film med ingen mindre än Daniel "Harry Potter" Radcliffe i huvudrollen som advokat Arthur Kipps. Jag blir riktigt nyfiken på filmen men jag förstår att den inte följer boken helt kronologiskt. Frågan är bara om jag har nerver som är starka nog för att se den...

/Jenny

Reservera boken i bibliotekets katalog

onsdag 7 mars 2012

En bra bok vinner över sömnen…

Äntligen har Amanda Hellberg kommit med en ny bok om Maja Grå, Tistelblomman. Jag tyckte mycket om den förra, Döden på en blek häst.
Berättelsen utspelar sig i en by belägen på det skotska höglandet, och i ett övergivet hus en bit därifrån. Övergivet för att ingen bybo vill sätta sin fot i närheten av det. Där har hänt hemskheter och händer saker än idag… Men några inflyttade stadsbor köper huset och börjar renovera. Det dröjer inte länge förrän de lämnar huset...

Hit flyttar Maja med pojkvännen Jack. Maja som kan se mer än andra – ser spöken – men som ännu inte tagit mod till sig att berätta det för pojkvännen. Nu ska de bo tillsammans i det hemsökta huset. Jack för att renovera och måla tavlor och Maja för att skriva och illustrera barnböcker. Dagarna går och närvaron av något ont blir allt tydligare för Maja. Men vad är det som har hänt i huset? Vem går igen? Bit för bit nystas mysteriet upp. Med tanke på vad som händer i inledningen av boken (skildringen av en pojkes sista dag av barndom) är det inte alls som jag förväntar mig – härligt!
Boken är otroligt spännande, med spöken, deckargåtan och Majas och Jacks fortsatta relation. Allt är sammanvävt på ett ypperligt sätt av Hellberg. Jag kunde inte lägga boken ifrån mig. Dessutom började jag läsa den sent en kväll – tänkte till slut att det var säkrast att läsa klart så att jag visste hur det gick med spökena… Några mardrömmar ville jag inte ha.
/Liselott

onsdag 2 november 2011

En arktisk spökroman...

En expedition förbereds till Spetsbergen eller Svalbard som det nyligen döpts om till. Året är 1937. Fem unga engelsmän med skilda kompetenser och intressen ska tillbringa ett år där, och bland annat skicka tillbaka metrologiska data via radio.
Men det är något med expeditionen. Männen drar sig ur en efter en, drabbade av olyckor. Den plats de valt att ha sitt läger på är inte så rofylld, stilla och vacker som den verkar vid första anblicken. Det finns ett mörker där, något som vill dem ont.
Tre män är de när solen försvinner bakom horisonten för att återkomma om fyra månader. Men bara dagar senare är bara en kvar – Jack. Det är hans dagbok vi får följa. Kommer han att klara vintermörkret ensam med vettet och livet i behåll? Av bokens inledning att döma verkar det inte så…
Åh vad hon kan skriva bra, Michelle Paver. Jag har tidigare läst hennes serie Vargbröder som utspelar sig för 6000 år sedan. Även där är mörkret närvarande när hon berättar om Torak, vars far dödas av en demon. Sex lysande böcker består den serien av. Men vilken berättelse hon får ihop även denna gång, spännande och skrämmande. Hade jag varit ensam hemma en vinterkväll, snön yrt kring husknuten och elen försvunnit vete katten om jag inte hade väntat och läst färdigt boken Evig natt en annan dag…
/Liselott

onsdag 17 augusti 2011

Ruggigt kallt...

Kylan härskade i en av de böcker jag lånade hem på semestern, Vintervålnader. Inte för att jag behövde svalka av mig med någon vintrig bok den här semestern – de riktigt varma dagarna lyste med sin frånvaro.

Berättelsen börjar med Freddie och ett brev. Han får hjälp med att översätta det av en monsieur Saurat. Men innan vi får reda på brevets innehåll berättar Freddie hur det kommit i hans ägo, för Saurat vill veta.  "Säg mig, Saurat, tror ni på spöken?" Ett leende skymtade på den andres läppar. "Jag lyssnar".  ...och berättelsen kan börja.

Vi får följa med Freddie på en resa i de franska Pyrenéerna under december månad 1928. Kylan biter i mina fingrar liksom i Freddies. Ett plötsligt väderomslag, en snöstorm dundrar in över bergstopparna där Freddie kör sin bil på slingrande vägar. Färden på den nu isbelagda vägen slutar i en krasch. Efter en mardrömslik vandring där vinden tycks tala till honom kommer Freddie till en by, Nulle. Han upplever att det är något konstigt med atmosfären i byn – som om en sorg vilade över den. Han själv är kall inombords. Sedan brodern dog i första världskriget dominerar sorgen Freddie, han är helt knäckt. Funderingarna över om han ska fortsätta att leva blir ofta starka. Men här i Nulle möter han Fabrissa. De berättar sina livshistorier för varandra och Freddie börjar känna att det kanske finns en framtid för honom. Men innan dess får han vara med om mystiska och fascinerande händelser...

Berättelsen griper tag i mig ordentligt. Sättet Kate Mosse skriver på gör att jag känner mig närvarande hos Freddie. Hon skriver mycket bättre än jag förväntade mig. Hennes två tidigare böcker (Kryptan och Labyrinten) har jag reserverat åt låntagare som tyckt de varit otroligt bra men jag har av någon anledning varit skeptisk. Men den här berättelsen som blir en blandning av djupaste sorg och vägen ut ur det, mystiska händelser, natur och hemligheter gör att jag nu vill testa även hennes andra böcker.

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.

måndag 14 mars 2011

Möt döden på en blek häst (LDR1)

Vilken härligt läskig deckare, med mystiska, spöklika skräckinslag jag läst: Döden på en blek häst. Den var riktigt svår att lägga ifrån sig. Jag fick återvända till engelsk universitetsmiljö som jag gillar. Speciellt bra passar den ihop med spöken. Förra gången var jag i Cambridge, i boken Nattvandraren år 1786. Denna gång utspelar sig berättelsen i Oxford. Men miljön är väldigt lik, med gamla hus, mörka gränder, kanalen som rinner genom skolans områden, portvakten som vaktar elevhemmet. Det som också är gemensamt med Nattvandraren är spökena...

Men denna bok utspelar sig i nutid och det är huvudpersonen Maja Grå från Sverige som har gåvan(?) att se eller snarare uppleva spöken. De är så tydliga för henne att hon undrar varför inte rumskamraten vaknar av de ljud de åstadkommer och de lukter de för med sig. Redan första dagen i elevhemmet känner hon av en närvaro och det blir bara värre eller snarare otäckare.

Det finns givetvis mysterier att lösa som är kopplade till de spöken Maja besöks av. Som alltid vill spöken få frid... Majas mamma försvann för tio år sedan och har inte hörts av sedan dess. Samtidigt som Maja ska börja studera vid konstakademin i Oxford får hon reda på att mamman mördats. Inte för tio år sedan som hon skulle kunna tro, utan nyligen och i Brighton. Polisen har inte lyckats lösa fallet. Dessutom dog fyra kvinnliga studenter hastigt i samband med en fest för 25 år sedan. Dessa dödsfall är inte heller uppklarade. Kanske blev de mördade? Är det deras närvaro hon känner? Detta tillsammans med mystiska professorer, kurskamrater, relationerna dem emellan och vännerna som Maja inte riktigt vet var hon har gör Amanda Hellbergs andra roman kusligt bra. Jag är förvånad att jag inte drömde om spöken efter att ha läst denna bok tills läggdags - eller det kanske jag gjorde... Hennes debutroman Styggelsen kom 2008. Någon som har läst den?

/Liselott

Reservera boken i biblioteketskatalog.

fredag 25 februari 2011

Kanadensiska gamla tanter - bäst på noveller!

Den myllrande novellsamlingen Från det femtonde distriktet gavs ursprungligen ut år 1979. Mavis Gallant hade då varit en etablerad novellförfattare i mer än tjugo års tid, men det är först nu, år 2011, som hon kan läsas i svensk översättning.
Detta öde påminner om Alice Munros, och eftersom även Gallant har sitt ursprung i Kanada kan likheterna mellan de båda författarna knappast förbigås. Dock är det snarare de fascinerade olikheterna som motiverar ett blogginlägg. Munro beskriver lugnt och lågmält vardagens dramatik. Gallant beskriver rastlöst och krängande dess stiltje. 

Att Gallant, född 1922, är nästan tio år äldre än sin kollega har förmodligen en viss betydelse. Samtliga noveller i Från det femtonde distriktet utspelar sig i Europa. Tiden är oftast strax efter andra världskrigets slut, mitt under det så kallat "korta 1900-talets” väg mellan första världskrigets utbrott och Sovjetunionens fall. Dylika linjära schablonbilder av historiens gång är dock inget som Gallant låtsas om. Med förmodad utgångspunkt i egna erfarenheter tecknar hon istället åren i krigets skugga som ett brutalt epokskifte. Skoningslöst låter hon sitt rika persongalleri vilset simma omkring i något slags historiens vallgrav, oförmöget till ett samlat räddningsförsök. Det enda européerna vill är ”att låta livet gå sin gilla gång”, förklarar Netta Ashers far då han, i novellen ”Den muslimska hustrun”, lämnar över ansvaret för familjehotellet till sin unga dotter.

Men när världshistorien tvärbromsat kan livets gilla gång vara nog så komplicerat. Och inte blir det bättre av att det förflutna, i form av efterhängsna spöken, ideligen gör sig påmint. I ”Respiten” börjar Barbara Webbs tålamod tryta. Hennes dödssjuke man Alec,”den allra sista i sitt slag”, biter sig envist fast vid jordelivet. Barbara, som vill bota sin ensamhet och inkassera sin utlovade efterkrigsfrihet, inleder en trevande relation med en skådespelare. Denne är symptomatiskt nog inte heller så mycket mer än en spöklig rest från det förgångna. Han kan öppna ett cigarrettui utan att se ut som en gigolo och utan att verka löjlig säga: ”Kors i alla mina dar, var det där inte maharadjans lilla fru?”   

Och när polacken Piotr i ”Potter” försöker klippa alla band och ge sig hän åt friheten går det inte mycket bättre. Hans unga förälskelse Laurie ter sig hopplöst oberäknelig då hon obekymrat far runt mellan Europas metropoler. Piotr kommer slutligen fram till att han nog inte känner så mycket mer än vad han av plikt fortfarande känner för sin fru.

Frihet eller tradition. Individualism eller gemenskap. Fristående noveller eller kapitel i ett övergripande romanbygge. Även Gallants språk sammanfattar denna slitning. Medvetet orytmiskt står det i bjärt kontrast till Munros varsamt böljande satsmelodi. Vad man föredrar är en fråga om dagsform. Att man snart gjort sig beroende av båda dessa damer är det knappast tu tal om. 

/Martin

Reservera boken i bibliotekets katalog

onsdag 20 oktober 2010

Nattvandraren


Efter att ha nästan sträckläst Andrew Talyors förra bok Det blödande hjärtat har jag nu fått gotta ner mig i hans senaste bok Nattvandraren. Tillsammans med huvudpersonen John Holdsworth förflyttas jag till lärostaden Cambridge år 1786. Jag får ta del av spelet och relationerna mellan människor; samhällsklasser både inom Jerusalem college och i staden.

Holdsworth har förlorat nästan allt, sonen, hustrun och sin affärsrörelse. Han blir erbjuden uppdraget att bota en yngling, Frank Oldershaw, som blivit mentalt sjuk. Men vad är det egentligen som ligger bakom sjukdomen? Är det spöket han påstår sig sett eller något annat? Holdsworth ställs inför många svårförklarade gåtor. Ska han lyckas lösa alla? En spännande och fascinerande berättelse. Jag vill läsa fler böcker av Andrew Taylor.

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.