Visar inlägg med etikett framtiden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett framtiden. Visa alla inlägg

onsdag 21 april 2021

"Klara och solen" av Kazuo Ishiguro

Ibland har hon tur och får sitta i fönstret och riktigt bada i solens strålar, men framför allt iaktta allt som händer där ute i världen. Klara är en AI-robot, beroende av solen för att få energi och framtagen för att vara ett barns vän. Hon väntar på vem det ska bli, iakttar människor och deras beteenden, reflekterar över vad hon ser och väntar och väntar. 

Så dyker en flicka upp – hon känns som den rätta. Men det dröjer innan det till slut blir flickan som köper Klara. Men det är ändå inget tråkigt parti i väntan på att det ska hända något. Jag fascineras av berättelsen och funderar över nutid/framtid hur det kommer att vara. Kommer robotar att bli en del av våra familjer...

Men det är något lite konstigt med flickans mamma när de väl på allvar funderar över köp. Hon ber Klara att röra sig som flickan, testar hon Klaras iakttagelseförmåga? Eller ligger det något mer bakom… För såklart är det något på gång som gradvis avslöjas. Vad kan människan lockas att göra för att överleva sorg, för att de älskar sina barn. Och vad är Klara egentligen? Bara en maskin utvecklad för vissa ändamål eller något mer?

På det hela taget påminner denna bok mig om ”Em” av Kim Thúy. På något sätt är det samma flyt i berättelsen. Lite drömlikt men med allvarliga undertoner. ”Klara och solen” innehåller en härlig mix av framtid, teknik, vänskap, sorg och solen som skiner. (Och det kan vi väl behöva nu när det blir ett bakslag i vårens framfart.) Mycket sett genom (periodvis) pixliga AI-ögon. Och jag börjar fundera över en sak till: hur ”ser” en robot egentligen…

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

lördag 18 augusti 2018

Blå av Maja Lunde


Efter sin stora internationella succé ”Binas historia” som kom 2016 och handlade om pollinering och ekologisk överlevnad, har nu norskan Lunde släppt sin andra fristående del i en planerad kvintett om klimatkrisen. Denna gång är temat vatten – eller snarare brist på vatten på grund av stigande temperaturer. Och att läsa om detta, denna den varmaste och längsta sommaren någonsin, som fått gemene man att allvarligt fundera över den galopperande uppvärmningen, ger mig nästan gåshud.

I tre olika tidsplan får vi följa tre olika historier, som dock hänger ihop. Dels följer vi 68-åriga Signe i nutid, en åldrad miljökämpe som vigt sitt liv åt att motarbeta exploatering av jordens resurser. Vi får följa henne på en ensamseglats på båten Blå, från det forna hemmet i Norge mot en planerad hämnd i södra Frankrike – hon ska konfrontera mannen hon en gång älskade med sin märkliga last; is från den krympande glaciären Blåfonna som var tänkt att säljas till rika ökenländer för att kyla drinkar…

Under seglatsen tar vi del av Signes tillbakablickar på livet; uppväxten, miljökampen, kärleken… och sveken.

Det tredje tidsplanet utspelar sig 2041, dvs 23 år från nu. Platsen är ett uttorkat flyktingläger i södra Europa där David och hans fyraåriga dotter Lou befinner sig i väntan på att hustrun och deras bebis ska dyka upp. För det var ju hit de var på väg när de kom ifrån varandra… Vattnet är slut, torkan och bränderna breder ut sig, och det finns ingenting att göra, det går inte att stoppa. Alla måste norrut, men ingen vill ta emot dem… Läget blir alltmer akut när de plötsligt en dag gör ett mycket märkligt fynd i en gammal trädgård, en bit bort från lägret. Fyndet ger dem hopp, kanske en utväg ur det hopplösa läget… bara regnet någon gång ska börja falla igen… Eller är det bara önsketänkande, när deras liv har blivit en kamp mot klockan?

Det är en obehaglig och skrämmande bild Lunde målar upp, hur livet utan tillgång till färskvatten snabbt förvandlas till ett rent, eller snarare smutsigt, helvete. Allt faller samman, allt handlar plötsligt bara om överlevnad. Och Lundes budskap är nästan överdrivet tydligt – vill vi inte bli framtida klimatflyktingar medan världen dör omkring oss bör vi kanske släppa fram varje Signe inom oss. Innan det är för sent.

Oavsett, så är det en spännande och fängslande roman om det viktigaste för oss alla – har inte denna sommar gett oss en tankeställare så gör boken det!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Finns även att läsa direkt som e-bok.


fredag 26 september 2014

Två bra serier!

Eftersom jag haft lite svårt att hitta lockande vuxenböcker har jag passat på att gotta ner mig i ungdomsböcker istället. Jag nämnde trilogin Legend av Marie Lu i ett tidigare inlägg. Nu har jag börjat läsa två serier till, båda framtidsdystopier.

Den första är den omtalade och filmade Divergent av Veronica Roth. En riktig sträckläsningsbok. Spelplatsen är Chicago. I ett försök att lösa människornas svårigheter att hålla sams sorteras alla människor in i fem jämlika falanger. De lärda, de tappra, de fridfulla, de ärliga och de osjälviska. Valet av falang sker när ungdomarna fyller 16 år. Beatrice väljer en annan falang än den hon är uppväxt i. Hon går från de osjälviska till de tappra. Brytningen med resten av familjen är total för falang går före blod. Från invant och familjeliv till nytt, okänt och i Beatrice fall brutalt. För alla som väljer den falang hon önskar sig till får inte plats. Hon måste slåss för att få stanna, bara de tappra blir kvar.
Divergent – vad kommer titeln ifrån. Enligt normen tillhör varje person en falang, ingen kan passa in i fler. Men det föds barn som passar in i flera falanger sk divergenter. Beatrice är en av dem och hon funderar över om det är rätt att bara tillhöra en falang. Borde inte alla leva tillsammans i stället för uppdelat?
Det spännande och fascinerande från första sidan. Beatrice tankar och funderingar, våndor om valet som ska göras, att försöka klara sig kvar i den falang hon valt. Att bli någon annan än den hon varit i 16 år. Falangernas sätt att leva skiljer sig oerhört. Vänner och ovänner korsar hennes väg. Mitt i allt detta möter hon den första pirrande kärleken.
Den andra jag läste är Ryttarna av legendaren Mats Wahl, första delen i hans serie Blodregn. Mats Wahl började sin författarkarriär på 80-talet och snart gett ut 50 böcker! En pärla från honom är Vinterviken.  Jag hade lite motstånd mot berättelsen till en början dels för att den startar med en anonym 7-åring och hennes mamma. Men snart förstår jag att det är de två och resten av deras familj vi följer i boken. Dels är det väl mycket detaljerade beskrivningar av deras liv och hur de löser vardagsproblemen. Men det kanske bara är jag som hakar upp mig på det. Berättelsen tar snart fart och blir riktigt bra. Dessutom är det intressant att den utspelar sig i Sverige. Ett framtida Sverige där vädret påverkar människors sätt att leva. Hur och vad som hänt växer fram lite i taget.
Huvudperson är Elin. Liksom Beatrice i Divergent har hon fyllt 16 år. Elin och hennes bror blir attackerade av grannarna när de rider hem från stan. Elin dödar en i självförsvar och brodern blir tillfångatagen. Det som ligger bakom attacken är det livsavgörande behovet av reservdelar till det vindkraftverk varje familj har på sin gård. Elin rider för att förhandla om sin bror men när hon kommer fram till gården där han bör hållas fången är det ingen där. Stället är övergivet. Var finns hennes bror? Det händer mycket på vägen. Här finns en styrande militär, attacker från motståndsmän och viljan att överleva i en förändrad värld. Ser fram emot del två.
/Liselott
P.S Ja, jag har sett filmen Divergent som vi har på biblioteket. Men boken var sååå mycket bättre!
 
Serierna på biblioteket webbsida, Blodregn och Divergent.

tisdag 19 juni 2012

En tid för mirakel?

Julia är mitt i steget från barn till vuxen. Det blir tuffare och betydligt ensammare än hon kunde tänka sig. Julias bästa kompis flyttar, hon får inga nya vänner och mamma och pappa verkar vara på väg att skilja sig. Vänskap sätts på prov, Julia upplever den första förälskelsen och annat som hör tonåren till.

Men den stora behållningen av boken är att det sker något ingen trodde var möjligt – insaktningen. Jordens rotation saktar in, dagar och nätter blir allt längre och det går snabbt! Insaktningen påverkar direkt eller indirekt allt levande. Det är fascinerande att läsa om och lite tankeväckande. Att mina hundar var ovanligt slöa när jag läste denna bok och spisen slutade fungera fick mig än mer i "domedagsstämning". Hur skulle det vara att leva in en värld där solen lyser ett par dygn och natten är lika lång? Skulle det gå överhuvudtaget? Ska klockans 24 timmar följas eller solens upp- och nedgång. Vad händer beroende på vilket en människa väljer? Detta och än mer väver Karen Thompson Walker in i sin debut En tid för mirakel.

Jag gillar hur författarinnan hanterar intrigen. Med Julia som iakttagare av de vuxnas och skolkamraternas reaktioner, handlande i förhållande till insaktningen och över själva insaktningen. Det ger ett perspektiv till det hela som tilltalar mig.

Hela boken igenom ställer jag mig frågan: När ska de mirakel titeln öppnar för ske? För visst måste det ske åtminstone ett mirakel! Jag gillade boken riktigt mycket. Den är dessutom av den utmärkta typen som kommer att dröja sig kvar och poppa upp lite då och då att fundera över. Speciellt soliga heta dagar när solen aldrig verkar gå ner…

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.

fredag 19 november 2010

Hur långt skulle du gå för att bli vacker?

I denna ungdomstrilogi av Scott Westerfeld har man i framtidens samhälle bestämt en norm för vad som är vackert. Staden är uppdelad i Fulingstan och Snyggingstan. Du föds som fuling, vid ca 7-års ålder flyttas du från dina föräldrar till elevhemmet där du blir kvar tills du fyller 16. Då är du gammal nog att få göra en snyggingoperation och får sedan flytta till Snyggingstan och Partytornen. Livet leker, alla är vackra och hightech sköter det mesta.

Fördelarna är att det inte finns någon avundsjuka längre, att du inte behöver bli gammal, att det inte finns några krig. Du behöver inte ha några bekymmer och alla är perfekta. Men något mer verkar hända under operationen, de flesta verkar få en annorlunda personlighet efteråt.

Tally Youngblood har längtat efter sin 16-årsdag och snyggingoperationen så länge hon kan minnas. Men strax innan det är dags träffar hon på jämnåriga Shay. Shay vill inte alls bli opererad utan rymmer ut i vildmarken. Där visar det sig finnas ett hemligt samhälle för de som vill fortsätta se ut som när de föddes, dvs som fulingar. Ur denna vänskap växer tankar och diskussioner fram om vad som är rätt och vad som är fel. Vilka är det egentligen som bestämmer och varför verkar alla andra bara göra som de blir tillsagda? Är det ingen som tänker själv längre?

Serien börjar med Ful, fortsätter med Ful eller snygg? och avslutas med De rätta. Tally förändras och mognar under seriens gång. När den börjar är hon som alla andra och har helt godtagit vad som händer runt henne, men efterhand börjar hon ifrågasätta mer och kämpa för vad hon tycker är rätt.

Det är en spännande och smått skrämmande historia som berättas. Det får mig att fundera över de skönhetsideal som veckotidningarna visar upp och hur långt man kan gå för att passa in. Hur långt har ”myndigheterna” rätt att bestämma över privatpersonen.

Okej, ju längre serien kommer desto mer overkligt blir det, men det är riktigt spännande. Man vet ju faktiskt inte vad som kommer att ske i framtiden men jag hoppas att vi aldrig behöver se denna version som verklighet.

Låt dig inte luras av att böckerna står bland ungdomsböckerna, de passar lika bra för vuxna läsare.

/Anneli