"Eden" av Monica Sabolo

Jag hade lite övertro till mig själv. När jag började läsa den här boken pågick samtidigt ett skidlopp på tv´n, mitt fokus var minst sagt splittrat. Tyvärr var det till nackdel för berättelsen. Jag kom inte alls in i den. Så lite trögt i början men sedan tog den verkligen fart! Och det finns en dröjande, mystisk, lockande ton i berättelsen.

Jag är lite fascinerad över den spelplats och de huvudpersoner författaren valt. Själv verkar hon vara uppväxt i Europa (Milano, Genéve och Paris nämns i författarporträttet) men ändå skriver hon om amerikas ursprungsbefolkning, om deras sätt att leva inklusive deras sätt att se på naturen, andar etc och huvudpersonerna bor i ett reservat. Undra vilken kunskap hon har om deras situation? Hon skriver bra och engagerande men hur har hon skaffat faktan till att göra porträtten av ursprungsbefolkningen? Lite nyfiken är jag allt.

Annars är det Nita 15 år som är berättaren. Hon har möjligheten att komma bort från reservatet, har läshuvud som kan ge henne möjligheter att bli någon och inte fastna i reservatet (som sin mamma). Nu står hon på gränsen till vuxenvärlden. Hon lockas av de unga kvinnor som jobbar på barnen i närheten. De är så självsäkra, har en trygghet i varandra, en gemenskap och styrka som Nita blir avundsjuk på. Nita dras till dem och lockar med sin väninna att hänga där om kvällarna. Men det är en farlig plats för unga kvinnor. Skogsarbetarna hänger där och tjejerna liftar också till baren. Längs motorvägen hänger bilder av unga kvinnor som försvunnit och påminner om att vad som helst kan hända. Och det händer. Nita klasskamrat är försvunnen ett par dagar och har blivit utsatt för övergrepp. Nita vill hitta den som gjort det, hon har sina misstankar och hittar vägar för att hämnas. Men blir det som hon tänkt och vad händer på vägen.

Jag kan inte låta bli att dras in i berättelsen och känner med Nitas funderingar över livet, kärlek, framtiden och vännerna. Hon gör det bra Sabolo, relationerna mellan Nita och hennes skolkamrater och andra ungdomar känns realistiska. Jag har tidigare påbörjat den första översatta boken av henne, ”Summer”, den fastnade jag inte alls för. Men min kollega gjorde, läs här om den. Egentligen verkar den ha samma tema. Jag kanske ska ge den ett nytt försök?

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

”En cowboy lämnar stan” av Conny Palmkvist

Vilken fantastiskt fin och berörande historia om livet och döden! Ensamhet och sorg är bärande byggstenar och den cirkulerar kring två män, en liten flicka och en liten pojke, är indelad i tre delar och i den första får vi möta nittiofyraårige Johan.

Livet sjunger på sista versen och Johan gör vad han kan för att lura hemtjänsten att komma till honom oftare än vad som kanske behövs. Allt för att dämpa ensamheten. En fyrtioårig Anders har plötsligt dykt upp med hemtjänstpersonalen dagtid, men Johan noterar att Anders verkar jobba i nattjänsten också. Sover karln aldrig? Och varför luktar han sprit och ser så nedgången ut? Kan han också se den lilla indianflickan Cadence som skymtar i lägenheten då och då?

I den andra delen får vi följa hur den sjuttonårige Johan från Halmstadtrakten sätter sig på Amerikabåten 1938 med ett enda mål i sikte. Det enda han kan säga på engelska är ”Hello. I´m from Sweden. I´m seventeen years old and I want to work as a cowboy on a ranch”. Mot alla odds hamnar han faktiskt så småningom på en ranch i Utah, där cowboylivet kanske inte blev som han tänkt sig. Och en natt när han ofrivilligt blir kvar långt ute i obygderna träffar han en liten övergiven navajoflicka som lämnats att dö. Johans inre kompass vägrar låta honom lämna henne där utan istället tar han henne med sig tillbaka till ranchen, vilket får oanade och dramatiska konsekvenser.

I den tredje och avslutande delen får vi en inblick i hur livet ter sig för läraren Anders, som de två senaste åren grävt ned sig i sin sorg över sonen som drunknade, sonen som aldrig blev äldre än fem. Endast alkoholen bär honom vidare från dag till dag, han har slutat leva och vet inte om han ens vill överleva längre. Allt har förlorat sin mening. Men när Johan plötsligt blir jättedålig etableras någon form av samförstånd de två männen emellan – för visst lever en person så länge någon minns henne?

Det är onekligen en väldigt naken och rörande inblick i två väsensskilda livsöden, och dessutom skriven på ett vackert språk - en bok att tycka om och som jag kommer att bära med mig länge. Det vet jag.

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

En doft av död

En doft av död skildrar historiska händelser jag inte läst mycket om innan annat än i möjligen kärleksromaner. Denna berättelse av Andrew Taylor ger en helt annan bild av (England och) USA under amerikanska frihetskriget i slutet av 1700-talet. Innan jag började läsa boken skulle jag kunnat läsa på lite mer om kriget för jag vet inte så mycket om det. Men valde att börja läsa boken direkt. Ett efterord finns som förklara situationen i New York vid tiden.

Jag har läst annat av Andrew Taylor tidigare och det har alltid varit bra. Det var även denna bok. Folket, platserna, miljöerna, relationerna mellan människor i olika samhällsklasser skildrar Taylor på ett intressant och många gånger väldigt påtagligt sätt. Berättelsen innehåller mycket och vindlar lite hit och dit i sannolika och mindre sannolika händelser. I centrum finns engelsmannen Edward Savill som fått möjligheten att göra sig en karriär i USA. Hans välgörare i England ser till att han får arbete på amerikadepartementet och 1778 färdas han på ett fartyg över Atlanten till New York. Ombord möter han och får motvilligt en vän i Samuel Noak. Dvs hade Savill inte delat hytt med Noak, blivit sjösjuk och därför omskött av Noak hade han valt bort denna herre ur bekantskapskretsen. Men ibland finns inga val.

Savill stiger iland i ett förstört, eländigt och fattigt New York. Staden blev till stora delar förstört av rebellerna två år tidigare. Till på köpet har ett 50-tal hus nyligen brunnit ner. Savill tas emot av Townley och möter snart även major Marryot. Två herrar som tillsammans med den familj han ska bo hos, Wintours, kommer att få stort inflytande till hur hans vistelse i New York utvecklar sig. Vi följer hans försök att finna sin plats i staden och bland de människor han omges av. Det blir ingen dans på rosor. Savills nyfikenhet och vilja att sköta sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt leder honom på farliga vägar både i staden och på landsbygden.  

Men varefter månaderna går inser Savill att det kanske inte är en möjligheternas land för honom utan tvärtom en grav. Ovänner blir vänner blir ovänner. Vem kan han lita på och vem kan han tro. Förutsättningarna för hans vistelse i New York ändras ständigt och de hinner aldrig normaliseras.

En härligt berättelse slänga sig in i. Den är inte alldeles lättläst men jag är väldigt nöjd över att ha läst den.

/Liselott

Boken på bibliotekets hemsida.