Visar inlägg med etikett systrar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett systrar. Visa alla inlägg

lördag 23 maj 2020

"Vuxna människor" av Marie Aubert


Vuxna människor är en bok att läsa för alla vuxna storasystrar där ute och nog även för småsystrarna eller alla som har syskon. Eller kanske den som är en ensamstående mamma. Eller den som velar över om de borde vilja skaffa barn eller ändå är nöjda utan det. Men tycker att någon att vara nära hade gjort livet lite bättre ändå. Ungefär så har Ida det. Är storasyster, utan fast sällskap (strular mest med gifta män) och hon vill inte ha barn just nu men kanske är det bäst att frysa ner ägg, om hon skulle vilja snart. 

I väntan på besked från fertilitetskliniken om hennes ägg är ok så ska mammas 65-årsdag firas i stugan. Ida åker dit någon dag tidigare. I stugan finns redan lillasyster Marthe. Marthe har tillbringat några semesterdagar där med sin man Kristoffer och bonusbarnet Olea. Något eget barn har hon inte fått fast de försökt många gånger.

Under bara några dagar hinner det hända så mycket. Syskonrelationen skaver, Ida väntar på telefonsamtal från kliniken och Marthe är extra känslig och kräver (som alltid tänker Ida) att man stryker henne medhårs. Men det finns så klart en förklaring till det, en som ställer till det än mer för Ida. Ida blir dock bara mer irriterad. Jag våndas flera gånger när jag läser för det Ida gör och säger verkar bara leda till fler svårigheter. Några katastrofer hinner hända i denna korta roman (ca 100 sidor).

Det är en väldigt kort bok men väldigt bra. Hitintills den enda har av Marie Aubert på biblioteket.
Men den får mig att vilja läsa fler korta böcker med berättelser som stör och berör.

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

lördag 16 maj 2020

”Min syster, seriemördaren” av Oyinkan Braithwaite

En väldigt originell historia om mord, som ändå inte riktigt är någon thriller/deckare, utan snarare en hyllning till systerskap och lojalitet, pimpat med moraliska dilemman, våld och familjerelationer – skrivet med en riktigt stor portion svart humor. Författarinnan är nigerianska med delar av sin uppväxt i London, och det är just i Lagos övre medelklasstillvaro som denna märkliga historia utspelar sig.

Det är Korede som berättar, Korede som är sin lillasysters totala motsats – plikttrogen, pålitlig, lojal och kanske en smula tråkig, medan Ayoola är vacker, spontan och manipulativ. Båda systrarna bor fortfarande hemma med sin mor och en tjänsteflicka trots att de är ”giftasvuxna” och medan Korede jobbar som sjuksköterska på lasarettet designar Ayoola klänningar – och gör väl inte så värst många knop mer, än att då och då ha ihjäl sina pojkvänner! Och varje gång är det pojkvännens fel…?

Och det är här storasysterskapet slår till ordentligt. Oavsett hur mycket Korede förstår av det märkliga händelseförlopp som leder till att Ayoola sticker kniven i dem, så är det Korede som får städa undan allt; bevisen, blodet, kroppen… Efter den tredje gången börjar Korede bli lite bekymrad för sin supervackra systers del, eftersom varenda karl faller som en fura för henne, men bekymret ökar ordentligt i omfång när hon inser att läkaren som hon själv i hemlighet är kär i, också faller handlöst i samma sekund som han träffar Ayoola. Dilemmat är ju inte bara att hon själv egentligen skulle vilja lägga vantarna på honom snarare än att bli brädad av sin lillasyster, utan dilemmat består ju framför allt i hur hon ska lyckas förhindra att även han blir knivdödad av hennes impulsiva syster. Och dessutom – hur ska hon kunna skydda Ayoola från sina egna brott? Fängelsetid skulle ju ta livet av henne! Så - hur långt är hon egentligen beredd att gå för att skydda sin syster seriemördaren?

Annorlunda dilemmahistoria, som är både hyllad och prisbelönt och nominerades 2019 till Booker Prize. Den ska dessutom bli film!

/Tuija


Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida

onsdag 14 augusti 2019

”Tvilling” av Inger Alfvén

Detta är författarens 23:e roman, som inleder lite lagom fascinerande, tappar tempo och driv i mitten men avslutar en smula oväntat.
Det är den 70-åriga Lollo som berättar, efter att hon blivit ombedd att sätta ihop ett minnestal över sin döda tvillingsyster, en syster som varit hennes raka motsats. Lite kluven vandrar hennes minnen iväg och allt mer klarnar det både för henne själv och för läsaren att bilden av systern Pi är mer nyanserad än hon låtit påskina ens för sig själv.

Vi får veta att den kände fotografen Pi levt ett rebelliskt liv – en beskäftig radikalfeminist, som skurit bort sina bröst som symbolhandling och riskerat livet under sina liverapporteringar från olika krigszoner i världen - som slutade med en självmordsbomb i Bagdad. Men mellan uppdragen hälsar hon på systerns familj och berättar om sina äventyr - och stöttar Lollo i hennes mödraskap, avgudas av Lollos två barn, men uppskattas inte fullt lika mycket av Lollos självupptagne, högborgerliga man.

Lollo själv har levt sitt liv i ett tryggt men småtråkigt äktenskap, deltidsjobbat som psykolog och tagit hand om barn, man och hem. I tillbakablickar får vi uppleva att hyllningen och den odelade kärleken till tvillingsystern är alltmer full av motsägelsefulla känslor - bilden av syskonskapet framstår som alltmer komplext, som det ju ofta gör när den börjar granskas i sömmarna, och när Lollo till slut hittar dagboksanteckningar från Pi i sin mans gömmor, kraschar både bilden och känslorna över både man och syster totalt. Kan man verkligen känna någon annan utan och innan, ens när det kommer till ens tvillingsyster eller ens make? Eller döljer livet alltid sidor och handlingar som inte var menade för alla?

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där ser du också i vilka andra utgåvor vi har boken.

onsdag 17 januari 2018

Min mammas hemlighet av Nikola Scott

Nikola Scott är ingen författare jag känner till sedan tidigare. Men när jag läste om boken blev jag nyfiken på den, handlingen verkade vara av det slag jag gillar. När jag väl fick boken i min hand och började läsa blev jag snabbt fast i den. Först var det något med språket, hennes sätt att skriva som jag hakade upp mig på. Det släppte dock så fort jag riktigt kom in i boken.

Bokens huvudperson heter Adele, eller Addie som hon kallas. Hon är en helt vanlig engelsk kvinna i fyrtioårsåldern. Konditor till yrket, och har jobbat på samma konditori sen hon blev klar med sin utbildning. När boken börjar är det ett år sedan hennes mor Elizabeth omkom i en trafikolycka, en mor som Addie hade en väldigt kluven relation till. Addie har uppfattningen att hennes mor aldrig var nöjd med henne, att hon alltid förväntade sig mer av Addie. Modern gillade till exempel aldrig Addies yrkesval, hon ville att dottern skulle skaffa sig en universitetsutbildning. Addies fyra år yngre syster Venetia stod däremot modern nära, och har efter Elizabeths död närmast helgonförklarat modern. Systrarna har aldrig haft någon bra kontakt, och deras olika sätt att hantera moderns död gör det inte bättre.

Så plötsligt en dag dyker det upp en kvinna vid namn Phoebe som påstår sig vara deras syster, att Elizabeth också var hennes mor. Addie och Venetia tror henne inte först, men Phoebe kan visa dokument som talar för att det stämmer. Hon blev bortadopterad av Elizabeth som nyfödd, verkar det som. Det som gör det ännu märkligare är att Addie och Phoebe är födda samma dag. Kan det verkligen stämma? Är de tvillingar? Varför i så fall blev inte Addie också bortadopterad? Motvilligt går Addie med på att hjälpa Phoebe att hitta de pusselbitar som saknas för att få veta hela moderns historia. Men hon är länge osäker på om hon verkligen vill veta. Då måste hon tänka om sin relation till modern, och vem hon själv är.

Samtidigt som allt det här utspelar sig så får man i boken följa Elizabeths historia. Den börjar den sommar när hon som 16-åring skickas till landet för att tillbringa lovet hos sin mors väninna. Elizabeths mor är svårt sjuk i cancer, och för att dottern ska få tänka på något annat och slippa den auktoritäre fadern en tid så får Elizabeth komma till en herrgård i Sussex. Där möter henne en helt ny värld. Herrgården är fylld med gäster i alla åldrar. Hon får snabbt nya vänner, där en ung man snart blir lite mer än en vän. Sommaren får ett abrupt slut för Elizabeth när hennes mor dör och hon kallas tillbaka till London. Men vad som hände den sommaren och tiden som följde kommer för alltid att påverka Elizabeths liv.

/Jonna 

Reservera boken i bibliotekets katalog. Kan också läsas direkt som e-bok.

lördag 29 juli 2017

Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk

Ibland kan oplanerad semesterläsning ge mersmak, och så var verkligen fallet här. Länge har jag tänkt att jag borde läsa något av Zweigbergks vuxenromaner och slumpen avgjorde just denna titel från 2013. Synnerligen välskrivet, med suverän fingertoppskänsla för olika perspektiv på hur människor uppfattar varandra och varandras handlingar – och här handlar det framför allt om syskonrelationer.

Det är berättelsen om de tre systrarna Astrid, Sandra och Lena och deras sista sommar i treenighet. Tre systrar som lever väsensskilda liv, har synnerligen komplicerade förhållanden till varandra, och avundas och fördömer varandra i ett aldrig sinande flöde. Till Astrids äldste sons student dyker pojkens biologiska pappa upp, mannen som vände upp och ned på Astrids liv och drömmar när han i småbarnsåren bara stack ifrån alltihop. Detta möte vänder än en gång upp och ned på precis allt i Astrids liv – men även andras. Sandra äktenskap och dansrörelse står på ruinens brant och hon vet inte hur eller hur länge hon ska kunna rodda runt både liv och verksamhet utan stöd. Och lillasyster Lena har mitt i alltihop fått ett ödesmättat cancerbesked. Deras mamma borde kanske vara spindeln i nätet, men riktigt så fungerar inte familjen – snarare blir hon en ganska anonym sambandscentral och allt som händer döttrarna under sommaren speglas snarare genom systrarnas ögon.

Inte helt oväntat ter sig både nuet och det förflutna oerhört olika ur respektives perspektiv och det är det här växelvisa berättandet som gör boken så intressant, så mitt-i-prick, hur man ser på ett syskons agerande utifrån sina egna kritiska ögon och utgångspunkt. Tänk att kritiken alltid ska ligga så nära till hands… Men under allt finns trots allt någon form av kärlek och kanske förlåtelse. Och framför allt vägar ut och vägar framåt. Även för självupptagna, vilsna kvinnor. Mycket läsvärt och berörande!


/Tuija

Beställ boken på biblioteket hemsida. Finns även som e-bok, ljudbok och i stor stil.

lördag 1 juli 2017

En syster i mitt hus av Linda Olsson

Linda Olsson har ju skrivit ett antal vackra, stillsamma romaner, sedan debuten ”Nu vill jag sjunga dig milda sånger”. Dessa har uppskattats av många, men senast gav hon sig i kast med ett deckarprojekt med medförfattaren Adam Sarafis; ”Ingenting är glömt”, som nog fler än jag tyckte var ett svagare och väldigt annorlunda verk. Nu har hon däremot hittat tillbaka till berättandet där stillsamma tankar i fåordig stil driver fram ett livsdrama – nej, egentligen två – för det är Marias tankar vi får följa, i mötet med systern Emma.

Maria bor nämligen ensam i Spanien, och har en smula oöverlagt bjudit ned sin syster på besök när de sågs senast, vilket var vid moderns begravning två år tidigare. Besöket blev aldrig av just då, men nu har plötsligt Emma hört av sig, och står en dag nere i byn där Maria möter upp henne. Det är ett ytterst trevande återseende, vi får ana att väldigt mycket har hänt – under barndomen, efter barndomen, men också sedan de senast möttes, två år tidigare. 

Det är ett familjedrama som spelas upp inför oss, under trevande ordalag, av två ytterst sköra kvinnor som egentligen inte vågar närma sig allt det svåra. Sakta men succesivt får vi som läsare inblick i två levnadsöden som för alltid är starkt sammanbundna av styrkor, svagheter och skuld, och inte minst den allomfattande längtan efter kärlek som de alla är svältfödda på. 

Under veckan som Emma är i Spanien får vi följa med på en stark och gripande resa genom systerskap och försoning, där sanningen måste ses ur betraktarens ögon. En mycket berörande roman, på det lilla och snabblästa omfånget av ca 200 sidor, som jag nog kommer att bära med mig länge.


/Tuija

onsdag 28 juni 2017

En eller annan väg av Sara Paborn

Så heter blekingska Sara Paborns roman, som även denna berör familjerelationer – här framför allt systerskap. Men det är också en bok om resande – förvisso ända till Paris och lite till, men framför allt om en inre resa -  en lillasysters resa mot självständighet, bort från en storasysters skugga.

För Marissa är storasystern med den unika måleribegåvningen som vid 17 års ålder struntade i kraven och rymde iväg utomlands, Frida är den sju år yngre, helt vanliga lillasystern som alltid stått i hennes skugga, och som väntat, och längtat och undrat över när storasystern egentligen ska komma hem igen. Och så en varm sommardag överraskar plötsligt Marissa den nu 17-åriga Frida med att dyka upp med sin italienske pojkvän Fabiano. Frida är ensam hemma eftersom mamman är bortrest på jobb några veckor, så hon hakar på besökarna på en tripp till Osby, i jakt på Marissas gamla bildlärare. Denne, hoppas de, ska kunna hjälpa till att värdera en förmodat antik trämadonna, som de skulle behöva sälja för att snabbt få ihop lite pengar, som de lider viss brist på. Dock visar sig bildläraren bo i Paris för stunden, och Marissa och Fabiano övertalar Frida att följa med även dit. Ända dit. Frida som aldrig varit någonstans egentligen, och bara längtat efter att göra något, bli någon, vara någon. Till skillnad från den bleka intetsägande person hon tycker att hon är. Så vad gör hon – jo, tar ut alla sina körkortsbesparingar, som Fabiano inte är sen att sätta sprätt på, och hakar på. Mot Paris. Och mamman vet ingenting och bör väl kanske helst inte veta heller…

Det är en ganska rörande bild av systerskap, framför allt om den yngres beundran och längtan, men också om de roller man har/får/tar sig, i en familj. Det är också en roman om längtan efter att växa upp, om krav förknippade med en begåvning, om oväntade och intressanta möten, om svärta, sorg och allvar. Jag tycker mycket om den lite stillsamma humorn, men än mer det filosofiska anslaget i och den poetiska tonen rakt igenom hela romanen.  Paborn är en intressant berättarröst!


/Tuija

tisdag 20 september 2016

Mustang


Mustang är en flerfaldigt belönad franskturkiskt drama av regissören Deniz Gonzo Ergûen.

Fem föräldralösa systrar växer upp i en liten turkisk by vid svarta havet tillsammans med sin mormor och morbror. Levnadsglada, fantasifulla och vilda lever de ett sorglöst liv. Detta börja anses som opassande och mormodern får besöka av byns kvinnor som menar på att det är dags att strama åt tyglarna och se till att flickorna inte förlorar sin heder och drar vanära över familjen. Mer och mer dras deras frihet in. Systrarna ska tämjas till att följa de religiösa reglerna och traditionerna. Blickarna mellan systrarna när de får en lektion i hur man lagar turkisk husmanskost är blytunga.

Det stora vackra huset som de bor i liknar alltmer ett fängelse I slutet av filmen är det med ett pickande hjärta jag följer de två kvarvarande flickornas flykt från hus och by till drömmarnas Istanbul.

Trots det allvarsamma ämnet är filmen både humoristisk och charmig. Vackert filmad och karismatiska skådespelare gör den till 97 sevärda minuter.



/ Karin Asplund

Reservera filmen på Ronneby biblioteks hemsida!