Vuxna människor är en bok att läsa för alla vuxna storasystrar där ute och nog
även för småsystrarna eller alla som har syskon. Eller kanske den som är en
ensamstående mamma. Eller den som velar över om de borde vilja skaffa barn
eller ändå är nöjda utan det. Men tycker att någon att vara nära hade gjort
livet lite bättre ändå. Ungefär så har Ida det. Är storasyster, utan fast
sällskap (strular mest med gifta män) och hon vill inte ha barn just nu men kanske är det bäst att frysa ner ägg,
om hon skulle vilja snart.
I väntan på besked från fertilitetskliniken om hennes ägg är ok så ska
mammas 65-årsdag firas i stugan. Ida åker dit någon dag tidigare. I stugan
finns redan lillasyster Marthe. Marthe har tillbringat några semesterdagar där med sin man
Kristoffer och bonusbarnet Olea. Något eget barn har hon inte fått fast de
försökt många gånger.
Under bara några dagar hinner det hända så mycket.
Syskonrelationen skaver, Ida väntar på telefonsamtal från kliniken och Marthe är
extra känslig och kräver (som alltid tänker Ida) att man stryker henne medhårs.
Men det finns så klart en förklaring till det, en som ställer till det än mer
för Ida. Ida blir dock bara mer irriterad. Jag våndas flera gånger när jag
läser för det Ida gör och säger verkar bara leda till fler svårigheter. Några
katastrofer hinner hända i denna korta roman (ca 100 sidor).
Det är en väldigt kort bok men väldigt bra. Hitintills den
enda har av Marie Aubert på biblioteket.
Men den får mig att vilja läsa fler korta böcker med berättelser som stör och berör.
Men den får mig att vilja läsa fler korta böcker med berättelser som stör och berör.
/Liselott