I en skog av sumak av Klas Östergren

I höstas kom den senaste romanen av Klas Östergren – mina ungdomsårs stora favoritförfattare. Genom årens lopp har jag tappat bort honom en smula, men återvände nu med nyfikenhet och ganska höga förväntningar. Och ja – han är fortfarande en mästare på att fånga en tidsanda, fånga detaljerna som lyfter historien, spegla den analyserande berättaren…

…som denna gång är Kenneth, tiden är våren och sommaren 1970, platsen är Stockholm, och till Kenneths klass, i  årskurs 9, kommer plötsligt en ny elev, en ung man – en viss världsvan Dan Schoultze. På något märkligt vis lyckas han åtnjuta respekt från övriga klassen trots sin udda framtoning, man får veta att hans föräldrar är kvar i USA där pappan är FN-ambassadör, och som de rikemansungar han och hans syster är har familjen placerat de två syskonen i en villa där de sköter sig själva.

En synnerligen ovanlig variant på leverne, särskilt jämfört med Kenneth själv som lever ensam med sin mamma, och har det lite halvknapert. Därav fascinationen för Dan, från Kenneths sida. Men även fascinationen för hans syster Hellen, som är vegetarian, är inställd på en Indienresa, och fascinerar Kenneth om möjligt ännu mer, ju mer han lär känna henne.

I umgänget med detta udda syskonpar genomlevs en stekhet sommar i deras hus och trädgård, där sumakträden skuggar deras lilla hemmabyggda ashram och alla marijuanaplantor någon annan har planterat i deras trädgård som ju kan upplevas som en övergiven ödetomt…. Där röker de på, svävar ut i det blå, tills verkligheten brutalt hinner ikapp dem. På ett mycket smärtsamt sätt.

Det här är en tid av Vietnamkrigsdesertörer, droger, allmänt flum och buddhistisk filosofi - en tid som aldrig kommer tillbaka.  Men det är framför allt en tid som Klas Östergren har ett osedvanligt detaljminne för - och känsla, som han skickligt gestaltar - som imponerar.

/Tuija

Reservera boken eller ljudboken på bibliotekets webbsida. Finns att lyssna på (e-ljudbok) eller läsa (e-bok) direkt!

Läsa en nobelpristagare: Förändring

Det är ju alltid kul att ge sig på att läsa en nobelpristagare. Jag lånar hem en lite då och då men det är ofta de inte riktigt faller mig i smaken (exempelvis Modianos Lilla smycket och Toni Morrisons Hem). Nu föll ögonen på en tunn bok av Mo Yan som fick nobelpriset i litteratur 2012. Denna lilla bok gav verkligen mersmak för berätta kunde han. Den klassas som skönlitteratur och inte biografi men Yan berättar om sig själv. Målande skildrar han lärare, klasskamrater och osannolika händelser. Det böljar fram och tillbaka i tid och rum och mellan händelser samtidigt som det rör sig stadigt framåt. Han blandar humor och allvar. Det ryms mycket på de dryga 100 sidorna. Hur han försökte göra karriär inom armén, människor han träffar i sitt liv, hjältar, lastbilar av gammal sovjetmodell och när han började skriva.

Han ger mig en inblick i det kinesiska klassamhället som det såg ut från slutet av 60-talet och in på 70-talet. Det finns mycket att läsa mellan raderna och oändligt mycket han skulle kunnat fördjupa sig i än mer. Nu när jag reflekterar över berättelsen inser jag hur mycket han fått med i den. Men vad jag minns så är hans andra böcker på svenska betydligt tjockare. Undra om han skriver lika fängslande där? Någon som vet?

/Liselott

Böcker av Mo Yan på Ronneby bibliotek.

En osannolik cykeltur

Verkligheten överträffar sannerligen dikten i boken New Delhi - Borås.
En kastlös ung man, som stundtals tvingas sova på gatan, får tack vare sin porträttkonst träffa kända personer och statsmän i 1970-talets Indien. Trots denna framgång känns livet ändå svårt och orättvist, då tänker han på att han vid sin förödelse förutspåtts att möta en blond kvinna från ett annat land och då bli lycklig.

Den drömmen tänker Pikej ofta på. Det Indien han växer upp i är fyllt av orättvisor och lidande och han vet allt om att inte räknas eftersom han tillhör de oberörbara. När han som liten pojke ska gå i skolan får han sitta utanför skolsalen och lyssna genom fönstret. Han får inte äta tillsammans med de andra och om han råkar nudda vid någon blir det ett ramaskri. Men han lever i en tid när politiker som Nehru och Indira Ghandi vill modernisera landet och utrota all vidskeplighet. Ute på landsbygden är det som förr men inne i storstäderna börjar saker förändras. Det märker Pikej när han som konststudent flyttar till New Delhi. Pikej överlever genom att teckna porträtt på gatan, det är så han en dag får syn på Lotta från Borås.

Det här är på det glada 70-talet när Beatles och Maharishi Mahesh Yogi fick västvärlden att intressera sig för indisk musik, meditation och yoga. Hippierörelsen blommade och rosa bussar körde i skytteltrafik mellan Europa till Indien.

Ja som ni förstår uppstår tycke mellan Pikej och Lotta. Men räcker kärleken hela vägen när man bor hundratals mil ifrån varandra? Pikej har visserligen gått i skola men han har inte riktigt koll på var Sverige egentligen ligger, eller var det Schweiz? Men viss om att Lotta är kvinnan i hans liv bestämmer han sig för att, med de få medel han har, resa till henne. Han börjar cykla mot Pakistan, Afghanistan och Iran på The hippie trail. Osannolikt men sant.

Berättelserna om Pikejs uppväxt i östra Indiens djungel och sedan hans liv på gatan är gripande. Det är som om tiden stått still, ingen ifrågasätter kastväsendet förrän Indira Ghandi sätter ner foten. Även den otroliga resan med bakslag och märkliga möten ger spännande inblickar. Bland annat är det en kvinna i Österrike som varnar Pikej för européerna. Du får sluta vara godtrogen nu, här tänker var och en på sig själv, säger hon.

Det är journalisten och Indienkännaren Per J Andersson som skrivit ner Lotta och Pikejs otroliga öde. Från Orissa till Sandared, tänk vilken kraft kärleken kan ha.
/Annika

Du hittar boken bland våra biografier.
Reservera New Delhi - Borås i bibliotekets katalog