lördag 29 september 2018

Den instängdas blick av Fred Vargas


Åh vad jag blev glad att återse den franske kommissarien Jean-Baptiste Adamsberg. Äntligen en ny bok med honom och hans arbetsgrupp bestående av en härlig och långtifrån konfliktfri blandning människor. Alla har de sina egna styrkor och svagheter och han gör allt för att balansera dessa för att inte gruppen ska haverera. Men han möter motstånd. Det började redan i tidigare böcker då den vältalige och kunnige Danglard börjar ifråga sätta Adamsbergs minst sagt vaga utredningsmetoder… Allt för gruppens bästa såklart, men det gör inte gott för arbetsklimatet. Adamsberg är nämligen en särdeles speciell person som går mycket på intuition och känsla när han löser de mord som kommer i hans väg. Många gånger har de en dragning åt mystik och vidskepelse, det gillar jag. Jag tycker det är så härligt med alla dessa poliser som verkligen är egna och som kanske får utveckla sina egenheter lite väl fritt. Skyddade av sin kommissarie, Adamsberg. Allt skildrat med både humor och allvar.

Men jag undrade om jag verkligen skulle börja läsa den här boken. Den är tjock, håller verkligen handlingen kvar mitt intresse igenom hela? Jo då, inga problem!

Det börjar med att Adamsberg kallas in från sin semester. De behöver honom för att avslöja vem som kört ihjäl en kvinna, maken eller älskaren. Utan att avslöja för mycket tar han snillrika metoder till sin hjälp… Samtidigt ser Adamsberg att en medarbetare verkar väldigt intresserad av några dödsfall som verkar naturliga. Ovanliga, kanske osannolika, men naturliga. Äldre människor dör av spindelbett… Medarbetarens intresse gör även Adamsberg intresserad och snart påbörjar han en utredning… Men det pågår ovanligt mycket i kulisserna i denna bok. Den var synnerligen bra! Kanske en av de bästa i serien?

Vill du lära känna honom så att säga från början så kolla nog när originalen är utgivna eller fråga personalen om läsordningen. De svenska översättningarna har nämligen inte skett kronologiskt. Nu börjar jag förstå varför jag inte riktigt fått ihop hans privatliv…

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

onsdag 26 september 2018

Binas historia av Maja Lunde


Ibland läser man en författare i ”fel” ordning, vilket jag just gjort – dock utan att det denna gång hade någon som helst betydelse. Nyligen fascinerades jag av Maja Lundes senaste roman ”Blå”, som på intet sätt hade någon koppling till denna, hennes första, mer än att dessa två romaner är de första delarna av fem i en kommande svit om klimatförändringar. Och lika intressant och fascinerande var denna!

Precis som i Blå är det tre historier, tre människoöden, i tre olika tidsepoker vi får möta. Dels är det den hemmasnickrade forskaren William, som under 1850-talet i England jobbar på att utveckla den perfekta och mest optimala bikupan. I nutid följer vi biodlaren George i USA, som möter och drabbas av den mystiska och oförklarliga bidöden, som givetvis drabbar inte bara honom och hans levebröd utan på sikt hela mänskligheten och dess matförsörjning. Sen har vi Tao, en kvinna i Kina i en framtid åttio år från nu, som arbetar hela dagarna med att pollinera fruktträd. Vilket alla andra i hennes omgivning också gör. Maten är en enorm bristvara, livet består i princip bara av ett extremt enformigt arbete, men en av de få lediga dagar familjen har drabbas hennes son av något oförklarligt som kommer att förändra allt.

På ett fint sätt vävs dåtid och nutid ihop, och framtiden får man nästan ont i magen utav – är det dit vi är på väg? Har vi den värld vi förtjänar? Hur länge ska det dröja innan vi förstår? Hur långt ska det behöva gå..?

Det är ett skrämmande scenario, dock inte utan ett vagt hopp, och jag lär mig åtskilligt om våra livsviktiga bin. Jag förstår att romanen blev ordentligt uppmärksammad när den kom 2016, flerfaldigt prisbelönt och översatt till många språk. Och jag ser mycket fram emot hennes vidare verk!

/Tuija


Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

lördag 22 september 2018

Sommarläsningen fortsätter


Trots att min semester sedan länge varit över har jag hittat tid till att läsa en hel del denna sommar. Delvis beror detta på att det varit för hett för trädgårdsarbete under större delen av dagen, dels beror det på att jag ännu inte har vare sig internet eller TV där hemma. Jag har nog läst mer i sommar  än jag läste de föregående 2 åren.

Den här gången handlar det om en svensk debutant, ett kärt återseende och ännu mer Jack Reacher.
Vi börjar med debutanten tycker jag.

Lovisa Wistrand heter hon och hennes bok heter Drakviskaren.
För mig känns det här både vant och annorlunda. Dels är det en bra fantasy-bok, med alla de element som jag känner till. Här finns alver, magi, monster och en stor ond skurk. Men det är sakerna som är annorlunda som gör att jag redan har lånat på mig del 2 i serien och nu längtar efter att få sätta tänderna i den.
Man brukar prata om att huvudpersoner växer under handlingens gång, men här är det nästan så man ser det från sida till sida. Under större delen av den första halvan av boken så tyckte jag verkligen inte om Iszaelda, hon var dryg och otrevlig mot nästan alla hon mötte, betedde sig ohyfsat och hade i största allmänhet taggarna utåt. Men boken höll mig kvar, och efterhand så insåg jag att jag hejade på och rycktes med av allt som hon tar sig för. För det är en veritabel berg-och-dalbana emellanåt, svängningarna är snabba och ibland får man läsa om en sida ett par gånger för att hänga med i vad som egentligen hände. Om nästa bok håller samma kvalité så har vi en verklig vinnare här.
 
Den andra boken jag tänkte berätta om idag är Metro 2035 av Dmitrij Gluchovskij.
Jag har läst de två tidigare böckerna i Metro-serien och Gluchovskijs senaste verk är precis lika mörkt, deprimerande och dystopiskt som de två föregångarna.
Här får vi återse två av huvudpersonerna från de båda tidigare böckerna, som nu träffas med ett gemensamt mål i sikte: att hitta andra överlevande i den radioaktiva ödemark som är Ryssland 2035. Jag har alltid fascinerats över hur deprimerande ryska författare är. Kanske är det någonting i deras skrivkultur, eller så bejakar de bara helt enkelt de mörkare sidorna av mänskligheten. Helt klart är i alla fall att även Metro 2035 verkar bli en värdig uppföljare till Metro 2033. Jag har inte riktigt hunnit läsa ut den i skrivande stund, har några få kapitel kvar till ikväll. Men det var ett rent nöje att få stifta bekantskap med Artiom och Homeros igen, även om jag aldrig skulle vilja semestra i metrons mörka gångar.

Så, avslutningsvis kan jag bara säga att jag även fortsatt läsa böckerna om Jack Reacher, sedan det senaste inlägget har jag hunnit med både Dollar och Gisslan. Det är lättuggade, relativt korta historier som jag bara inte kan lägga ifrån mig när jag väl börjat. Dollar läste jag ut på en dag, med lite pauser för att laga mat och så. Än en gång vill jag alltså tipsa om Lee Childs böcker, gillar du action-deckare så borde det vara precis vad du söker.

Böckerna finns att reservera i vår katalog, men Dollar finns endast som engelsk pocket i bokform och heter då Killing Floor. Den finns även som ljudbok på svenska.

/Andreas





onsdag 19 september 2018

Hjärntvättad av Stefan Malmström

”En thriller baserad på en sann historia” står det på omslaget. Intressant. Dessutom anspelar titeln på Scientologirörelsen. Också intressant! Och inte minst – den utspelar sig här i våra hemmakrokar – Ronneby och Karlskrona! Extra intressant!

Stefan Malmström är alltså Lyckebybo sedan trettio år men uppvuxen i Hässleholm, där han själv drogs in i Scientologikyrkans verksamhet som ung. Ur dessa erfarenheter har han skrivit en rasande spännande thriller med extra hög igenkänningsfaktor för oss Ronneby- och Karlskronabor, med en uppsjö av både aktuella tidsmarkörer liksom välbekanta gator och platser.

Den riktigt intressant upplagda storyn börjar med att Luke Bergmann, f d livvakt från New York med viss tvivelaktig bakgrund och numera skyddad identitet, hittar sin bäste vän Viktor död, hemma i dennes lägenhet. Ett till synes vanligt självmord, med ett avskedsmeddelande på sängen, med hög musik påsatt, och en mörklagd lägenhet. Men – även hans lilla dotter finns där, förgiftad och medvetslös, som de inte klarar att rädda livet på. Viktor skulle väl aldrig… Nej, tidigt inser Luke att detta aldrig kan handla om självmord, utan att någon faktiskt måste tagit livet av dem. Men varför?

När Luke på egen hand, med egna metoder, börjar rota i Viktors förflutna, upptäcker han åtskilligt som inte Karlskronapolisen lyckas vaska fram. Framför allt tycks det finnas kopplingar till Viktors tidigare engagemang hos Scientologerna, när allt fler av hans tidigare scientologivänner hittas döda. Alla hängda över en dörr, med samma meddelande på sängen, samma musik… Vad pågår, varför, vem är ute efter dem? I en kamp mot klockan, för att kanske rädda några som de fortfarande inte lyckats spåra, jobbar Luke tätt tillsammans med polisen i en jakt på det oförklarliga…

…som vi läsare sakta får en inblick i. Parallellt med jakten på en galen seriemördare får vi följa ett gäng ungdomar under nittiotalet, som skickligt nässlas in i scientologins värld, som slukar dem med hull och hår. Minst sagt. Det är en riktigt obehaglig inblick i en totalitär rörelse som förmår unga, lättpåverkade människor att satsa allt – hela sitt liv - på ett hokuspokus utan like, där jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Likväl vet jag att detta är på fullaste allvar för väldigt många människor än i denna dag, denna hårresande hjärntvätt av sårbara, svaga, lättmanipulerade människor, såväl som intelligenta, stabila individer.

Berättelsen är dock en fabricerad sådan, snyggt och skickligt skriven i ett högt, drivet tempo – en riktig bladvändare. Kan varmt rekommenderas av som sagt flera olika skäl!

/Tuija


Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

lördag 15 september 2018

När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida

Så märkligt att slumpmässigt läsa två böcker i rad som båda handlar om kvinnor som byter identitet som andra byter underkläder… Efter att ha läst den psykologiska thrillern ”Passageraren” fick jag denna tunna, snabblästa och annorlunda roman i min hand, där den amerikanska författaren med svenska rötter använder sig av ett ganska annorlunda berättartekniskt grepp – hon skriver i 2:a person presens, d v s Du.. vilket får mig som läsare att verkligen uppleva det som att jag är den det handlar om, och det t o m känns som att jag får någon slags regiinstruktioner, som om någon talar om för mig vad jag gör / står i begrepp att just göra, och hur. Intressant!

Och även historien är intressant! Vi möter en ensam kvinna på ett flygplan från Miami till Casablanca i Marocko, där ett kort ögonblicks igenkänning med en annan kvinna uppstår. Därav förstår jag att det är något obehagligt hon är på väg bort ifrån, någon form av flykt eller dylikt – vad får vi inte veta förrän boken nästan är slut. Men… nästan omedelbart efter ankomsten till hotellet blir hon bestulen på sin ryggsäck innehållande pass och pengar bland annat, och via en polisanmälan efter många turer får tillbaka en ryggsäck med pass och pengar. Men inte sin egen. Och hon vågar inte tala om detta för polischefen, för någonting säger henne att hon inte kan lita på varken polisen eller hotellpersonalen, som kanske står i maskopi med den person man på övervakningskameran ser stjäla hennes väska.

Så plötsligt är hon tvungen att låtsas att hon är en Sabine Alyse, och efter ett otal moment 22 och lätt osannolika slumpmässiga tillfälligheter finner hon sig plötsligt vara Megan, Reeves (som oförhappandes hamnar mitt i en filminspelning med en mycket känd amerikansk skådespelerska, som dennes stand-in), Jane och slutligen Aretha. Väldigt slumpmässigt utvalda namn, som på olika sätt skyddar henne under de mest osannolika upplevelser i Marocko! Men vad var det egentligen som hände hemma i USA?

Spännande som sagt, och onekligen ganska annorlunda!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok eller e-ljudbok.

onsdag 12 september 2018

En ny tid av Ida Jessen

En härlig bok som jag gillade. Men som är lite klurig att beskriva. Året är 1927 och vi träffar Lilly vars make ligger på sjukhus, döende förstår jag. Snart är han borta. Men hur var deras äktenskap? Vad känner hon? Sörjer hon honom? De verkar inte prata så mycket med varandra. Han är ortens läkare (doktor Bagge), hon den inflyttade lärarinnan (Lilly). Varför flyttade hon till denna lilla by på en blåsig hed på Jylland? Hur träffades de? Varför gifte de sig? 

Allt detta är saker jag skulle kunna läst i hennes dagbok – om hon skrivit någon. Hon började när hon skulle flytta till byn men sedan blev det inte mer skrivet. Men lite får vi reda på nu i efterhand i en stillsam berättelse, en där det egentligen inte händer så mycket. Men hur sammanfattar man drygt 20 år i en tunn bok. 20 år av liv, val och händelser som sammanfattar hennes liv fram till nu.

Det intressanta är att författarens nästa bok (Doktor Bagge) handlar om maken. Ser fram emot att få läsa den när den kommer på svenska.


/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

lördag 8 september 2018

Damen som köpte en buss och bara drog av Judy Leigh


Ja, så kan en bok också heta! Och hon som skrivit denna livsbejakande, härliga historia är brittiskan Judy Leigh. Den handlar om Evie Gallagher, 75 år, nyligen änka, som ångrar sitt hastiga beslut att flytta till ett äldreboende. Där håller hon på att tråkas ihjäl…

Därför fattar hon det drastiska beslutet att rymma iväg utan att säga något till någon, sätter sig på bussen in till Dublin, råkar av en märklig slump hamna i en spelbutik och satsar där alldeles för mycket pengar på häst nr 4 (som är hennes turnummer), och – förstås – vinner en ansenlig summa pengar som gör att hon glad i hågen och avsevärt rikare än innan lämnar Irland för Liverpool. Nu ska det has semester och shoppas och has roligt! Omtänksamt nog skickar hon i alla fall ett SMS till ende sonen Brendan och ett vykort till äldreboendet, och ber dem att inte oroa sig.

Omväxlande får vi följa Brendan och hans oro för sin mamma, liksom hans barnlösa äktenskap med Maura som knakar alltmer i alla tänkbara fogar, parallellt med Evies vidare äventyr till Frankrike där hon lär känna massor av människor, köper sig en gammal husbil och fortsätter sin vindlande färd mot det liv hon börjat inse att hon egentligen aldrig hunnit leva. Hon är piggare, gladare, vitalare än någonsin, lär sig nya saker varje dag, och omges av underbara vänner längs hela sin väg. I hasorna har hon ovetandes sin son och sonhustru, där han tänker sig att leta upp sin mamma, överraska henne, och ta med henne hem igen. Maura å sin sida vill hellre se deras utlandstripp som en semester, men önskemål och ambitioner krockar givetvis ordentligt och äktenskapet ställs alltmer på sin spets. Evie däremot, hon lyckas under tiden ramla över sitt livs kärlek… Det är bevisligen aldrig försent!

Det är en dråplig, osannolik, kärleksfull berättelse som nästan gränsar till skröna, men den innehåller en härlig dos livsglädje och värme som gör den till både tänkvärd och läsvärd. Härlig feel-good när det är som bäst!

/Tuija


onsdag 5 september 2018

Än flyger aspfjärilen av Staffan Börjesson


En bok inom mitt inköpsansvar som jag blev nyfiken på när jag läste ett lektörsomdömme. Undertiteln säger lite mer vad den handlar om: om fjärilar och samlande. Det var en liten tunn bok jag fick i min hand. När jag började läsa var den så lättläst, vacker, intressant och omväxlande att jag snabbt läste ut den. Utgångspunkten är just fjärilar och hur samlandet av dessa sett ut under åren. Men här vävs in mycket annat också och handlar lika mycket om de som samlar och varför de gör det.

En härlig bok som gör att jag blir nyfiken på den andra boken vi har av honom: Morkullans öga. För morkullor flyger det hemma över tomten...

/Liselott


lördag 1 september 2018

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson


Tänk så många okända författare det finns. Författare som när man väl börjar läsa dem är så fantastiskt bra. En av dessa är Jacqueline Woodson som inte blev översatt till svenska förrän hon tilldelades Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne i år. 

Den bok som jag fick i min hand är en av hennes senare och den mest omtalade enligt juryn: Brun flicka drömmer. En självbiografi som är skriven som dikter. Där det som skrivs är väl utvalt och långtifrån fullständig men som för mig som läser det blir så verkligt.

Jag lever och känner med flickan som berättar. Hon berättar om sin barndom. Bråken hemma, skilsmässan som gör att mamma och barnen flyttar tillbaka ner till södra USA, tillbaka till städer där de svarta kämpar för sin rätt och där segregationen och förtrycket tydligt finns kvar. Genom hennes barnögon och hennes familjs liv lär jag mig om en del av USAs historia. Hon skriver det så att jag förstår och tar till mig det. Hon berättar om syskon och lekkamrater, älskade morföräldrar och flytten till New York. Om en vardag som säger mycket om hennes familjs liv. Boken är helt enkelt underbar och en njutning att läsa samtidigt som den berör och innehåller allvarliga ämnen och händelser. Av någon anledning har den placerats på avdelningen för unga läsare. Men jag kan tycka att denna är något alla åldrar kan läsa.

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Finns att läsa direkt som e-bok och e-ljudbok!