Särskild

Nu är andra delen i Nene Ormes urban fantasy-serie här!

Vi är fortfarande i Malmö hos tjejen Udda. Hon plågas av mardrömmar och rädsla för att sova, i så stor ursträckning att hon har svårt att sköta sitt jobb. Sitt tråkiga jobb, som hon egentligen avskyr.

Men det visar sig att hon, denna bräckliga person, inte är psykiskt sjuk, som hon själv tror. Hon drömmer sanndrömmar och får därmed inblick i en anternativ verklighet som finns mitt ibland oss, utan att vi ”vanliga” upptäcker den.

I Särskild börjar Udda förlika sig med sina konstiga drömmar och känner även en gemenskap med den verklighet som öppnar sig för henne. Men glädjen är kortvarig. Hon upptäcker att hon blir förföljd och känner sig hotat, var hon än går och står. Särskild under Malmöfestivalen…

Om du tycker att ditt liv är alldeles för ospännande just nu, att Ronneby är grått och tråkigt och att ingenting nytt händer, kan jag rekommendera en dos av Nene Ormes böcker. Men läs Udda verklighet först. Eller läs om den innan du läser Särskild. Det är många trådar att hålla reda på.

Mycket nöje!

/Tine

Reservera boken i bibliotekets katalog

De obotliga optimisternas klubb

... är Jean-Michel Guenassias debutroman. Guenassia är född 1950 och utbildad advokat.

Boken utspelar sig i Paris 1959 och några år framåt. Berättaren Michel är en 11-årig pojke. Hemmet är lite splittrat – pappan är andra generations invandrare från Italien och mammans familj driver eget företag och har ganska gott ställt. Kalla kriget raser och Michels äldre bror och kompisar flörtar med tanken på en väpnad revolution. I Algeriet raser frihetskriget.

Michel hänger mycket på Paris caféer och spelar spel med en kompis, och hittar av en ren slump en grupp immigranter från Östeuropa som träffas i Café Baltos baklokal och spelar schack. Michel blir snabbt upptagen i kretsen.

De träffas varje dag, spelar schack och diskuterar ALLT, utom det som de lämnat i sina forna hemländer. Michel söker sig ofta hit, särskild när hans morbror med familj flyttar in i deras lägenhet efter att ha flytt från Algeriet och lämnat allt de ägde bakom sig. Hela familjen går varandra på nerverna. Även husdjuren hatar varandra.

Glimtvis får Michel inblick i livsöden bland immigranterna på Café Balto och kommer själv att spela en roll som han först i slutet av boken förstår helt.

Kanske är boken självbiografisk, kanske inte. Det är en utvecklingshistoria med mycket medmänsklig värme och ibland ganska bisarra händelseförlopp, som dock alla kunde ha hänt. En fängslande bok som man på något konstigt sätt blir glad av att läsa.

/Tine

Reservera boken i bibliotekets katalog

Torsdagsänkorna

”Tre döda kroppar hittas på botten av en pool i ett exklusivt bostadsområde utanför Buenos Aires. De döda männen brukar träffas på herrmiddag varje torsdag.”

Så mycket av handlingen får man reda på genom att läsa baksidestexten till Claudia Piñeiros Torsdagsänkorna. Kan det vara intressant för oss här i Sverige att läsa om Argentinas överklass/högre medelklass, frågar man sig.

Berättaren är fastighetsmäklare i Altos de la Cascada, bostadsområdet där boken utspelar sig. Hon börjar i yrket lite av en slump, efter att hon och hennes make lyckades köpa ett eget hus till en ganska bra pris. Med tiden blir hon familjens huvudförsörjare, och blir mäklare för de flesta fastighetsaffärer i Altos de la Cascada.

Altos de la Cascada är ett bostadsområde med stängsel och portvakt, ett så kallad gated community. Där finns golfbana och engelskspråkig skola där alla områdets barn bör gå – även om de inte talar engelska från början. Det finns strikta reglar för trädgårdsskötsel och staket mellan tomtarna är banlysta. Det är ett gated community som låtsas att stängslen inte finns.

Och det är mycket annat som heller inte låtsas om. Som arbetslöshet och ekomomiska problem. Och hur går det för barnen? Och de exklusiva semesterresor? Det viktigaste för invånarna blir att upprätthålla fasaden – lugnt och fridfullt, utan allvarliga problem i livet. Men fasaden spricker alltmer. Verkligheten smyger sig även på invånarna i Altos de la Cascada. I slutändan blir det omöjligt att upprätthålla illusionen.

Intressant? Tja, jag slukade Torsdagsänkorna på ett par dagar. Och fann stort nöje i den begåvade avklädning av ett helt samhälles livslögner.

/Tine

Reservera boken i bibliotekets katalog

Ett angenämt möte med Tranströmer

Jag råkade höra ett utdrag av Tomas Tranströmers självbiografiska bok Minnena ser mig på bilradion. Och jag var fast. Jag ville veta mer. Hur gick det sen?

Som tur var fanns boken inne på biblioteket, så jag kunde börja direkt. Ett angenämt möte.

Tomas Tranströmer ser sina minnen som en kometformad ljustrimma. Starkast och mest förtätat i början, i barndomen. Glesare och bredare senare i livet. Han tar oss med till den mest förtätade delen – till barndomen...

Han skriver själv om sina första centrala minnen:

"Jag försöker minnas, jag försöker tränga mig fram dit. Men det är svårt att röra sig i dessa förtätade regioner, det är farligt, det känns som om jag skulle komma nära döden."

Vi hör om hans nära vänskap med sin morfar, som gett honom en nära relation till de senaste 150 årens svenska historia. Vi träffar pojken Tomas i skolan, där han av alla krafter söker att dölja att han är annorlunda än de andra barnen. Vi träffar honom efter skolan, på loven då han äntligen kan ägna sig åt någonting ”riktigt”. Han samlar insekter och företar långa expeditioner där trakten kring morföräldrarnas stuga i skärgården förvandlas till det okända Afrika….

Minnena ser mig är en trevlig liten bok som man hinner läsa till en kopp kaffe på eftermiddagen, men som ändå finns kvar i medvetandet. Och som jag gärna tar fram igen och läser om.

/Tine

Reservera boken i bibliotekets katalog.