Sommarboken

Den heta lata sommardag jag öppnar Sommarboken passar den som handen i handsken. Jag känner av hettan både fysiskt och mentalt. Huvudpersonen Beth tar mig nämligen med till de sommarveckor hon tillbringade hos sin mamma Marika, från det hon var 10 till 16 år. Varje sommar for hon till mamman och Zoltáns hus på den ungerska landsbygden, till Villa Serena. Solen, hettan, dammet och naturen var ständigt närvarande dessa korta veckor, fyllda av moderns intensitet och livsglädje. Där var livet helt annorlunda för Beth, jämfört med vardagen hemma hos pappa.

Vad Beth inte vet är att sommarveckorna i Ungern finns bevarade i Marikas fotoalbum kallad just Sommarboken. Men albumet rymmer inte bara ljusa minnen utan även sorg och saknad.

Sommaren Beth fyllde 16 var sista sommaren hos Marika. Beth lämnade landet och Marika för att aldrig återvända. Nu flera år senare kommer pappan oväntat på besök till henne i London. Med sig har han ett paket skickat från Ungern. Något han tänker kan vara viktigt och vill överlämna personligen. Bara åsynen av paketet, frimärkena och texten på det, återkallar minnen Beth sedan länge stoppat undan.

Paketet lämnas kvar av fadern när han åker. Beth kan inte låta bli att öppna. För det är inte Marikas handstil på paketet, det är Zoltáns. Men varför skulle han skriva till henne? Det medföljande brevet säger att Marika är död, och så håller Beth i Sommarboken, fylld med Marikas minnen av Beths somrar hos henne. Beth bläddrar, det bortträngda kommer upp till ytan och jag är med. Följer hennes somrar i Ungern, hennes uppväxt, utveckling, kärlek, glädje och sorg. Slutligen får jag reda på vad som hände den där sista sommaren i Ungern. Vad Beth valde, varför och hur det formade hennes liv.

En mycket bra debutbok av Emylia Hall, där jag blir rejält överraskad på slutet. Jag ser gärna att författaren skriver en del två. Återigen en bok som var svår att att lägga ifrån sig.

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida.

Äppeltider

Vi besöker äppelodlingar, både på Österlen och i Ungern, både i nutid och under Ungernrevolten 1956. Men det är ändå ovisshet som står i fokus i Anna Bovaller senaste bok om advokaten Petra Wester, Äppelkyrkogården.

Ett uppdrag så hemligt att hon inte får veta allt om det för Petra till Budapest. Med sig har hon en ny kollega Krisztina som hon inte litar riktigt på och sin dotter Martina. Redan andra kvällen är Martina försvunnen – kidnappad. Tar Petra kontakt med polisen får hon inte sin dotter tillbaka. Instruktionerna som följer för henne runt hela Budapest i någon slags katt- och råttalek. Till att börja med för att ge kidnapparna det material som hon har med sig om uppdraget. Men snart finner Petra sig själv, tillsammans med Krisztina, leta efter spår av Martina runt hela Budapest och många mil utanför stan – ska hon någonsin få se sin dotter levande?

Eftersom jag även får följa Martina vet jag att hon först bli kidnappad och sedan befriad av en främling. Han skjuter ihjäl hennes kidnappare men samtidigt känner hon sig trygg med honom. Men är det falsk trygghet? De sitter i en bil på väg någonstans – hon vet inte vart. 

Även Krisztinas föräldrar förs in i berättelsen. De flydde från Ungern i och med revolten 1956. Men vad hände egentligen? Var ligger deras och Krisztinas lojalitet egentligen? Hjälper de Petra i jakten på dottern eller hjälper de sig själva? Vilka är kidnapparna? Vad har egentligen Krisztinas far med det hela att göra? Många frågor väcks när jag läser. Det är bitvis rörigt och en ganska otrolig historia. Men samtidigt så spännande att jag snabbt läser ut den. Perfekt dessa regniga dagar som varit.

/Liselott

Resevera boken i bibliotekets katalog.