Visar inlägg med etikett slaveriet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett slaveriet. Visa alla inlägg

onsdag 25 november 2020

”Vattendansaren” av Ta-Nehisi Coates

Efter att ha följt och skrivit om Barack Obamas åtta år som president, så har författaren nu skrivit sin första roman, en historia om frigörelse från Söderns slaveri men med ganska stora inslag av magisk realism. Boken har blivit uppmärksammad och hyllad men personligen finner jag den en smula omständlig och otydlig trots att jag kunde uppskatta mycket i historien.

Och det är historien om Hiram vi får följa. Den utspelar sig framför allt i Virginia strax före inbördeskriget, när slavägarna blir allt fattigare och grymmare. Hiram har vuxit upp utan sin mor som såldes vidare, på plantagen som ägs av hans vite far. Tack vare släktskapet och sitt fotografiska minne åtnjuter han en lite speciell ställning på plantagen, men när ändå i många år drömmen om att lämna det korrupta överklasslivet i kombination med sin egen fattigdom långt bakom sig. Han tror sig kunna fly med sin älskade, men ingenting går som han trodde. Istället blir han värvad till det underjordiska kriget gentemot slavägarna, framför allt för att det spridit sig att han äger en mycket speciell förmåga, ”konduktion”, genom vilket han kan förflytta sig själv och andra över stora avstånd. Dock måste han lära sig att behärska denna magiska kraft för att den underjordiska järnvägens nätverk av gömställen och agenter ska kunna ha optimal nytta av honom för att kunna befria fler slavar till friheten i norr.

För egen del fortsätter han dock att drömma om att befria sina närmaste kära, för hans egen frihet är ingenting värd så länge de är kvar. Men hur ska han lyckas övertyga dem om en omöjlig flykt?

Det är en sinnrik och poetiskt skriven berättelse i ett ganska långsamt tempo, men jag är lite kluven kring de magiska elementen som på något sätt känns som att de förringar allvaret i det historiska skeendet. Trots det (eller tack vare?) kanske allt det magiska gestaltar de drömmar och det hopp som många närde, trots att utsikterna för frihet inte var särskilt stora för de allra flesta. En nog så intressant och tänkvärd skildring av ett mörkt stycke historia är det likväl.

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

onsdag 3 januari 2018

Vända hem av Yaa Gyasi


I oktober läste jag och bloggade Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead. Den handlade om slaveriet i USA. I denna togs infångade människor till fästningen innan de skeppades över Atlanten. Fästningen finns med även i boken Vända hem. Om det är samma fästning vet jag inte men den används på samma sätt. Människor fångas in, säljs och förvaras i fästningen innan de skeppas vidare. 

En av dem som hamnar i en fästning belägen i Gahna är Esi. Hon fyller femton där hon sitter i fängelsehålan. Snart är hon på väg till Amerika. Men Effie är den kvinna som inleder. Hon föds när elden rasar runt byn. En by som handlar med de vita. När Effies menstruation aldrig kommer kan hon inte bli bortgift med någon man från byn. Istället blir hon bortgift med kommendanten i fästningen. Så hamnar också hon i fästningen och så småningom föder hon en son… Eis´s och Effie´s ättlingar följer vi sedan fram till nutid. Korta stunder eller lite längre tid. Sakta växer släkternas historia fram. Den blir en inblick i hur slavhandeln påverkar afrikaner i Afrika men även om de som säljs som slavar. 

Berättelsen känns väldigt annorlunda skriven. Hur kan jag inte sätta fingret på, men mycket är nytt för mig. Naturen, Afrikas historia och människornas liv där under århundradena har jag inte hört eller läst så mycket om. Inte förrän denna boken och det beskrivs så levande av författaren Yaa Gyasi. Fast jag följer personerna under korta perioder skriver hon så att de snabbt betyder något för mig.  En väldigt intressant berättelse med mycket spännig. Både ”vanlig spänning” och varianten av ”hur ska det gå?”. Väl värd att läsa!

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets hemsida

Läs vad jag tyckte om Den underjordiska järnvägen.

onsdag 11 oktober 2017

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead

Hyllad, prisad och rekommenderad av Yukiko Duke. Förväntningarna var höga på Den underjordiska järnvägen. Jag drog mig länge för att börja läsa… Tänk om jag inte skulle tycka om den, hade för höga förväntningar! När lånetiden närmade sig slutet så öppnade jag den. Mmm jag bara flöt in i berättelsen. Tre läskvällar så var den slut. Afrikaner som fångas in, säljs, skeppas över Atlanten, säljs och sliter för sina ägare. Cora är huvudperson men jag får även ta del av andra slavars historier som hennes mormors, mors och många av slavarnas på plantagen där hon bor. Hierarkierna slavarna emellan beskrivs, hur de behandlas av ägare och förmän. Slitet, skräcken, misshandeln men också de  glädjeämnen som kan finnas. När Caesar kommer till plantagen frågar han snart Cora om hon vill fly med honom. Så klart inte. Men han frågar fler gånger och diverse händelser gör att hon till slut säger ja. Det är då jag också för höra talas om de som hjälper slavarna att fly.

Till en början läser jag det bara som en berättelse. En berättelse om Coras liv, hennes flyktförsök och om hon ska klara det eller inte. Men Cora är en tjej som iakttar, tänker och funderar. Det tillsammans med författarens sätt att berätta sätter berättelsen som Cora i ett större sammanhang. För vi följer inte bara Cora utan även han som jagar henne. Slavjägaren som bara SKA ha tag i henne, Ridgeway. Kommer hon någonsin att vara säker från honom. Kan hon få ro och leva fri? Flykten för henne från delstat till delstat. Till trygghet eller snarare skenbar trygghet. Vilka får hon hjälp av, men det stora frågan är väl mer varför de hjälper henne. Ärligt, av omtanke, av motstånd mot slaveriet eller med en baktanke… Jag blir både berörd, äcklad och arg under läsandet. Jag funderar över historien, över slaveriet, över människorna och deras handlingar. Jag hoppas Cora ska finna sin frihet med det kommer bakslag på bakslag. Orkar hon med dem? Orkar hon fortsätta kämpa? Får hon någonsin sin frihet.

/Liselott