"Torsdagsmordklubben" av Richard Osman

Gamlingar på ett lyxigt äldreboende, Coopers Chase i England, som löser mordfall, kan det vara något att läsa om? Särskilt som det är en ganska tjock bok. Men den var något. En annorlunda deckare, eller kanske bara en klassisk pusseldeckare som därför skiljer sig mot de flesta andra som ges ut nu för tiden.

Boendet presenteras lite närmare i boken så det behöver jag inte göra här. Men vad är Torsdagsmordklubben? Den startades av en tidigare poliskommissarie som ville titta lite närmare på vissa mordfall som inte var lösta. Tyvärr har hon tvingats sluta i gruppen som just nu består av Elizabeth (en kvinna med oändliga kontakter och som jobbat med något hemligt i sitt tidigare liv), Ibrahim (fortfarande praktiserande psykiater, mycket bra att ha med i en utredningsgrupp), Ron (tidigare fackkämpe, vältalig som få) och så nytillskottet Joyce (sjuksköterska). En stor del av händelserna berättas av Joyce genom hennes dagbok. Ett lite speciellt berättarsätt, lite virrigt, lite pladdrigt precis som Joyce är, men det funkar.
Med i berättelsen finns också poliserna Donna och Chris.

Och det är gamla mordfall det hela inleds med tills ägaren för Coopers Chase hittas död i sitt hem, mördad. Klubben får reda på det via Jason, känd boxare och son till Ron (hur nu han fått reda på mordet). Torsdagsmordklubben har ett uppdrag, de måste hitta en mördare.

Men det är bara början… Finurligt, roligt, vindlande och med ännu fler mord. Vem löser morden först? Polisen eller Torsdagsmordklubben.

/Liselott

P.S del två ”Mannen som dog två gånger” är lika bra!

”Damerna som packade bilen och lämnade allt” av Judy Leigh

Den brittiska författaren, som skrev den uppfriskande ”Damen som köpte en buss och bara drog”, har nu kommit med en uppföljare – denna gång med signumet ”Livet börjar vid 55” till skillnad från den förra som hade ”Livet börjar vid 75”. Alltså har hon krupit ned lite i ålder kan man föranledas att tro, liksom att romanen är en sorts småtrevlig feelgood precis som den förra. Dock är det inte riktigt så. Dels är titeln en smula missvisande (det är inte en massa damer utan tre generationer kvinnor - och de har absolut inte lämnat allt. För de flyr, nämligen!) och dels tangerar den, på ett småhumoristiskt manér, en typ av nästan hårdkokt deckare. Och det är absolut inget fel i det – tvärt om – men lite vilseledande blir det allt när man översätter en titel tokigt, eller snarare döper om en titel tokigt. Det är alltså ingen regelrätt roadtrip vi får här, mer än en som varar i några dygn bara…

I alla fall handlar det om den 55-åriga, frånskilda Georgie, hennes något yngre syster Bonnie, deras ålderstigna moster Nan, och Georgies 24-åriga dotter Jade. Georgie och Jade driver varsin rörelse hemifrån, dvs Jade driver ett gym i källaren och mamma Georgie en skönhetssalong i markplan. Och allt är lugnt och normalt tills plötsligt Bonnie hamnar i knipa på grund av sin man som blivit inblandad i riktigt skumma affärer. Inte nog med att han är den notoriskt otrogne sorten och Bonnie borde ha lämnat honom för länge, länge sedan – han är nu också jagad till livet av en affärspartner som anser sig blåst av honom. Mitt i denna soppa har den unga Jade blivit blixtförälskad i ett spanskt fotbollsproffs som bor i Brighton, varpå kvinnorna hastigt packar bilen och flyr undan de ekonomiska brottslingarna, och drar dit. För de verkar vara ute efter Bonnie, både maken och kumpanen, hon tycks ha något som båda vill ha… Men vad? Och Nan – ja henne måste de ju ta med sig, för hon klarar sig inte själv och de har ingen aning om hur länge de behöver vara på flykt.

Så – från Liverpool, via omvägar till Brighton och en lyxlägenhet vid havet. Gömda, fördrivandes tid på lite olika vis, blir Georgie förtjust i en man i byn, Jade flaxar världen runt med sitt fotbollsproffs, och Nan piggnar till på ett sätt ingen trott var möjligt. Sällskap och äventyr, kryddat med livsfarliga brottslingar, kan skärpa till den tröttaste! Fast om det tröttsamt godtrogna våpet Bonnie hade ägt någon känsla för förnuft – redan från början - hade förstås ingenting av allt detta hänt. Kan man ha överseende med hennes överdrivet fjompiga karaktär är detta både spännande och småputtrig underhållning.

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

”Kistbyggarna” av Morgan Larsson

Den humoristiske radioprataren har här släppt sin tredje roman – en lika underhållande, charmig och varm historia som hans tidigare verk, men nu om något så bisarrt som att snickra ihop sin egen likkista. Men det är inte så galet som man kan föranledas att tro!

För Samuel på Lövensö har nämligen annonserat efter ett gäng på ett tiotal personer som under två veckor i augusti, i studiecirkelform ska gripa sig an just detta, och han visar sig ha en väldigt speciell anledning att vilja göra just det. Det har också de som sökt, förstår man rätt snabbt, och det är ju inte för att de älskar hantverk. Vad som uppdagas allt mer, allt eftersom boken framskrider, är att nästan varenda en i den brokiga skara människor som samlats ute i skärgården förfaller ha sin helt egen agenda för att vara där – den ena anledningen mer oväntad och dramatisk än den andra… men av väldigt olikartade skäl.

Åldersspannet på deltagarna ligger mellan 22 och 74 år och det händer mycket i mötet mellan dessa udda personer. Eftersom det är gruppen som är huvudkaraktär i romanen snarare än en enskild individ, så definieras alla i sin relation till varandra, och när de gör någonting tillsammans får de också chansen att reflektera över sina egna liv – på både gott och ont. Vi får på olika vägar lära känna allas rätta jag och deras livshistorier, och genom deras samtal om livet, döden, kärleken, förväntningar och allting annat däremellan så får också vi läsare många olika perspektiv på människan och döden, kärleken och vänskapen. Och allt eftersom kistorna börjar bli färdiga blottas många hemligheter, tills ingenting längre kan bli vad det en gång var.

Här får man onekligen en humoristisk feelgoodbok utan det där sockersöta, för här finns en djupare botten som manar till eftertänksamhet. Man får också thrillerspänning utan vare sig mord eller våld, men ändå på liv och död, och dessutom ett härligt underfundigt och rappt språk. Mycket god underhållning av den ovanligare sorten!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där ser du också vilka andra utgåvor vi har av boken. 

"Manaraga" av Vladimir Sorokin

Författaren beskrivs som omtalad och kontroversiell. De böcker som översatts till svenska beskrivs som bisarra, satiriska och får blandade recensioner.

Is, Snöstormen, Tellurien det är några av Sorokins böcker. Alla utspelar sig i framtiden, så också hans senaste Manaraga: Mästerkockens dagbok. Manaraga är ett berg i Ryssland och det kommer att ha betydelse för mästerkocken. Men det dröjer innan det kommer in i bilden. Först introduceras vi i den framtida värld där boken utspelar sig. Den är underbart beskriven. Inte alls omöjlig att leva sig in ni. En framtidsdystopi helt enkelt. Det mest mystiska är kanske de loppor som alla har i sig. Lopporna som är elektroniska hjälpredor till sina bärare. Mästerkocken har tre som hjälper honom med att veta saker och säkerhet. Och där behöver han hjälp.

För hans yrke, grillmästare, är olagligt. Han lagar mat, grillar på böcker sk book-n-grill. Böcker är sällsynta sedan de slutade tillverkas och städades undan, allt finns ju digital. Så ska det lagas mat på en bok måste den köpas på den svarta marknaden eller stjälas. Tillagningen är en konst, ett hantverk och Geza är specialiserad på de ryska författarna. Allt det här beskrivs på ett levande sätt. Han har kunder över hela världen och kalendern inbokad långt fram. Men så klart finns här en tvist, något som påverkar hans liv. Och inte bara hans, utan hela familjen av book-n-grill-mästare!

Jag älskade den här boken. Den var verkligen både fascinerande, spännande, rolig och fullständigt avkopplande att läsa. Så långt borta från vår verkliga värld. Jag har inte läst något av honom innan, men denna gav verkligen mersmak.

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. 

”En dag ska jag lämna allt det här” av Katarina Bivald

Och just det gör den 33-åriga huvudkaraktären Henny redan på första sidan. Alltså lämnar. Och inte bara platsen, den så älskade lilla skrutthålan, utan rent av själva livet. Hon blir påkörd av en lastbil och dör. En lite brutal inledning kanske, men det här är själva grejen med romanen – Henny dör, men hänger med lite vid sidan om - som i ett limbo, som ett spöke – för hon har bestämt sig för att inte bara lämna alla nära och kära åt sina eländiga, ledsna öden utan att först försäkra sig om att de kan bli lyckliga. Igen?
Lite klichéartat kan det tyckas, och jag har läst ett flertal tonårsböcker på just detta tema, men det finns så mycket värme och kärlek och omtanke och smärta i romanen, så det går lätt att bortse ifrån. Lite feelgood skulle man kunna kalla romanen - trots att mycket är lite sorgligt på väldigt många olika sätt och bär stora stråk av allvar och eftertanke – för den andas avsevärt mycket humor, också!

Nåväl. Det är inte bara Henny som ska lämna allt det här, det är en lite sliten fras hos många hon känner. Hennes stora kärlek i livet, Michael, gjorde det verkligen – lämnade hålan Pine Creek i Oregon. Hans livsdröm var att bli geolog och resa världen runt för att utforska den – och det var precis vad han gjorde. Han lämnade Henny kvar. Och sin absurda familj. Men kom tillbaka efter 15 år, hann bara få sig en magisk helg med Henny, för - då lämnade hon ju allt det här…

Kvar blev också hennes hjärtas bästis MacKenzie, som hon drivit det nedslitna motellet med i många år. Motellet som MacKenzie alltid älskat, platsen dit världen kom till dem istället.
En annan kär vän som också drog iväg och lämnade allt var Camila, den idag egentliga ägaren till motellet, som egentligen återvänder först till Hennys begravning. Och dessa, liksom en handfull till såsom Hennys far, Michaels familj och lastbilschaffisen som körde på Henny, får vi följa på deras fortsatta resa vidare i livet, där motellet blir den gemensamma nämnaren för dem alla. Men på vilket sätt! För det är onekligen en sanslöst ultrakonservativ liten småstad - en riktig håla - som de bor i, med stora protester kring bl a homosexualitet - som tidigare, men än mer nu, splittrat staden som totalt går överstyr i Jesu namn. Men det är också en handfull sanslöst påhittiga och kreativa personer som fortsätter att slåss för det självklara och rättmätiga.

Det är onekligen ett uppfriskande gäng som befolkar romanen, med den starka, tuffa, luttrade Mackenzie i spetsen – och förstås den varma, kärleksfulla, omtänksamma Henny, som i sitt tillstånd bekymrar sig så för hur det ska gå med alla deras gemensamma minnen när inte hon finns kvar och vårdar dem… Och som sörjer dem de var och dem de tvingades bli – och allt det de hade kunnat bli om de bara hade fått lite mer tid… Utan att avslöja för mycket går förstås allting in i en ny tid nu, en ny era, med nya utmaningar, och nya vänskapskonstellationer. Trevlig läsning utlovas!

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

30 dejter på 30 dagar av Sarah Titel

När det kommer böcker som handlar om bibliotekarier så är det allt lite lockande att läsa dem för att se hur vår yrkesgrupp porträtteras. I denna bok är det chick litversionen och huvudpersonen blir (ofrivilligt) en typiskt ogillande bibliotekarie…  Den var lite trög i starten och jag var frestad att lägga den åt sidan. Men några sidor till och den blev riktigt underhållande, kom på mig själv med att sitta och le och småfnissa.

Den ogillande bibliotekarien (Bernie) blir en artikelserie i en webbtidskrift med temat: går det att göra en odejtbar bibliotekarie dejtbar… Projekt försköna och förändra drar igång men bibliotekarien är inte så lätt manövrerad som de självutnämnda skönhetsexperterna tror. Hon har integritet och svar på tal och finner sig inte i riktigt vad som helst. Den som skriver de dagliga texterna i tidskriften och följer med på dejterna (dock utom hörhåll) är Colin. Projektet är han tvungen att lyckas med för att behålla sitt jobb! Ska han lyckas få iväg Bernie på alla 30 dejter och hur kommer hon att vara klädd och uppföra sig? För hon verkar inte veta ett dugg om hur man dejtar…

Jag känner väl inte riktigt igen mig i bilden av bibliotekarien som ges. Men så utspelar den sig på ett amerikanskt collegebibliotek och inte ett svensk folkbibliotek… Men kul var den i alla fall!

/Liselott

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida, kan läsas direkt som e-bok.

Ester Karlsson med K av Christina Olséni & Micki Hansen

Jag har inte läst något av Olséni & Hansen men har hört mycket positivt om serien Mord i Falsterbo. Till min förtret var Badhytten (första delen i serien) utlånad och även om de är fristående så vill jag läsa dem i ordning. Därför tog jag istället mig an Ester Karlsson med K. Jag blev inte besviken. Ester och hennes kexätande kakadua Roland klev rakt in mitt hjärta och fastnade ordentligt.

Ester bor som sagt ensam med sin kakaduan i en fin bostad där hon trivs. Hon saknar sin man, men hon åker och besöker hans gravsten ofta och uppdaterar honom läget. Dessutom bor hennes syster med sin man i våningen under Esters, så hon får fikasällskap regelbundet.

Helt plötsligt händer något som kommer att väcka hyresgästerna i bostadsrättsföreningen Lärkan ur den annars så lugna tillvaron. Lärkans vaktmästare hittas död på vinden och det är Ester och Esters granne Maja som gör upptäckten. Det är då Ester upptäcker att hon inte alls var nöjd med lugnet och snarare lever upp ordentligt under mordutredningen. Hon blir till och med så ivrig att hon väljer att starta sin egen mordutredning. Kan en 78-årig dam göra det hela bättre än poliserna? Själv är hon övertygad om det.

Det här är verkligen vad man hade kunnat kalla en feelgood-deckare. Karaktärerna är mysiga och underhållande. Det horribla mordet, vaktmästaren hade fått en skruvmejsel inkörd i hjärtat, överskuggas av komiken – på ett positivt sätt. Även om jag nyfiken väntade på vem av hyresgästerna som var mördaren, måste jag erkänna att jag var jag mer nyfiken på vad som skulle hända Ester… och kakaduan Roland naturligtvis.

/Veronica

Reservera boken på bibliotekets hemsida, finns att läsa och lyssna på direkt.

Sommaren före kriget av Helen Simonson

Åh, den här boken föll jag för. Läste och läste så fort jag hann (och lite förlänge på natten). En liten stad på den engelska landsbygden är platsen det mesta kretsar kring. Här finns en härlig räcka människor av alla de sorter som munhuggs, försöker få som de vill, skvallrar och hjälper varandra. Hit kommer Beatrice Nash för att arbeta som lärare på stadens skola. Hon är lycklig över att få jobbet för hon behöver det verkligen. Men skolstyrelsen är långt ifrån eniga i sitt beslut att anställa en kvinna. Det finns nämligen en kandidat till, en man… Som tur är har Beatrice en i skolstyrelsen som förespråkar henne, Agatha Kent. Och med Agatha följer hennes och makens syskonbarn (Hugo och Daniel) som gärna hjälper Beatrice. 

Här ryms både kärlek, allvar och humor. För sommaren 1914 kommer också kriget till England och männen drar ut i krig. Men först kommer flyktingarna från Belgien. Stadens invånare samlas för att motta dem och inhysa dem hos sig, de kan ju inte vara sämre än grannbyarna. Men det blir inte riktigt som de tänkt sig… Men författaren skildrar även de situationer män och kvinnor ställs inför beroende på vilken plats i hierarkin de föds till. Beatrice som levt med sin fader tills han dog. Följt med och rest och vill fortsätta leva sitt eget liv som hon väljer kan av olika anledningar inte längre det. Daniel som vill bli poet hindras av andra anledningar och en av Beatrice elever med romskt ursprung hindras från att gå vidare till högre studier. 

Ja, det är många människor man tar till sitt hjärta i denna bok. Många våndor att genomleva. En härlig bok som räcker länge.

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida. Kan läsas direkt som e-bok.

En sista semester av Michael Zadoorian

Vilken fantastiskt rörande liten pärla! Det är något varmt och trösterikt i att läsa om två gamlingars trots mot både barn och läkare, när de mot allt bättre vetande gör något ganska huvudlöst – och ändå självklart. Varför skulle man INTE få bestämma själv hur man vill leva sin sista tid på jorden, även om man som gammal, sjuk och skröplig antagligen blir ännu sämre av ett äventyr på gamla dar… Det är i alla fall vad Ella och John gör. Och – i ärlighetens namn – så är det Ellas trots det handlar om; John har alzheimer och gör bara vad Ella säger till honom att göra. Ella däremot är inne i en av de slutgiltigare faserna av sin cancer och hennes tid är utmätt.

Så vad de ger sig ut på är alltså deras sista semester. De tar sin husbil ”The Leisure Seeker”, som de gjort så oändligt många gånger tidigare i sitt liv, och ska köra den gamla klassiska Route 66 från Chicago till LA. Hon vill återuppleva gamla semesterplatser en sista gång, se havet en sista gång, och gå på Disneyland en sista gång. De vuxna, oroliga barnen lämnar de därhän i Detroit – de rymmer helt enkelt - och trotsar hot om polispådrag, hämtningar m.m. Trots att John är så pass dement som han är – vissa stunder vet han knappt vem Ella är – så lyckas han köra och köra, mil efter mil, och det går väl sådär… Många gånger sitter jag med hjärtat i halsgropen; tänk om han kör ifrån henne, tänk om de blir rånade, tänk om han kör på någon… Många gånger är det mer tur än skicklighet (jag kan ju förstå deras barns hysteriska oro) som gör att allt ändå löper på ganska friktionsfritt, men många gånger håller det också på att ta en ände med förskräckelse.

På många vis återupplever de sitt liv, sina gamla minnen - dels genom att färdas genom platser de varit på med sina barn eller med sina vänner, men de återupplivar minnena också genom att spänna upp ett lakan mot husbilen och titta på gamla diabilder från sitt gemensamma, lyckliga liv. Men resan är inte en sista räkmacka – Ella kämpar med sina smärtor och tabletter, käppen kontra rollatorn, Johns ljusa stunder då han är som han alltid varit kontra stunder när han är nedpissad och smutsig… det är ingen lätt resa de gör. Men de gör det tillsammans, och de gör det för att det är det sista hon vill innan båda går in i dimman…

Boken skrevs redan 2009 men har översatts först nu – kanske beroende på en just släppt filmatisering med Helen Mirren och Donald Sutherland? Den måste jag bara se… Boken är i alla fall synnerligen läsvärd av många olika anledningar!

/Tuija

Beställ boken på bibliotekets hemsida.

Den fantastiska berättelsen... av Romain Puértolas

”Den fantastiska berättelsen..
..om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp” är titeln på Romain Puértolas putslustiga roman som nu översatts till svenska. Egentligen är det en sanslöst dråplig historia väl i klass med ”Hundraåringen..”, där fakiren, som fått hela byn att samla ihop pengar till en tur och returbiljett från Indien till Paris, beställer en spiksäng i furu på ett IKEA i Paris, och i väntan på att den ska levereras påföljande förmiddag bestämmer han sig för att övernatta inne på varuhuset. 

Men efter att ha gömt sig i ett skåp, som plötsligt förflyttas till flaket på en långtradare, där ett gäng sudanesiska flyktingar räddar honom från inplastningen, hamnar han hos tullen i England. Som skickar iväg honom till Spanien. För där var sudaneserna senast lokaliserade…och han som inte ens var i deras sällskap! Men eftersom ingen lyssnar, och förvecklingarna blir enorma på Barcelonas bagagerullband, gömmer han sig i en jättekoffert, som tillhör en filmstjärna, som flygs till Rom.. Och så här håller det på – det ena mer osannolika än det andra inträffar, och man kan inte låta bli att sitta och le, mest hela tiden. 

Dråpligt, knasigt, uppfriskande positivt – trots att han hela tiden är jagad av en lurad romsk taxichaufför, som gör allt för att han ska få sona sitt lurendrejeri med råge.. Och ändå har han, genom sin osannolika resa, bestämt sig för att överge sin forna bluffarkarriär och bli en bättre och godare människa. Men det blir inte lätt!
Spännande och rolig – och mycket snabbläst! – underhållning för stunden.

/Tuija

Beställ boken eller ljudboken på bibliotekets hemsida eller läs den direkt som e-bok.

Equal Rites av Terry Pratchett

Det var länge sedan jag läste en bok av Terry Pratchett, fantasy-världens svar på Douglas Adams. En fullständigt skruvad berättelse om skivvärldens första kvinnliga trollkarl tar sin början i den lilla byn Bad Ass, långt ute på landsbygden och långt ifrån staden Ankh-Morpork där trollkarlarna egentligen hör hemma. Ja just det, trollkarlar är män, alltid män och inget annat. Det finns en tydlig gräns mellan manlig och kvinnlig magi i skivvärlden, det vet alla. Män är trollkarlar och kvinnor är häxor, så enkelt är det.

Eller är det verkligen det? När trollkarlen Drum Billet börjar närma sig slutet av sitt liv (en trollkarl vet alltid om när han kommer att dö, han vet till och med om klockslaget) så letar han efter en åttonde son till en åttonde son, och som tur är för honom hittar har en smed vars fru precis ska föda deras åttonde barn, med bara några minuter kvar innan Drum Billet tänker lämna jordelivet.

Han överlämnar sin stav och sin trollkarlskraft till det nyfödda barnet med sina sista andetag och går nöjd vidare mot nya äventyr.

Smeden är helnöjd. En trollkarl i familjen, tänk vilken fantastisk tur hans familj har. Ända tills byns häxa talar om för honom att han precis blivit far till en liten flicka…

Terry Pratchett vänder gärna upp och ner på konventioner, och använder sig av fullständigt nonsensspråk för att överrumpla sina läsare. Det är svårt att hålla sig för skratt när man läser den här boken, och leendet sitter permanent fixerat i ansiktet på mig när jag läser om Granny Weatherwax’s och Eskarinas äventyr i en värld som inte är riktigt som man förväntar sig.

För här är verkligheten lite mindre som den egentligen är, och lite mer som folk förväntar sig att den ska vara, och så har det alltid varit.

Equal Rites är Pratchetts tredje bok om skivvärlden och hans första bok om häxorna.

Den heter Herrskap och Häxor på svenska och båda böckerna går att boka på vår hemsida.

Den engelska boken finns på huvudbiblioteket, och den svenska boken finns på Kallinge filial.

/Andreas

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

Jag har inte läst något tidigare av Curtis Sittenfeld även om titlarna känns bekanta efter allt bokuppsättande och alla reservationer jag gjort. Hon har bland annat skrivit Systerland och Presidentens hustru. Men nu har hon skrivit en uppdaterad version av en av Jane Austens böcker: Stolthet och fördom. Och eftersom jag är väldigt förtjust i Jane Austen blev jag väldigt nyfiken på denna som i Sittenfelds version heter Sanning och skvaller.

I originalet finns systrarna Liz och Jane med sin brokiga familj runt omkring. Jane blir kär i en rik man (Mr Bingley) men andras påverkan och Jane återhållsamma sätt splittrar dem. Där finns Mr Bingleys vän, den högdragne Darcy som Liz inte alls tycker om. I denna nya version finns alla i familjen med, inkl Bingley och Darcy, men storyn är lite annorlunda. Alla handlar inte på samma sätt som i ursprungsberättelsen. Jag som kan originalet går lite vilse ibland när hon ändrar. Men jag har ändå stor behållning av boken och det är roligt att se hur Sittenfeld väljer att hantera intrigerna och förlägga det till nutid. Kan du inte Stolthet och fördom har du ändå god behållning av boken. Den är rolig, underhållande och lätt omtumlande men har ändå ett stråk av allvar i sig. Frågan är som alltid: ska de älskande få varandra till slut och hur ska det gå till!
/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog eller läs den direkt som e-bok.

Bläckfisken av Christer Lundberg

Denna sköna radiopratares andra fantasifulla skröna – den första var ”Gräspojken”, som kom ut 2012. Det var en underbart helgalen historia, som rönte stor uppmärksamhet, och nu har han släppt en minst lika galen historia, eller egentligen en betydligt galnare, som man inte vet om man ska skratta eller gråta åt, alternativt njuta eller förfasas över. Trots den sanslösa humorn, som gör att man sitter och småler mest hela tiden, så sätter man nästan kaffet i halsen mellan varven, när actionthrillerådran i boken tittar fram. Det är både mjukt och kärleksfullt, liksom makabert och bisarrt. En härlig mix av genrer, med andra ord!

Och i centrum för denna skröna är det dels den trettiofemårige halvloosern Jimmie - tidigare halvkriminell, nu arbetslös hemmason - som ägnat sina senaste femton år åt dataspelande, efter att hans bästis sprängts i luften framför ögonen på honom. Han får en praktikplats på Sjöfartsmuséet, där ett av hans uppdrag går ut på att ta hand om en speciell liten bläckfisk. Denna lilla Julia blir därmed den andra centrala figuren i romanen, för hon växer i en hastighet som blir okontrollerbar för Jimmie, varpå han förvarar henne i sumpen, muséets stora vattenbehållare under golvet, och till slut tvingas släppa ut henne i Göta Älv…! En annan central figur, framför allt för Jimmies växande självkänsla, är kollegan Lisa, som tycker om honom precis som han är, trots alla hans tvivel, och som blir indragen i denna bläckfisksoppa utan like, mot sin vilja. Tillsammans hamnar de i händerna på gangsters (som visar sig vara något helt annat och oväntat dessutom) och driver denna makabra historia till det enda goda slutet den skulle kunna få. För - som undertiteln lyder – det är verkligen ”en vidunderlig kärlekshistoria”.

/Tuija

Lyssna eller läs den direkt eller beställ boken, vad du än väljer gör du det på bibliotekets hemsida!

The Dresden Files: Storm Front. Av Jim Butcher

Harry Blackstone Copperfield Dresden, trollkarl, jobbar som detektiv i Chicago. Han finns till och med i gula sidorna, under ”W” för ”Wizard”. Så vitt han själv vet är han den enda praktiserande trollkarlen som jobbar som detektiv och dessutom helt öppet benämner sig som trollkarl. Men människor vill ju egentligen inte veta om det övernaturliga, så de vanligaste telefonsamtalen är från folk som undrar om annonsen är något slags skämt.

Jim Butcher har skapat en helt fantastisk värld mitt i Chicago med sin serie om Harry Dresden, The Dresden Files. Första gången jag kom i kontakt med protagonisten var faktiskt genom en TV-serie som är löst baserad på böckerna. När jag senare fick reda på att det fanns böcker om galningen Dresden så tog det inte lång tid innan jag gick in i bokslukarläge. Om du gillar den här typen av litteratur så är det väldigt svårt att släppa böckerna. Butcher blandar glatt noir-deckare med fantasy och smaksätter med en nypa Warner Bros tecknade serier, vilket leder till en säregen typ av litteratur där man oftast sitter med ett leende på läpparna på grund av den lätta tonen, men där timmarna bara flyger iväg eftersom böckerna griper tag i läsaren och inte släpper taget förrän på sista sidan.

I den första boken, Storm Front, möter vi en näst intill pank Harry Dresden som i huvudsak livnär sig på att vara polisens övernaturliga konsult, tack vare Karrin Murphy som leder SI (Special Investigations). De flesta poliser fnyser åt Dresdens påstådda trolldom och avfärdar honom som en charlatan, men SI har till uppgift att utreda brotten som ingen annan avdelning vill hantera, de som inte riktigt går att förklara och de som inte ger någon publicitet. I den första kategorin passar Dresdens speciella yrkeskunnande väldigt bra när det gäller att hitta förövarna och ta reda på vad som egentligen hände.

Just den här gången har det begåtts mord i Chicago som inte har någon naturlig förklaring, och Murphy vänder sig därför till sin lokala trollkarl för att lösa mysteriet. De kastas in i en jakt på mörka krafter och kallblodiga mördare som kommer att ha konsekvenser mer långtgående än någon kan förutse. Att Dresden dessutom officiellt är den enda praktiserande trollkarlen i Chicago, vilket gör honom till en misstänkt i trollkarlscirklarna, gör inte saken bättre.

Jag har en… överenskommelse… med min lillebror. Varje år när det kommit ut en ny Dresden-bok så får han den i julklapp, och varje år på juldagen (när han läst ut den) så får jag låna den av honom. Personligen är jag fullständigt såld på serien, och jag är jätteglad att meddela att den första boken finns i vår katalog. Du kan reservera den via vår hemsida.

Det finns dock ett litet aber, och det är att boken inte publicerats på svenska. Så om du vill läsa denna underbara fantasy-serie så får det bli på engelska. Kan du överkomma detta hinder så tror jag inte att du kommer bli besviken.

/Andreas

Reservera boken i bibliotekets katalog.

Åter till internatskolornas värld...

Jag älskade flickböckerna som utspelade sig på internatskolor när jag var yngre. Vänskap, intriger, hyss och äventyr. Så det är med stort nöje jag känner igen detta i Emily Lockharts bok Den ökända historien om Frankie Landau-Banks. Det är en samtidens internatskola men jag skrattar ändå igenkännande åt hierarkier, hemliga sällskap, intrigerna men främst hyssen. Dessutom upplever jag att berättelsen har en speciell ton. Jag vet inte om det är sättet författaren skriver på, tilltalen eller språket eller kanske stämningen jag hamnar i när jag läser. Kanske inkluderar det hur Frankies åsikter och syn på sig själv, vänner och elever runt hennes skildras. Hur det nu är sitter jag här och småler när jag tänker på boken.

Det första jag läser i boken är Frankies bekännelse där hon tar på sig ansvaret för några hyss som skett på skolan. De som sedan följer är att vi får lära känna Frankie och veta upprinnelsen till händelserna. Jag gillar det mycket. Frankies analyser och hennes iakttagelser om sig själv och andra. För när hon kommer tillbaka för att gå andra året på skolan så syns hon. Hon går från osynlig till synlig och börjar dejta en av killarna i innegänget. Är det bara för att hon fått lite former under sommaren? Frankie grunnar om de omkring henne ser till mer än ytan? Eller är det som när hon är hemma att de ser henne som lilla gumman och missar att hon utvecklas inte bara till det yttre utan även inuti. Vem ser längre än till ytan? Vem ser hennes potential till stordåd? Det är en härlig berättelse om hemligheter, vänskap och kärlek.

/Liselott 

Reservera boken på bibliotekets hemsida.

The Trip: En film om mat, livskriser och imitationer.

I The Trip får vi äntligen se duon Steve Coogan och Rob Brydon återförenas. För er som inte är insatta i brittisk humor så är de båda komikerna väl kända i sitt hemland, både med stand-up, som programledare i till exempel Would I Lie To You (Brydon) och med TV-serier som Mid Morning Matters with Alan Partridge (Coogan).

Filmen är egentligen bara en nedklippt TV-serie och ska jag vara helt ärlig så är jag glad att jag såg filmen istället för serien. Det är en bra film, men det märks att den innehåller en hel del improvisation.

Framför allt så är den ärlig. Även om filmen inte handlar om Coogans och Brydons egentliga liv, utan snarare är en möjlig alternativ samtidsåskådning, så får i alla fall jag intrycket att de båda komikerna investerat en hel del av sig själva i projektet.

Det finns gott om tillfällen när jag skrattade rakt ut, och vid ett par tillfällen var jag tvungen att gå ifrån filmen (min skäms-kudde är för liten). Men det finns också tillfällen när den nakna desperationen i en livskris gör att man vrider sig obekvämt i fåtöljen och nästan får svårt att fortsätta titta.

Skillnaderna i Brydons kärleksfulla äktenskap och Coogans kraschade förhållande blir alltmer tydligt ju längre filmen går, och det är just detta som verkligen håller mig fast i handlingen. Jag lånade hem filmen för att jag älskar brittisk komedi, men jag tar med mig något helt annat än två timmars skratt från den här föreställningen.

Det måste dock poängteras att filmen blir lite krystad emellanåt, manuset är till stor del improviserat och det märks. Men jag tror också att det är därför som de tunga känslorna lyser igenom så tydligt.

Det är svårt att improvisera reaktioner.

/Andreas

Boka filmen i bibliotekets katalog.

Badhytten

Christina Olséni & Micke Hansen – Badhytten

När det stod klart att Historiska Media skulle ge sig på att ge ut deckare så var jag nog inte ensam om att lägga huvudet på sned. Jag hade dock inte behövt oroa mig, Badhytten är en väldigt rolig bok. Det är en många sätt enkel deckarhistoria som rullas ut, fylld inte bara med humor utan även några fasansfullt pinsamma skämskuddeställen.

Boken börjar med att Egon och Ragnar okynnesspelar på Falsterbos fina golfbana en tidig sommarmorgon. De tillhör inte golfklubben, det har de inte råd med, så de brukar åka ut tidigt om morgnarna och spela lite innan medlemmarna strömmar till. Just denna morgon får Ragnar till ett kanonslag vid det andra hålet, men när han kommer fram till bunkern ser han att klubbens ägare Sven Silfverstolpe ligger där. Stendöd. De blir förskräckta båda två, övertygade om att Ragnar råkat döda Silfverstolpe med sitt fina slag. För att dölja sitt brott lyckas de få upp Silfverstolpes bastanta kropp på hans golfbil som står bredvid, varpå de kör honom till det än så länge nedsläckta klubbhuset. Inne på Silfverstolpes kontor försöker de få dödsfallet att se ut som en olycka genom att kasta honom huvudstupa in i akvariet.

Detta fungerar naturligtvis inte alls, och när de ringt Egons svärson som dessutom är åklagare för att fråga vad de ska göra så råder han dem – mot bättre vetande - att åka därifrån medan han försöker reda ut vad som egentligen hänt. Ganska snart står det klart att Silfverstolpe blivit brutalt mördad, inte av en golfboll utan av en betydligt mer kallsinnig person. Poliserna på orten kliar sig i huvudet eftersom kroppen uppenbarligen blivit flyttad, men varifrån? Och varför? Samtidigt sätter Ragnar obetänksamt upp lappar runtom i Falsterbo där han frågar efter ett borttappat cigarrettfodral som han förlorat på golfbanan samma morgon.

Badhytten är ingen märkvärdig bok, men den är perfekt som eftermiddagsläsning en slö söndag. Persongalleriet är välkomponerat, deckarhistorien är precis så otrolig att man går på det och jag är övertygad om att detta bara är en första del eftersom det i slutet av boken bjuds in till en fortsättning.

/Alex

Boken i bibliotekets katalog.

Kontorsninja

Har du någonsin suttit på ditt jobb och insett att du bläddrar i högar med tomma papper för att se upptagen ut, eller gått till kaffemaskinen för trettonde gången, trots att det inte ens har varit lunchrast än? Är du så trött på förväntningar, målsättningar, marknadslägen och möten att du hellre skulle gömma dig under skrivbordet än prata med kollegan på andra sidan rumsavdelaren?

I så fall kanske du kan bli en kontorsninja, precis som Jens Jansen. Så ta en kopp kaffe till, skaffa dig en mysig kartong bakom kontorets yuccapalm och dra på dig ett underställ i bästa ull. Nu ska vi sluta vara mellanchefer, telefonister eller fondplacerare för några timmar. Nu är det dags att inte vara, att försvinna från radarn ett tag.

Tanken på att helt och hållet sluta existera i den moderna, stressiga, produktiva världen är säkert något som många har tänkt vid något tillfälle i sitt liv. Att få leva ifred från alla krav på prestation, alla tidrapporter, leveransscheman, arbetsplatsträffar och fikapauser (nåväl, kanske inte fikapauserna, då får man trots allt dricka kaffe).

Lars Berge beskriver den slutgiltiga formen av letargi, när en person så fullständigt tröttnat på sin tillvaro att han eller hon gör i princip vad som helst för att fly från den, utan att vara självmordsbenägen.

Boken fångade mig tidigt i inledningen med en humor och ett lättsmält språk som, även om den kanske inte är den mest välskrivna bok jag läst, ändå pockar på fortsatt uppmärksamhet. Genom att överdriva precis lagom mycket lyckas Lars Berge skapa en huvudkaraktär som det går att relatera till, även om hans beslut är av en natur som jag själv aldrig ens övervägt. Jens visar på en uppfinningsrikedom och en beslutsamhet som går stick i stäv med vad jag tolkade som livströtthet i början av boken, men som senare visar sig vara något annat. Jens Jansen är helt enkelt trött på den vardag som hans livsval lett honom till och gör allt i sin makt för att slippa undan.

/Andreas

Boken på bibliotekets webbsida.

Den första boken om Alexia Tarabotti

Årets första bok, Själlös av Gail Carriger, var en riktigt höjdare! Fantasieggande, rolig, spännande och så lite romantik. Den tog mig med till ett alternativt London, där varulvar och vampyrer lever sida vid sida med människor och utspelar sig i slutet av 1800-talet.

Alexia, som är berättelsens huvudperson, tycker att vardagen är ganska tråkig. Alla regler inom aristokratin begränsar hennes möjligheter att umgås med vem hon vill, och när hon vill (även om hon tänjer på gränserna). Moderns och systrarnas umgänge når inte den intellektuella nivå Alexia uppskattar. Att som Alexia sakna potentiella friare vid fyllda 25 bidrar till att de tillställningar hon tvingas gå på är riktigt tråkiga. Avsaknaden av friare beror dels på att hon inte har den bleka hy och smala figur som är på modet, dels på hennes frispråkighet, som i mina ögon gör berättelsen så mycket roligare.

Sedan var de en sak till – hon har ingen själ. Vad det innebär förklaras bäst i boken. Det gör inte hennes förhållande till andra människor enklare och hon hemlighåller själlösheten för sin familj (som mest tycker att hon är konstig). Men det ger Alexia en klar fördel när hon till exempel träffar på en vampyr som vill dricka henne blod… När hon rör vid honom neutraliseras hans övernaturliga förmågor. Detaljerna kring detta kan ni läsa på bokens inledande sidor. Men det är något som inte stämmer med vampyren, ingen känns vid honom. Snart sker fler oväntade händelser och Alexia finner sig instängd i en vagn på väg att rövas bort. Vad är det som händer i London egentligen…

Jag uppskattade att boken inte utspelar sig i en helt verklig värld. Varulvarna, vampyrerna och människornas sätt att förhålla sig till varandra, både formellt och informellt, gör att jag får fokusera lite mer på vad som sägs. Det blir ett helt nytt regelverk och nya vanor att ta ställning till och fundera över. Kan författaren verkligen få ihop det hela eller missar hon något? Jag tycker hon lyckas bra i denna första bok. Får se om hon håller måttet även i nästa del i serien: Chanslös.

/Liselott

Reservera delar i serien i bibliotekets katalog.

Tidsresor, förvecklingar, humor och kärlek

Emellan åt är det ganska skönt att läsa en ungdomsbok. Det finns otroligt många bra, och för mig går de oftast snabbt att läsa… Bland de nya böckerna på ungdomshyllan hittade jag en vars utsida lockade, Rubinröd av Kerstin Gier. Kunde den kanske utspela sig i Jane-Austen-tid!

Klumpiga Gwendolyn ingår i en härligt udda och rörig familj med en hel del hemligheter… Det sägs att Gwendolyns kusin Charlotte bär på en gen som gör att hon ofrivilligt kan förflytta sig i tiden. Hela Charlottes liv har gått åt till studier i de mest skilda ämnen, för att vara redo för vilken tid hon än hamnar i.

Men ett tu tre är det Gwendolyn som helt oförberedd reser i tiden. Och inte nog med det. Det finns en vansinnigt snygg kille som också kan resa i tiden. En som dessutom verkar kunna hantera vilken situation han än hamnar i… Han ingår i det hemliga sällskapet Väktarna, som äger den kronograf som kontrollerar och gör resorna säkra. Men Väktarna verkar ha en hemlig agenda. Vad är det egentligen de vill uppnå? 

Det händer nästan extremt mycket i boken. Det ingår både spännig, allvar och en hel del humor. Persongalleriet är av det fascinerande slaget. Dessbättre har jag möjlighet att möta dem igen i seriens två kommande böcker!

/Liselott

Reservera boken ibibliotekets katalog.