"Nalas värld: en man, en katt och en cykeltur runt jorden" av Dean Nicholson

Ibland händer vissa saker med slumpen och i andra fall är det som om ödet har haft en egen plan.

Vi får möta 30-åriga Dean Nicholson från Skottland som är på sitt livs äventyr. Han har beslutat att cykla jorden runt för att både se och lära sig så mycket som möjligt. Vad han inte vet är att han snart inte kommer att vara ensam på sin färd. Bara tre månader in på sin resa, när Dean befinner sig mellan Bosnien och Montenegro, hör han något. En liten kattunge uppenbarar sig längs vägen. Dean stannar till och ger katten lite vatten att dricka, men när han ska fortsätta sin färd följer katten jamande efter honom. Dean vet att den lilla kattens chanser att klara sig själv här ute inte är stora, så han gör vad hans hjärta säger åt honom att göra, plockar upp henne och placerar försiktigt katten i cykelväskan.

Med hjälp av lokala veterinärer blir den lilla katten allt friskare och starkare och det dröjer inte länge förens Dean upptäcker hur mycket han uppskattar kattens sällskap. Mer och mer börjar han fatta tycke för henne och hon för honom. Plötsligt är det inte endast han själv som han måste ta hänsyn till utan sin nya lilla reskamrat som han väljer att döpa till Nala.

Videon från när han träffade Nala för första gången laddar han upp på sin instragram med lite andra roliga bilder på dem. Vad Dean inte vet är att han och Nalas resa kommer att beröra fler än vad han någonsin trodde kunde vara möjligt.

Dean berättar sin historia på ett nytänkande och även lättsamt sätt som gör att man blir inspirerad och nyfiken på hur det ska går för dem. Han berör flera olika ämnen under sin resa och upptäcker genom de olika vardagshjältar han och Nala möter längs vägen, att vi människor kan bidrar med mycket gott till världen och att det även kan ske genom små ting.

Den här berättelsen tog mig med överraskning och den har klättrat upp till en av mina nya favoriter. Det var flera gånger som jag kunde skratta åt Dean och Nalas roliga påhitt. Jag rekommendera den varmt!

/Emma

Ångest i Reykjavik

Den litterära katten kan fylla olika funktioner. Den kan signalera pelargonprydd hemtrevnad, hjälpa till att lösa kriminalfall i antikvitetshandlarmiljö, eller vara djävulen själv. Aldrig blir man klok på vad en katt tänker när den betraktar en med sin lugna blick, och inte sällan görs den till en melankolisk påminnelse om att vi alla egentligen är ganska ensamma.

Romanen Kvinnor är skriven av Steinar Bragi, enligt kännarna en av Islands just nu intressantaste författare. Den handlar om Eva Einarsdóttir som just flyttat hem till Reykjavik efter att ha bott några år i New York. Hon får låna en stor, lyxig lägenhet och lovar i gengäld att vattna blommorna samt mata katten. Det sistnämnda uppdraget visar sig dock vara knivigt, eftersom katten för det mesta är spårlöst försvunnen. Troligtvis är den bra på att gömma sig. Troligtvis har den hela tiden stenkoll på sin låtsasmatte.

Eva upplever tidigt en klaustrofobisk förnimmelse av att ständigt vara iakttagen. Samtidigt drabbar ensamheten henne med full kraft. Människor hon träffar förefaller alla vara märkligt hemlighetsfulla, och hennes desperata försök att återknyta kontakten med den före detta sambon misslyckas kapitalt. Efter ett tag inser Eva dessutom att lägenheten förvandlats till ett fängelse. Hon är fast, som i en glasbur. Insiktens medföljande ångest dövar hon med alkohol, och tillsammans med andra påtvingade källor till berusning börjar gränsen mellan dröm och verklighet snart att suddas ut. Det är uppenbart att hon blir grovt utnyttjad. Av vem och i vilket syfte är dock oklart, och det är bitvis ytterst plågsam läsning.   

Men samtidigt brännande aktuell. Bragi referera till den för Island så hårt drabbande finanskrisen, och Evas klaustrofobi blir en kritik av vår handfallenhet inför det ansiktslösa ekonomiska maskineri som vi sedan länge förlorat insynen i. Desperat försöker vi hitta mening och få kontroll över vår materiella tillvaro. Via Facebook och dokusåpor hoppas vi kunna skapa oss en bild av våra sanna jag, men resultatet blir det motsatta. När gränsen mellan privat och offentligt suddas ut kan människokroppen på allvar bli en handelsvara, tycks Bragi mena.

Dystert så det förslår. Men jag vill inte avskräcka någon från att ta sig an Steinar Bragi. Att varva med lite Bibliotekskatten Dewey, eller annan valfri feelgood-läsning, kan väl dock vara tillrådligt.

/Martin

Reservera boken i bibliotekets katalog