"Amy Snow" av Tracy Rees

Nu har jag hört flera som gillat denna bok. Blir nyfiken och börjar läsa för att få se vad det är som lockar. Det är en nog så tilltalande story. Ett barn hittas i snön utan för en rik och förnäm familjs hus och tas om hand. Men det är egentligen bara Aurelia ,dottern i huset och som hittade barnet, som vill ha henne kvar. Således är det bara en person som vill henne riktigt väl. Men Amy Snow, som blir barnets namn blir kvar, illa omtyckt av de flesta. 

Så dör Aurelia i unga år. Amy tvingas ge sig iväg men Aurelia ger i arv ett brev, det första av flera, som så småningom ska ge Amy ett eget liv. Breven för Amy bort från egendomen där hon bott hela sitt liv och ut i England. Men redan på första anhalten uppenbarar sig problemen. 

Vad vill egentligen Aurelia med dessa brev, är det någon mening att följa dess instruktioner. Kan Amy göra sig fri från sitt förflutna? Vem är hon egentligen?

En kul, delvis spännande, innehållsrik historia med vänliga, excentriska och otrevliga personer som utspelar sig i 1800-talets mitt. Och så klart en del kärlek… En berättelse att engagera sig i och mysa åt en stund.

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

Codex Alera del 1 "Furies of Calderon" av Jim Butcher

Om du tidigare läst mina inlägg så vet du antagligen att jag är ganska förtjust i Jim Butchers andra serie om detektiven/trollkarlen Harry Dresden.
Nu råkade det sig som så att jag vid ett tillfälle läst ut alla de böcker som kommit ut om sagda trollkarl, så min lillebror rekommenderade att jag skulle prova Butchers serie Codex Alera istället.

Det här är en renodlad fantasy-serie, med en annorlunda twist. Vi dyker in i en värld där människorna kan befalla och använda ett slags naturandar, kallade Furies, på ett sätt som man nog bara kan beskriva som magi.

”Alla” människor har kontakt med minst en Fury, och beroende på vilket naturelement din Fury tillhör så kan den, och i förlängningen du, göra olika saker. En vatten-Fury tillåter kommunikation på långt håll och har även ofta läkande förmågor. En jord-Fury skänker styrka och hjälper till att bygga fantastiskt starka hus, murar och liknande, och så vidare…

Först får vi följa Cursori-studenten Amara, som är på sitt examensuppdrag med sin mentor Fidelias. En medlem av Cursori jobbar för kronan som spion och budbärare, och det är i egenskap av spion som de båda är ute i fält. Saker går inte riktigt som det är tänkt, men mer om det i boken.

Istället hoppar vi till markägaren Bernard och hans systerson Tavi, som är ute och letar efter ett försvunnet får. Tavi är i det närmaste unik i Alera, eftersom han inte har någon Fury att kalla på. Han är dessutom en tanig grabb som får använda hjärnan för att lösa sina problem.
I en värld full av Fury-förstärkta människor har han nästan alltid en uppförsbacke att kämpa i, och han har svårt att mäta sig med sina jämnåriga.
Men han är älskad av Bernard och dennes syster Isana, som själv inte har några barn men tar hand om Tavi som om han vore hennes egen son.

Naturligtvis finns det en stor värld därute, och jag kan inte berätta allt här, det skulle ju förstöra upplevelsen för dig. Men det här är fantasy på rätt sätt. Det finns saker som vi får upptäcka hela tiden, tillsammans med huvudkaraktärerna. Det finns monster och krig, men också kärlek och vänskap, intriger och hemligheter. Jag är väldigt förtjust i Jim Butchers sätt att skapa världar, han har ett sätt att skriva som gör att jag lätt kan forma bilder i huvudet av omvärlden.

Furies of Calderon finns att boka i vår katalog och jag rekommenderar att du ger den en chans.

/Andreas

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

"Klara och solen" av Kazuo Ishiguro

Ibland har hon tur och får sitta i fönstret och riktigt bada i solens strålar, men framför allt iaktta allt som händer där ute i världen. Klara är en AI-robot, beroende av solen för att få energi och framtagen för att vara ett barns vän. Hon väntar på vem det ska bli, iakttar människor och deras beteenden, reflekterar över vad hon ser och väntar och väntar. 

Så dyker en flicka upp – hon känns som den rätta. Men det dröjer innan det till slut blir flickan som köper Klara. Men det är ändå inget tråkigt parti i väntan på att det ska hända något. Jag fascineras av berättelsen och funderar över nutid/framtid hur det kommer att vara. Kommer robotar att bli en del av våra familjer...

Men det är något lite konstigt med flickans mamma när de väl på allvar funderar över köp. Hon ber Klara att röra sig som flickan, testar hon Klaras iakttagelseförmåga? Eller ligger det något mer bakom… För såklart är det något på gång som gradvis avslöjas. Vad kan människan lockas att göra för att överleva sorg, för att de älskar sina barn. Och vad är Klara egentligen? Bara en maskin utvecklad för vissa ändamål eller något mer?

På det hela taget påminner denna bok mig om ”Em” av Kim Thúy. På något sätt är det samma flyt i berättelsen. Lite drömlikt men med allvarliga undertoner. ”Klara och solen” innehåller en härlig mix av framtid, teknik, vänskap, sorg och solen som skiner. (Och det kan vi väl behöva nu när det blir ett bakslag i vårens framfart.) Mycket sett genom (periodvis) pixliga AI-ögon. Och jag börjar fundera över en sak till: hur ”ser” en robot egentligen…

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

"Försvinnande värld" av Julia Phillips

Nu har jag ganska nyligen läst och bloggat om Roy Jacobsens skönlitterära bok som utspelar sig på Kamtjatkahalvön och dess närhet. Så när det dyker upp en annan bok som utspelar sig på samma halvö blev jag nyfiken. Jacobsens bok är historisk och denna är nutid så de skiljer sig ganska markant åt. Men samtidigt finns naturen och klimatet ständigt närvarande och jag får en liten inblick i de inföddas liv jämfört med de inflyttade ryssarna. Och viktigast av allt – det är bra!

Boken inleds med ett persongalleri, ska det vara nödvändigt tänker jag och läser igenom listan. Men jo, den behövs. För i bokens inledande kapitel (medan mamma jobbar) fördriver två systrar tiden på stranden en helt vanlig sommardag. Hjälper en man som vrickat foten till hans bil, följer med in i hans bil och ses aldrig mer. Fortsättningen är inte den vanliga deckaren man kunde förvänta sig. Istället upplever jag det som en samling noveller där alla huvudpersonerna på något sätt berörs av eller reflekterar över systrarnas försvinnanden. Då är det inte så dumt att ha den där listan med personer att bläddra till för att se vem är hen och vilka hör hen ihop med.

Nackdelen med novell-stuket är att jag får ju inte reda på hur livet för personen fortsätter efter jag fått hänga med på en festkväll med bastubad, vara med på en campingkväll med minst sagt överraskande slut eller hur blir relationerna mellan Natasja och hennes bror Denis etc. För författaren skriver fram personerna så bra att jag lätt faller in i dessa noveller. Jag känner med flertalet av dem, blir både arg och sorgsen. Samtidigt blir det en långsam läsning av boken. Någon novell då och då, den manar inte mig till sträckläsning som vissa andra böcker. Men berättelsen håller för det. Extra roligt är det att vissa personer dyker upp i flera noveller men ur en lite annan synvinkel och i ett annat sammanhang än senast.

Så sammantaget en riktigt bra debutroman av Julia Phillips. Nu får jag hålla utkik efter om det översätts fler böcker av henne.

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

"Em" av Kim Thúy

Det är något med hennes böcker och översättarens arbete. Jag bara flyter in i boken och följer med texten ord efter ord, sida efter sida. Även om denna bok inleds med författarens ord då hon utlovar ”oundvikligt känslomässigt kaos”. Och det låter ju inte så trevligt men ändå flyter jag med i boken.

Det kan knappast bli annat än känslomässigt kaos när Vietnamkrigets hemskheter och vad ockupation, motstånd, militärer gör med människor skildras. De som utsätts för något och de som utsätter. Hur de hanterar det i stunden och efteråt och vilken påverkan har det på framtiden?

Hat, kärlek och godhet följs åt genom berättelsen. Den vindlar fram och tillbaka i tid och rum. Människor möts, skiljs, möts igen och överlever på olika sätt allt de utsätts för och utsätter andra för. Men Kim Thúy gör människor av dem, människor som jag förstår, som finns i ett sammanhang.

Så ja, det är fruktansvärt och människor lider men texten och berättelsen gör att jag tar in det, får lite mer förståelse om vad Vietnamkriget gjorde med människor och vad människor är kapabla att göra för sig själv och för andra men också mot andra som jag inte fått till mig tidigare. Bara det gör den läsvärd men främst älskar jag hennes sätt att få mig flyta in i boken in i berättelsen och lära känna de människor hon porträtterar.

/Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.

"Uppvaknandet" av Tracy och Laura Hickman

När jag var sisådär 15-16 år så upptäckte jag rollspelens fantastiska värld. Jag och mina kompisar kunde spela hela helger, bekämpa drakar och jaga magiska artefakter.
Det var även här som jag upptäckte DragonLance-världen (på svenska Draklans), en enorm litterär värld skapad av Tracy och Laura Hickman. Den sattes på pränt av Tracy Hickman och Margaret Weis, och har inspirerat rollspelare och fantasyläsare världen över sedan mitten på 80-talet.

Någonstans runt 2000-talets början tappade jag dock bort denna fantastiska värld, familjen flyttade och jag hittade nya vänner och en ny rollspelsgrupp.

Nu har jag äntligen tagit mig an Tracy och Laura Hickmans historia om Bronskoralerna, vari Uppvaknandet är den första delen. Och jag måste säga att jag är såld, historien känns inte lika polerad som jag med mina rosa minnesglasögon har för mig att DragonLance var, men det märks tydligt att här finns inspiration från rollspel och en hel del erfarenhet av skrivande.

Vi får följa ett flertal individer i boken, de som står ut mest för min del är smeden Gaelen och hans fru Berkita, fen Dwynwyn och Mimic, en väldigt annorlunda ingenjör.

Eftersom boken är ganska tunn så är det svårt att berätta om handlingen utan att avslöja saker, men historien utspelar sig i en värld som påminner om 1100-talets Europa. Skillnaden är att här är det inte människor, utan drakar som är kungar. Kyrkan, naturligtvis tillägnad sagda drakar, har stor makt och det vanliga folket försöker leva så gott det går i skuggan av makten.

När vi träffar honom verkar Gaelen vara en ganska nöjd man, om än att han är plågad av syner och mardrömmar. Han älskar sin fru över allt på jorden, han har tagit över och driver sin svärfars smedja, en smedja med gott rykte och god lönsamhet och han är uppskattad av sina grannar.
Vad mer kan man önska?

Vi lär oss dock ganska snabbt att det kanske finns mer än en verklighet man behöver förhålla sig till, däribland feernas värld. Det verkar som om dessa verkligheter oftast inte har med varandra att göra, men genom drömmar och syner kan vissa individer få kontakt över gränsen. Det är här Dwynwyn kommer in i bilden. Gaelen drömmer nämligen om en bevingad kvinna vars röst är så vacker att han inte kan höra vad hon säger. Dwynwyn å sin sida ser en man som inte är en fe, men som hon tror kan vara nyckeln till att rädda tronen åt hennes drottning.

Men så enkelt kan det ju inte vara. Fast mer än så här vågar jag nog inte berätta, bortsett från att ni har något att se fram emot i de sista kapitlen i boken, där vi får stifta bekantskap med vättarna. Jag fick direkt en känsla av att Blizzard Entertainment tog inspiration till sina goblins från Mimic och hans ”kompisar”, men det är nog snarare så att det finns en gemensam inspirationskälla.

Vättar är plumpa, gemena, elaka, egoistiska och otroligt underhållande. Jag ser fram emot att läsa mer om Mimics upptåg i resten av serien.

/Andreas

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

”Flickan i skogen” av Sam Lloyd

Barn som kidnappas förefaller vara ordentligt på tapeten just nu – är det inte filmer och TV-serier så är det i bokform. Men ofta med olika ingångar i barns försvinnande. Här försvinner också ett barn (…minst. Faktiskt åtskilliga, egentligen…) men till skillnad från många andra bortrövade barn jag läst om eller sett i filmad form så är den här flickan Elissa ett litet geni – ett schackgeni. (En liten blinkning till en viss Queens Gambit?) Och tur är väl det – tack vare sin strategiska intelligens kan hon hantera situationen på ett sätt som få andra 13-åringar skulle gjort. Vilket sannerligen bäddar för spänning. Och ändå är man totalt oförberedd på den oväntade vändning/twist som historien tar mot slutet. Sådana överraskningar höjer onekligen boken ett snäpp över andra liknande dussinthrillers!

Elissa kidnappas alltså, ute på en parkeringsplats dit hon av en slump, tillfälligt, gått ut ensam, när hon och mamman är iväg på en schacktävling. Hon drogas och vaknar så småningom upp fastkedjad i ett kolsvart källarrum. Hennes kidnappare besöker henne med jämna mellanrum, låter henne ana att det inte är första gången någon är fastkedjan på samma plats, och kräver en speciell sorts lydnad för minsta eftergift.

Men Elissa får också smygbesök av någon helt annan, en 12-årig pojke som heter Elijah, som låter henne ana att hon är under ett gammalt hus långt, långt ute i skogen, att han bor i huset intill, men också att hon inte är den första han besöker i denna källare… Vart de andra barnen tagit vägen är han väldigt vag kring. Trots att Elissa bönar och ber vägrar Elijah att tillkalla hjälp eller kontakta polisen – för vad hon inte vet är att om Elijah skulle göra detta, skulle han ju i ett slag förlora den enda, och nya, vän han har. Han vill henne väl, men inte tillräckligt… Hur ska hon lösa sin situation när hon blir allt svagare och sjukare? Kan schackspel vara värt att testa?

Det är otroligt spännande, rysligt och obehagligt, men också intelligent och oväntat. En ovanlig historia inom genren, som verkligen sticker ut!

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida. 

"Småglädjeämnen" av Clare Chambers

Åh, den var ju inte alls som jag tänkt mig. Bra, men på ett annat sätt och inte alls något förväntat slut. Tyckte jag ens om slutet?! 

En kvinnlig journalist får i uppdrag att vederlägga att jungfrufödsel är möjlig och det finns en tänkbar kandidat. En kvinna säger sig ha fött en dotter utan att haft samlag med någon man! Kan tillägga att detta utspelar sig under 50-talet i England. Sagt och gjort, kontakt med kvinnan tas och processen kan börja.

Detta ämne påminde mig lite om en annan bok jag blev helt fast i när jag väl börjat läsa (och liksom denna var överraskande bra) nämligen "Miraklet" av Emma Donoghue. I den boken handlar det om att bevisa att en flicka lever trots att hon inget äter…

Men tillbaka till "Små glädjeämnen". Jean (som är den kvinnliga journalisten) fascineras av familjen hon blir en del av under processen fram till färdig artikel. Mamman Gretchen och hennes man Howard och den underbara dottern Margaret. De tar emot henne med öppna armar och blir hennes vänner. Själv närmar hon sig 40 och har ingen man eller barn, utan den känsliga och krävande modern är hennes familj och den Jeans liv kretsar kring. En situation som begränsar hennes liv fullständigt. Så samtidigt som vi tar del av provtagningar och forskandet i Gretchens liv och Margarets uppkomst lär vi känna Jean. För vänskapen som växer fram mellan henne och Gretchen ändrar Jeans liv. 

Mer vill jag inte skriva (då skulle jag lätt avslöja för mycket) utan läs själv denna berg-och dalbana av händelser i smått och stort som ändrar Jeans liv. Slutet hade jag gärna diskuterat med någon som läst boken!

 /Liselott

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.