Jag kallade honom Slipsen av Milena Michiko Flasar

Denna började läsa en dag när jag egentligen inte ville läsa någonting. Inget lockade. Inga tidskrifter, deckare, kärleksromaner eller de böcker som stod i bokhyllan som jag tror jag vill läsa. Jag kallade honom Slipsen hade blivit en av dessa böcker. Som stod och inte riktigt lockade längre. Men samtidigt är det en passande bok när inget lockar för den är så stillsam. Lugn och eftertänksam till sitt innehåll och rymmer mer än den ser ut som. 

På en bänk sitter en ung man, Taguchi, och väntar på sin vän Slipsen. Det var 7 veckor sedan de sågs, innan dess sågs de varje dag måndag – fredag. Bänken står i en park i Tokyo. Det första ställe som Taguchi tagit sig till på länge, för han valde att stå utanför livet, bli frånvarande. På japanska finns det ett ord för detta: hikikomori.  Självvald isolation, i hemmet men med minimal kontakt med familjen. Troligen beror det på hög press från omgivning och sig själv på att klara skola och pressen att passa in. Mer förklaring finns i sist i boken. 

Taguchis skäl till isolationen skiljer sig lite från detta. Men likväl har han blivit intet och varit det under två år. Men så har han alltså tagit sig till denna bänk. Tar sig dit utan att röra någon på vägen, sitter utan att synas, iakktar. Allt för att inte involvera sig med någon annan människa. Så en dag sätter sig en man på bänken mitt emot. En man i kostym och slips. Det händer dag efter dag. Taguchi kan inte låta bli att lägga märke till honom och till sist början han bry sig om honom, prata med honom och ge honom ett namn: Slipsen. Båda två har skäl att sitta på sina bänkar. För varandra men ingen annan kan de berätta om dem. Lyssna på vad den andre berättar utan att döma. 

Det är historier om att prestera och om att passa in. Om att låtsas, om lögner och om att undanhålla saker. Att inte sticka ut, vara en medelmåtta och sträva mot normalitet för att skydda sig själv. Som jag läste någonstans i boken: vad man utelämnar betyder något…

Så  nästa gång när du inte vet vad du vill läsa eller kanske inte ens vill läsa – läs denna…

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida.

Rädda varje spillra av Jesmyn Ward

Yukiko Duke ger mig just nu många boktips. Oftast de jag kanske inte skulle titta på annars, som Jesmyn Wards senaste. Jesmyn Ward är uppväxt i Mississippi och skriver om de svartas situation i södra USA. Vi hade inte den bok Duke tipsade om: De dödas sång. Istället reserverade jag en vi har sedan tidigare: Rädda varje spillra. När jag såg den så: aha den boken. Den har tittat på många gånger, kanske har jag läst baksidestexten, kanske inte. Men det är en bok med i mitt tycke fult omslag… Kanske tycker fler som jag för den har inte varit utlånad sedan 2014. Men nu blev det av att jag började läsa och blev fast!

Under några dagar följer vi familjen som bor utanför New Orleans.. De är en fattig familj bestående av en pappa som dricker alldeles för mycket och fyra barn och ungdomar som kämpar sig fram i livet. Det är orkansäsong och pappan rustar huset inför orkanerna som drar in. De träffar nästan aldrig deras hus och det är år sedan sist det var farligt. Men pappan är säker på att denna gång är det allvar och han har rätt visar det sig. Orkanen Kathrina är på väg. Men ingen av barnen tror honom. 

Mamman dog när yngste sonen Junior föddes, nu 7. Hon fattas familjen. Det är endast en flicka i familjen, Esch, och det är hon som berättar. Nu är hon en tonåring, ung kvinna, som tillsammans med bröderna ser till Junior, försöker läsa i boken hennes lärare har gett henne som sommarläsning och drömma om Manny. Närmsta i ålder är brodern Skeet. Han har sin ögonsten kamphunden China. För hennes skull skaffar han ett jobb för att kunna ge henne riktig mat. China är en kamphund som ger sin husse ord om sig och pondus i gängen. Nu håller hon precis på att valpar, hur kommer det att gå? Skeet drar sig inte för att stjäla för deras skull. Han räknar med att sälja hundvalparna. Ett av målen med pengarna är att kunna hjälpa sin äldre bror Randall, 17 år. Randall borde kunna få en stipendieplats till basketlägret och på så sätt kanske komma vidare bort från sunkstället de bor på. Men skulle det misslyckas så kan pengarna behövas för att betala avgiften till lägret. 

Esch själv har inte mycket att leva för och ingen kvinna att prata med. Hon hänger mest med brödernas kompisar och de flesta är äldre. Det bara blir så att hon har sex med killar. Finns liksom ingen anledning att neka. Men just nu har hon bara sex med en, Manny, en hon tror sig älska. Men han bor ihop med en annan tjej. Senast tiden har hon känt sig illamående och kanske är magen lite rundare… Kompisarna (där ibland Manny) som hänger med syskonen, stöttar de eller förstör? Fylla och droger är vardag. De dagar vi följer familjen är det vardagsslit, familjen träter men stöttar också varandra. Det sker olyckor och jag undrar hur det ska gå. Det är så levande beskrivet och jag dras in i deras liv. Känner svetten som rinner på deras kroppar, dammet i munnen. Esch iakttar och tänker. Genom tillbakablickar tar jag del av deras liv. Allt beskrivs så påtagligt och berör mig. Jag är direkt i deras vardag. Och så kommer orkanen.

Rädda varje spillra är verkligen en bok som lever kvar i mig länge efter jag läst den.

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida.  Finns att läsa direkt som e-bok.

Rökridå av Krysten Ritter

Abby återvänder till hemstaden efter 10 år. På den tiden har hon försökt glömma sin uppväxt, faderns hårda uppfostran, bästa vännen Kaycees svek och mobbingen genom skolåren. Behöver jag säga att hon inte lyckats. Men hon har lyckats i sin nya hemstad Chicago. Jobbar som miljörättsjurist och gör det bra. Nu har Abby och hennes kollegor ett fall i hennes hemstad. Företaget som bidrar till stadens blomstring och ger arbeten kanske har fuskat med utsläpp i flera år… Inte lätt att få befolkningen att säga sanningen då… 

Genom hur berättelsen börjar fundera jag över om det verkligen är pga arbetet hon återvänder? Eller är det främst för att möta sin demoner? Söker hon hämnd? Det som skulle kunna vara en enkel, rak spänningsroman är betydligt mer vindlande och oförutsägbar. 

Abby är inte den mest samlade människan och påverkas av att möta sina gamla ”kamrater” från skolan. Hennes egna reaktioner på minnena som hon möter runt om i staden är starka. Brett, Mischa och de andra uppför sig inte alls som hon tänkt sig. Alla verkar så snälla. Har de glömt hur de behandlade henne? Minns hon så fel?

Jag funderar över vart berättelsen ska ta vägen. Är Abby den som har rätt eller en ”hysterika”? Abby själv fastnar över hur länge miljöskandalen pågått? Började den redan när hon gick i skolan? Under en period blev flera unga tjejer sjuka däribland Kaycee. Efter ett tag kom det fram att de bara spelade. Men var det verkligen så. Abby tror inte det. Även om bilden av Kaycee är allt annat än enkel så var hon en gång Abbys bästa vän. Kan hon se igenom Kaycees lögner och manipulativa beteende och veta vad som är sant? Abby tror verkligen att Kaycee var sjuk men vart tog Kaycee sedan vägen? Hon sägs ha stuckit från stan men går inte att få tag på...

Men det är fler trådar i den här spänningsromanen, en snårig vindlande väg mot klarhet och avslut. Spännande, oförutsägbart och allt annat än en enkel intrig… Många timmars spännande läsning!

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog på webbsidan. Finns att låna direkt som e-bok.

Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson

Så har då Karin Alfredsson återvänt med en roman – den första sedan 2011 - men inte med en spänningsroman i vanlig bemärkelse den här gången. Dock är det en väldigt spännande roman på ett annat plan, och ett bidrag till den nyare genren ”bistlitt”, dvs biståndslitteratur. Och det är en arena hon skickligt lyckas skildra från insidan efter att ha jobbat som biståndschef i södra Afrika i flera år.

Vi får följa hårfrisörskan Ellinor, vars salong drabbats av en ekonomisk kris i samma veva som hon träffat en något äldre man – Roger – som uppvaktar henne intensivt. Han är på väg till Zambia som biståndsråd, och vill som ganska nyskild inte till något pris åka ned som ungkarl. Men detta avslöjar han förstås inte för Ellinor. Tvärtom bedyrar han henne sin kärlek, övertalar henne att snabbt gifta sig med honom, och får henne därmed att vända ryggen åt sina problem och istället följa med honom som lyxhustru.

Parallellt får vi följa de fattiga systrarna och ensamstående mammorna Loveness och Happiness i Lusakas slum, där Loveness lockas in i ett förhållande med Rogers och Ellinors hushjälp Siame. Han kan ge henne det boende och den trygghet hon aldrig kan få i slummen. Men tillvaron blir inte alls som varken Ellinor eller Loveness hade hoppats och trott. Roger är sjukligt svartsjuk och Siame ville nog egentligen bara ha någon som tog hand om honom, när han inte tog hand om den svenska familjen…

Det är en intressant och angelägen roman, men också obehaglig, om kvinnomisshandel, kulturella skillnader och kvinnlig gemenskap som Alfredsson skrivit väldigt initierat om, en roman att varmt rekommendera!

/Tuija 

Reservera boken på bibliotekets webbsida. Kan läsas/lyssnas på direkt då den finns som e-bok och e-ljudbok!

Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri

Fastän jag väntat länge i reservationskön innan det var min tur att läsa så är det när jag skriver detta ändå 6 till som köar… När boken kom någon gång innan jul var det många som frågade efter den och reserverade. Efter att ha hört flera läsare prata väl om den så reserverade jag den till mig. Och fast det är april när jag läser och boken utspelar sig vid jul så passade den mig helt perfekt. tja kan ju bero på att jag hade julkänslor pga av all snö som nyligen fallit... Fick i alla fall sjunka ner i soffan och bara läsa sida efter sida. Strunta i alla måsten, småskrocka och skratta åt dråpligheterna som Emily råkar ut för i boken. 

Emily som för en si så där 15 år sedan drog från småstaden i Skottland till London för att leva livet som hon ville utan inblandning av familjen. Hon återvänder minst varje jul för 4 dagars intensivt familjeliv. Och vilken familj det är! Tror inte jag träffat på någon sådan tidigare… Denna gång förväntar sig familjen att hon ska ha med sin fästman men han gör slut! Hon kan inte komma hem utan honom utan hyr in snygge-minst-10-år-yngre-grannen som stand-in… Förvecklingarna kan börja!

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets hemsida.

De sju systrarna: Majas bok av Lucinda Riley

Vill du ha en mysig, fascinerande kärleksberättelse med en del hemligheter så är denna bok den rätta. Första boken i en planerad serie. Kanske blir det sju böcker då serien heter De sju systrarna. Denna första är Majas historia (stavas Maia genom hela boken men inte i titeln). 

Maia är den första av sex flickor miljardären Pa adopterat genom åren. Det är Maia som först får budet om att Pa hastigt gått bort och får förmedla det till sina systrar. Pa är redan begraven när systrarna anländer till sitt barndomshem. Men han har lämnat något till dem var, koordinaten till en plats som har med deras ursprung att göra. För Maia ligger den i Rio de Janeiro. Maia bestämmer i all hast att åka till denna plats för att söka sina rötter. Det hon upptäcker för oss som läsare tillbaka till år 1927 och Izabela.

Izabela följer sin fars önskemål om att hon ska gifta in sig i en familj med gamla anor i Rio… Fadern är nyrik och räknas liksom inte riktigt. Men han vill räknas! Dotterns giftermål är ett steg på vägen och snart är de förlovade. Men innan giftermålet får hon följa med sin väninna till Paris… 

Jag är mycket förtjust i hur hon förmedlar det färgstarka livet i Rio både i nutid och från 1920-talet. Hon är duktig, första boken som översattes till svenska föll jag handlöst för (Midnattsrosen). Denna är nästan lika bra men då har den i fatet att jag samtidigt läste Ormen i Essex (presenteras troligen på nästa Bokcafé Ängelnpå Ronneby stadsbibliotek). Den var lite annorlunda skriven och snäppet bättre än denna!

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog.

Ärr av Audur Ava Olafsdottir

Ärr var en bok jag funderade över om jag ens skulle läsa klart. Började inge vidare. Inte intressant. Jonas skaffar en tatuering, funderar över om han tillfört världen något och inser att nej, ingenting. Inte ens hans dotter är hans… Inte heller besöket hos sin förvirrade mamma på hemmet är upplyftande – hon blir bara magrare och pratar mest om sitt, lyssnar inte på honom. Varför ska han fortsätta att leva?

Men detta händer i början av maj. Jag vet att mannen lever 31 maj för då står han naken framför en kvinna. Dagen efter planerar han att slipa och lacka golven på Hotel Silence.

Men hur når han dit. Hur hamnar han på Hotell Silence, beläget i en krigshärjad stad? En stad där kulhålen syns i väggarna, minorna ligger nedgrävda och det är många ställen och stigar man inte får trampa. Eftersom Jonas inte kan ta livet av sig hemma och riskera att dottern hittar honom har han valt att resa utomlands. Har han tur blir han skjuten i ett gathörn eller lyckas trampa på någon mina. Han reser med lätt bagage, förutom att borrmaskinen följer med så han kan skruva upp en krok i taket…

Men inte ens på detta avlägset belägna hotell där få turister syns till blir han tillräckligt osynlig för att kunna skruva upp sin krok. För förutom ytterligare två gäster bor där tre personer, de två som driverhotellet och en pojke. Pojken springer ut och in som han vill i rummen. Dessutom har Jonas snart blivit du med kvinnan. Så nej, här kan han inte heller ta livet av sig. Istället hjälper han till att rensa kranar och duschmunstycken…  

Det är när Jonas kommer fram till Hotell Silence som jag tycker berättelsen börjar bli intressant. Hur är det att landa i ett land och en stad där så många är borta, döda eller utflyttade, där mycket är raserat och knappt några inkomster finns… Han möter olika personer. Taxichauffören, restaurangägaren där han får sin middag, entreprenören som bygger upp delar av stan och de som driver hotellet. Det är möten som sakteliga förändrar honom medan han väntar på rätt tillfälle att ta livet av sig. För kan Jonas inte undvika att bry sig om människor han har runt sig. Människor som förut bara var personer i ett krigshärjat land men som han nu möte varje dag. Människor som behöver något, något han kan ge dem. Författarinnans två tidgiare böcker (Rosa Candida och Den sista kvinnan) brukar jag rekommendera och så kommer jag att göra även med denna.

/Liselott

Reservera boken i bibliotekets katalog på webbsidan. Kan läsas direkt som e-bok!