I jul passade jag på att återstifta bekantskapen med
författaren Barbara Constantine. Förra boken och sen paulette tyckte jag var en pärla och likadant tycker jag om denna.
När jag visade boken för en kollega
undrade hon vad den egentligen handlade om för utsidan såg lite otäck ut. Och
det är klart, en pojke som springer bort från någonting kombinerat med titeln
Tom, lille Tom kan ge en onda aningar om innehållet. Men Constantine skriver en
bok som blandar allvar och humor. Jag var så säker på att detta var en
feelgoodroman att fokuserade på det goda och humorn i boken istället för det
eländiga.
Men det är ju mörkt och eländigt. För Tom är en liten pojke på 11 år
som bor med sin unga mamma i en husvagn. De lever knapert och Tom stjäl
grönsaker i grannarnas trädgårdar för att äta sig mätt (mamman sparar sina
pengar till att förverkliga sin dröm, en bröstförminskning). Toms möten med grannens katt riktigt
vibrerar av spänning. Under sina strövtåg för att hitta fler trädgårdar med
grönsaker råkar Tom på en kvinna som ramlat i sin trädgård och inte kunnat
komma upp. Han hjälper henne in men inser snart att hon måste ha hjälp. Han
lovar att ta hand om hennes hund och katt. Detta är början till en förändring
för både kvinnan och Tom.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar