2011 skrev jag om Michell Pavers första skräck/spökroman för
vuxna. Nu har hon kommit med en ny Expedition Kanchenjunga. Där vi bland annat följer Kits och hans
bror Stephen under en expedition för att bestiga Kanchenjunga i Himalaya år
1935. Det är det tredje högsta berget i världen, mytomspunnet av klättrare och
lokalbefolkningen. Vad som driver Kits är lite oklart. Vill han följa i sin
idols fotspår (Lyell) eller helt enkelt visa att han är bäst? Vilken orsaken än är har Kits bror, läkaren
Stephen Pearce, oväntat fått en plats i gruppen. Det han som berättar om
äventyret de är med om.
De följer en tidigare expedition i spåren. Den Lyell ledde
och där flera av deltagarna dog. Alla blev återfunna och begravda. Eller blev
de? Vad hände egentligen uppe på berget under Lyells expedition? Kits blir
avrådd från att gå samma väg som Lyell valde – ändå gör gruppen det… Bärarna är
vidskepliga och vill inte starta samma dag som Lyells expedition startade. Ska
deras vidskeplighet sätta käppar i hjulet på expeditionen? För Stephens del är
expeditionen ett äventyr som börjar i lycka och eufori men med en tilltagande
krypande känsla av mörker, ondska och skräck. Att han även har svårt att komma
överens med sin bror gör inte expeditionen enklare.
Det är en riktigt bra och intressant beskrivning och berättelse
hon skriver Michelle Paver. Det känns äkta och som jag tar del av
expeditionsberättelse. Jag tänker också ganska mycket på hur expeditioner
egentligen ser idag och såg ut. Där i detta fall engelsmännen kämpar sig fram
och prisar sin förträfflighet medan de som egentligen bär hela expeditionen på
sina ryggar, bärarna, knappt omnämns fast de gör det största och tyngsta jobbet.
Michelle Paver lyckas åter skriva en spännande, skrämmande
historia. Där kylan känns, vinden viner och mörkret faller snabbt om kvällarna.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar