Blybröllop av Sara Paborn

Vilken klockren historia Paborn har snickrat ihop! Befriande skrupellös, med en småhumoristisk ton rakt igenom – en fröjd att läsa. Och inte bara för att Irene är en litteraturälskande bibliotekarie… men det är ju ett extra plus!

Irene framlever nämligen sitt liv stillsamt, med Horst, sedan 39 år tillbaka - men att invänta ett firande av blybröllop (då man varit gift i 46 år), det förtjänar han inte. Alltså fixar hon till sitt eget ”blybröllop”, genom att långsamt blyförgifta sin man, denna självupptagna tölp som inte älskar något annat än sin ljudanläggning på vinden. Hon däremot älskar skönlitteraturen, det filosofiska, det sinnliga, naturen… bara för att bli förlöjligad, hånad och förminskad av sin stövel till karl.

Och deras äktenskap på tomgång skulle nog fortsatt på dessa parallella spår om inte Irene av en händelse råkat hitta gamla blytyngder till gardiner i en gammal låda. Som väcker den okände kemisten inom henne… blyet borde ju kunna komma till någon bra användning..? Visst dör man av långvarig blyförgiftning? Och biblioteket har väl böcker om hur man framställer sött blysocker..? Sagt och gjort – hon skrider till verket i sitt eget kök, som den hemmakemist hon plötsligt blivit.

Att hon lyckas är ingen spoiler – det får man som läsare veta direkt… det är hennes egna anteckningar vi får följa, från den första tanken kring förgiftning, genom tillbakablickar på livets vedermödor med Horst och hans spydigheter, till det slutliga, väl genomförda resultatet. Möjligen frågar man sig varför hon inte bara skiljer sig, vilket ju hade varit det enklare och humanare alternativet, men se det är han inte värd. Och hon är heller inte den som ger upp hur lätt som helst… man härdar ut! Dessutom har han levt mer än tillräckligt länge, enligt henne… Och på något lustigt vis är man benägen att hålla med! Och älskar sättet hon åter tar kontroll över sitt liv på!

/Tuija

Beställ boken på biblioteket hemsida eller läs den direkt som e-bok!