Sommarboken

Den heta lata sommardag jag öppnar Sommarboken passar den som handen i handsken. Jag känner av hettan både fysiskt och mentalt. Huvudpersonen Beth tar mig nämligen med till de sommarveckor hon tillbringade hos sin mamma Marika, från det hon var 10 till 16 år. Varje sommar for hon till mamman och Zoltáns hus på den ungerska landsbygden, till Villa Serena. Solen, hettan, dammet och naturen var ständigt närvarande dessa korta veckor, fyllda av moderns intensitet och livsglädje. Där var livet helt annorlunda för Beth, jämfört med vardagen hemma hos pappa.

Vad Beth inte vet är att sommarveckorna i Ungern finns bevarade i Marikas fotoalbum kallad just Sommarboken. Men albumet rymmer inte bara ljusa minnen utan även sorg och saknad.

Sommaren Beth fyllde 16 var sista sommaren hos Marika. Beth lämnade landet och Marika för att aldrig återvända. Nu flera år senare kommer pappan oväntat på besök till henne i London. Med sig har han ett paket skickat från Ungern. Något han tänker kan vara viktigt och vill överlämna personligen. Bara åsynen av paketet, frimärkena och texten på det, återkallar minnen Beth sedan länge stoppat undan.

Paketet lämnas kvar av fadern när han åker. Beth kan inte låta bli att öppna. För det är inte Marikas handstil på paketet, det är Zoltáns. Men varför skulle han skriva till henne? Det medföljande brevet säger att Marika är död, och så håller Beth i Sommarboken, fylld med Marikas minnen av Beths somrar hos henne. Beth bläddrar, det bortträngda kommer upp till ytan och jag är med. Följer hennes somrar i Ungern, hennes uppväxt, utveckling, kärlek, glädje och sorg. Slutligen får jag reda på vad som hände den där sista sommaren i Ungern. Vad Beth valde, varför och hur det formade hennes liv.

En mycket bra debutbok av Emylia Hall, där jag blir rejält överraskad på slutet. Jag ser gärna att författaren skriver en del två. Återigen en bok som var svår att att lägga ifrån sig.

/Liselott

Reservera boken på bibliotekets webbsida.