tisdag 22 maj 2012

Hon var helt ok i andra boken...


"Det blev plötsligt mörkare i rummet och Connie blev medveten om en gestalt som skymde ljuset från det lilla fönstret. Någon stod där ute och tittade in. En kvinna, stor, ovårdad och med ett runt fullmåneansikte. Connie drog slutsatsen att det var en av de resande som dök upp ibland och sålde disktrasor eller lyckobringande ljungbuketter."

Var är det för en bov, undrar även jag. Inte kan jag tro att det är kriminalkommissarie Vera Stanhope! Lägg till hennes burdusa och bestämmande sätt mot kollegor, alkoholproblem, övervikt och dåliga kondition. Dessutom ogillar Vera folk tills hon hittar något som i hennes ögon gör dem mänskliga. Jag kunde inte med henne efter att ha läst Dolda djup som kom 2011. Men beslöt att ge karaktären en andra chans när nu Döda talar inte kom ut. (Ann Cleeves förra serie var ju så himla bra). Jag funderade lite extra över de karaktärsdrag som Vera har i boken. Hur hon reagerar och tänker i olika situationer. Hon blev därmed en mer intressant person att följa! Kunde till och med förstå hennes agerande. Till på köpet fick jag en riktigt bra deckarhistoria med spänning in i det sista.

Vad handlar då boken om? Vera har gjort ett svårt livstilsval och börjat motionssimma med efterföljande bastubad. Den gång vi får följa med Vera till badet blir hon avundsjuk på den kvinna som sitter fullständigt avslappnad i bastun. Något Vera själv aldrig lyckas med. Men när ångan skingras ser Vera att kvinnan inte alls är naturligt avslappnad utan död. Mördad! Det blir en invecklad utredning innan Vera och hennes medarbetare hittar mördaren och motivet. 

/Liselott

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar