I The Trip får vi äntligen se duon Steve Coogan och Rob Brydon återförenas. För er som
inte är insatta i brittisk humor så är de båda komikerna väl kända i sitt
hemland, både med stand-up, som programledare i till exempel Would I Lie To
You (Brydon) och med TV-serier som Mid Morning Matters with Alan Partridge (Coogan).
Filmen är
egentligen bara en nedklippt TV-serie och ska jag vara helt ärlig så är jag
glad att jag såg filmen istället för serien. Det är en bra film, men det märks
att den innehåller en hel del improvisation.
Framför allt
så är den ärlig. Även om filmen inte handlar om Coogans och Brydons egentliga
liv, utan snarare är en möjlig alternativ samtidsåskådning, så får i alla fall
jag intrycket att de båda komikerna investerat en hel del av sig själva i
projektet.
Det finns
gott om tillfällen när jag skrattade rakt ut, och vid ett par tillfällen var
jag tvungen att gå ifrån filmen (min skäms-kudde är för liten). Men det finns också
tillfällen när den nakna desperationen i en livskris gör att man vrider sig
obekvämt i fåtöljen och nästan får svårt att fortsätta titta.
Skillnaderna
i Brydons kärleksfulla äktenskap och Coogans kraschade förhållande blir alltmer
tydligt ju längre filmen går, och det är just detta som verkligen håller mig
fast i handlingen. Jag lånade hem filmen för att jag älskar brittisk komedi,
men jag tar med mig något helt annat än två timmars skratt från den här
föreställningen.
Det måste
dock poängteras att filmen blir lite krystad emellanåt, manuset är till stor
del improviserat och det märks. Men jag tror också att det är därför som de
tunga känslorna lyser igenom så tydligt.
Det är svårt
att improvisera reaktioner.
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar