I första boken får vi ta del av följande historia. Lumikki valde
gymnasieämne med omsorg så att föräldrarna gick med på att hon flyttade från
hemorten till Tammerfors. Hon vill lämna mobbarna som format hennes sätt att
vara men också den konstiga stämningen hemma. De är som att de alla spelar de
roller som finns i en familj men utan inlevelse. De är ingen riktigt avslappnad
familj. I storstaden kan hon vara sig själv. Hon är självständig och trivs med
att vara ensam men kan likväl passa in om hon vill. Hon vill inte kunna
sorteras in i något fack. Hon gillar att iaktta människor och har genom åren
tvingats utveckla tekniker för att vara osynlig och har förmåga att med enkla
medel förvandlas till någon annan. 
Skolan är ok men hon behöver ett ställe att
pausa från skolans väsen och lukter och det har blivit skolans mörkrum. När hon
går in denna morgon är det något som stör. Det är lukten. När hon tänder mörkrumsbelysningen se hon att
det hänger pengar där på tork. Pengar som är tvättade från blod. Därav lukten. Hur har de
hamnat där? Borde hon berätta för någon? Hon lever efter mottot att inte
lägga sig i om hon kan undvika det. Men nyfikenheten är väckt. Hon måste göra
något för att lösa mysteriet. Snart finner hon sig sittande hemma hos jämnåriga
hon aldrig skulle välja att umgås med men som snart inte klarar sig utan henne.
Dessutom smyger Lumikki efter kriminella och är på väg att bli kidnappad! Det är
fart och fläkt genom hela boken samtidigt som den är eftertänksam och klurig.
Jag rekommenderar varmt denna trilogi. Det var svårt att
sluta läsa när jag öppnade första sidan. Dessutom är de lagom långa.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar