onsdag 13 juli 2016

Vinterfolket

Det var så nära att jag la ifrån mig den här boken Vinterfolket. Jag fick först inget grepp om vilka som berättade det var bara rörigt. Kanske för att jag började läsa när jag egentligen borde släckt lampan och somnat. Men så tog jag nya tag och till slut hade jag svårt att lägga den ifrån mig. Men var beredd på att det finns övernaturliga inslag i berättelsen och den har en dragning åt skräck och thriller… Samtidigt var den härligt oförutsägbar! Där har Jennifer McMahon verkligen lyckats.

1908 vävs samman med nutid. En gammal dagbok läses och instruktioner till hur du återupplivar de döda avslöjas. Det är mycket sorg och förtvivlan när en närstående dör och vad kan växa ur förtvivlan? Vad får det människor att göra? Men det ligger mer bakom händelserna i denna bok där Alice försvinner. Alice som är mor till Ruthie och Fawn. Hon är bara borta en morgon. Varför? Tjejerna letar efter ledtrådar hemma och finner det ena efter det andra i hemliga gömställen i huset. 

Samtidig, och det är där boken börjar, berättar Sara, Martin och Gertie om vad som hände dem 1908. De bodde i samma hus som Ruthie och Fawn gör nu. I närheten finns stenformationen Djävulshanden, en skrämmande skog där varelser har skymtats och några dött eller försvunnit spårlöst… Dagboken som figurerar är just Sara Harrison Sheas hemliga dagbok. Sara som blev brutalt mördad av sin man Martin. Men vad hände egentligen?

/Liselott 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar