Jag lämnar dig nu för att flytta ihop med min älskare. Jag
måste leva det liv jag vill. Du är min sista kvinna. Det är vad Flóki säger en
nyårsafton. Kvar är Maria med tvillingarna på några år.
Vad kan hon göra? En
man kan hon inte tävla mot för att få sin man tillbaka. Maria grubblar och
funderar. Vardagen fortgår mekaniskt. Av en händelse är grannen i källaren
(Perla) parterapeut och författare. Hon skriver just när detta händer på en bok
om äktenskap. Hon stöttar och hjälper. Då börjar jag fundera är det av
egenintresse för att få material till sin bok, eller är hon nyfiken. Men hon
kanske bara är genuint snäll.
Hur som helst. Bladen vänder jag ett efter ett.
Det är intressant att se om de teorier jag har stämmer. Maria är intressant och
jag känner med henne. Hennes mans inställning till hela deras förhållande blir
jag mäkta irriterad på. Han visste redan från början att de inte var de två för
all framtid – men det visste inte hon. Snacka om att gå in i förhållande och
äktenskap med olika syn på saken! Perla (parterapeuten) undrar om det inte
fanns några tecken på att han skulle lämna Maria. Hon hävdar absolut inte. Men
kanske fanns de där ändå. Och jag som läsare ta del av Marias minnen där det
kanske fanns något som sa en del om hennes mans inställning till deras
äktenskap och faktumet att han är bisexuell…
Hur hittade jag då boken? Den fick bra kritik i våra
inköpslistor och så utspelar den sig på Island! Inte blev det sämre av att en
kompis rekommenderade den. Dessutom har jag läst hennes tidigare bok Rosa
candida som jag tyckte väldigt mycket om. Också den handlar om relationer och
hitta sig själv. Men den utspelar sig mycket i Italien! Båda böckerna finns på
biblioteket.
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar