Trots att
min semester sedan länge varit över har jag hittat tid till att läsa en hel del
denna sommar. Delvis beror detta på att det varit för hett för trädgårdsarbete
under större delen av dagen, dels beror det på att jag ännu inte har vare sig
internet eller TV där hemma. Jag har nog läst mer i sommar än jag läste de föregående 2 åren.
Den här
gången handlar det om en svensk debutant, ett kärt återseende och ännu mer Jack
Reacher.
Vi börjar
med debutanten tycker jag.
Lovisa Wistrand heter hon och hennes
bok heter Drakviskaren.
För mig
känns det här både vant och annorlunda. Dels är det en bra fantasy-bok, med
alla de element som jag känner till. Här finns alver, magi, monster och en stor
ond skurk. Men det är sakerna som är annorlunda som gör att jag redan har lånat
på mig del 2 i serien och nu längtar efter att få sätta tänderna i den.
Man brukar
prata om att huvudpersoner växer under handlingens gång, men här är det nästan
så man ser det från sida till sida. Under större delen av den första halvan av
boken så tyckte jag verkligen inte om Iszaelda, hon var dryg och otrevlig mot
nästan alla hon mötte, betedde sig ohyfsat och hade i största allmänhet
taggarna utåt. Men boken höll mig kvar, och efterhand så insåg jag att jag
hejade på och rycktes med av allt som hon tar sig för. För det är en veritabel
berg-och-dalbana emellanåt, svängningarna är snabba och ibland får man läsa om
en sida ett par gånger för att hänga med i vad som egentligen hände. Om nästa
bok håller samma kvalité så har vi en verklig vinnare här.
Den andra
boken jag tänkte berätta om idag är Metro
2035 av Dmitrij Gluchovskij.
Jag har läst
de två tidigare böckerna i Metro-serien och Gluchovskijs senaste verk är precis lika mörkt, deprimerande och
dystopiskt som de två föregångarna.
Här får vi
återse två av huvudpersonerna från de båda tidigare böckerna, som nu träffas
med ett gemensamt mål i sikte: att hitta andra överlevande i den radioaktiva
ödemark som är Ryssland 2035. Jag har alltid fascinerats över hur deprimerande
ryska författare är. Kanske är det någonting i deras skrivkultur, eller så
bejakar de bara helt enkelt de mörkare sidorna av mänskligheten. Helt klart är
i alla fall att även Metro 2035 verkar
bli en värdig uppföljare till Metro 2033.
Jag har inte riktigt hunnit läsa ut den i skrivande stund, har några få
kapitel kvar till ikväll. Men det var ett rent nöje att få stifta bekantskap
med Artiom och Homeros igen, även om jag aldrig skulle vilja semestra i metrons
mörka gångar.
Så, avslutningsvis
kan jag bara säga att jag även fortsatt läsa böckerna om Jack Reacher, sedan
det senaste inlägget har jag hunnit med både Dollar och Gisslan. Det
är lättuggade, relativt korta historier som jag bara inte kan lägga ifrån mig
när jag väl börjat. Dollar läste jag
ut på en dag, med lite pauser för att laga mat och så. Än en gång vill jag
alltså tipsa om Lee Childs böcker,
gillar du action-deckare så borde det vara precis vad du söker.
Böckerna
finns att reservera i vår katalog, men Dollar
finns endast som engelsk pocket i bokform och heter då Killing Floor. Den finns även som ljudbok på svenska.
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar