Ja, så kan en bok också heta! Och hon som skrivit denna
livsbejakande, härliga historia är brittiskan Judy Leigh. Den handlar om Evie Gallagher, 75 år, nyligen änka, som
ångrar sitt hastiga beslut att flytta till ett äldreboende. Där håller hon på
att tråkas ihjäl…
Därför fattar hon det drastiska beslutet att rymma iväg utan att säga något till någon, sätter sig på bussen in till Dublin, råkar av en märklig slump hamna i en spelbutik och satsar där alldeles för mycket pengar på häst nr 4 (som är hennes turnummer), och – förstås – vinner en ansenlig summa pengar som gör att hon glad i hågen och avsevärt rikare än innan lämnar Irland för Liverpool. Nu ska det has semester och shoppas och has roligt! Omtänksamt nog skickar hon i alla fall ett SMS till ende sonen Brendan och ett vykort till äldreboendet, och ber dem att inte oroa sig.
Omväxlande får vi följa Brendan och hans oro för sin mamma, liksom hans barnlösa äktenskap med Maura som knakar alltmer i alla tänkbara fogar, parallellt med Evies vidare äventyr till Frankrike där hon lär känna massor av människor, köper sig en gammal husbil och fortsätter sin vindlande färd mot det liv hon börjat inse att hon egentligen aldrig hunnit leva. Hon är piggare, gladare, vitalare än någonsin, lär sig nya saker varje dag, och omges av underbara vänner längs hela sin väg. I hasorna har hon ovetandes sin son och sonhustru, där han tänker sig att leta upp sin mamma, överraska henne, och ta med henne hem igen. Maura å sin sida vill hellre se deras utlandstripp som en semester, men önskemål och ambitioner krockar givetvis ordentligt och äktenskapet ställs alltmer på sin spets. Evie däremot, hon lyckas under tiden ramla över sitt livs kärlek… Det är bevisligen aldrig försent!
Det är en dråplig, osannolik, kärleksfull berättelse som nästan gränsar till skröna, men den innehåller en härlig dos livsglädje och värme som gör den till både tänkvärd och läsvärd. Härlig feel-good när det är som bäst!
/Tuija
Därför fattar hon det drastiska beslutet att rymma iväg utan att säga något till någon, sätter sig på bussen in till Dublin, råkar av en märklig slump hamna i en spelbutik och satsar där alldeles för mycket pengar på häst nr 4 (som är hennes turnummer), och – förstås – vinner en ansenlig summa pengar som gör att hon glad i hågen och avsevärt rikare än innan lämnar Irland för Liverpool. Nu ska det has semester och shoppas och has roligt! Omtänksamt nog skickar hon i alla fall ett SMS till ende sonen Brendan och ett vykort till äldreboendet, och ber dem att inte oroa sig.
Omväxlande får vi följa Brendan och hans oro för sin mamma, liksom hans barnlösa äktenskap med Maura som knakar alltmer i alla tänkbara fogar, parallellt med Evies vidare äventyr till Frankrike där hon lär känna massor av människor, köper sig en gammal husbil och fortsätter sin vindlande färd mot det liv hon börjat inse att hon egentligen aldrig hunnit leva. Hon är piggare, gladare, vitalare än någonsin, lär sig nya saker varje dag, och omges av underbara vänner längs hela sin väg. I hasorna har hon ovetandes sin son och sonhustru, där han tänker sig att leta upp sin mamma, överraska henne, och ta med henne hem igen. Maura å sin sida vill hellre se deras utlandstripp som en semester, men önskemål och ambitioner krockar givetvis ordentligt och äktenskapet ställs alltmer på sin spets. Evie däremot, hon lyckas under tiden ramla över sitt livs kärlek… Det är bevisligen aldrig försent!
Det är en dråplig, osannolik, kärleksfull berättelse som nästan gränsar till skröna, men den innehåller en härlig dos livsglädje och värme som gör den till både tänkvärd och läsvärd. Härlig feel-good när det är som bäst!
/Tuija
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar