”Mellan himmel och Lou” av Lorraine Fouchet

En fantastiskt ömsint och vacker skildring av kärleken till havsbandet i Bretagne, liksom till en livskamrat som ryckts bort alldeles för tidigt. Men också till allt som följer med detta. Och författaren är fransyska, f d läkare – vilket emellanåt märks i medicinska detaljer – vilket även huvudkaraktären, 60-årige Joseph, varit; Jo som nyss begravt sin älskade hustru Lou. Hans sorg är bottenlös, han är nära att förlora fotfästet både en och annan gång, men Lou lämnade något efter sig som han känner sig tvingad att ta tag i.

Lou är alltså kvinnan Jo sett fram emot att åldras tillsammans med, ute på deras älskade ö Groix utanför Bretagnes södra kust. Men 56 år gammal drabbades Lou av en galopperande minnesförlust, som skrämde henne så oerhört att hon valde att lägga in sig på ett åldringsboende sin sista tid. Deras två vuxna barn har haft svårt att förlika sig med detta, vilket bara ökat avståndet ytterligare i deras relation till fadern som länge varit knackigt. Som grädde på moset ger dessutom Lou i sitt testamente sin man ett sista uppdrag, som bara han känner till; att rädda relationen med barnen och se till att de blir lyckliga. Att göra vad som krävs. Vilket inte är lite, näst intill omöjligt, när Jo begrundar hennes sista vilja.

Det är alltså inget litet uppdrag han ger sig i kast med, och vi får följa familjen och deras vedermödor från tidiga år till nuet – för att göra om och göra rätt. Deras son Cyrian i Paris gör karriär, lever i ett äktenskap som förefaller allt mer dött och har en dotter med sin nuvarande hustru. Dock har han sedan tidigare ännu en dotter från ett tidigare förhållande som lever kvar på ön med sin mor.
Jo och Lous dotter Sarah är känd filmskapare med en obotlig muskelsjukdom som fortfarande lever i sviterna efter en fästman som lämnade henne när sjukdomen var ett faktum. Det är alltså en smula trasiga, vuxna barn som Jo ska fixa till, men här finns också två småflickor - barnbarnen, halvsystrarna - som är en smula småtrasiga på sitt eget vis, som båda känner att de lever utan en närvarande pappa – precis som deras egen pappa Cyrian en gång upplevde. Och nu upprepar sig alltså historien. Men kanske finns det vägar framåt för många av dessa sorgsna själar?

Det är alltså tre generationer vi följer, både då och nu, där Lou i sin himmel ibland kommenterar skeendet på jorden där Jo trevar sig fram. Det är mycket hjärta och värme i kampen för vägar framåt och i minnen vi får ta del av. En roman som är lätt att tycka om både i sin enkelhet och sin komplexitet. Livet är väl helt enkelt aldrig lätt att leva, vems skor man än går i.

/Tuija

Reservera boken på Ronneby biblioteks webbsida. Där ser du också vilka andra utgåvor boken finns i.