lördag 29 december 2018

”Allt kommer nog att bli bra” av Ann Heberlein


Den inte längre helt unga Annika har återvänt till barndomens lilla Borrby på Österlen för att ta hand om sin mamma hennes sista tid. Som ung levde hon sina drömmar och gick på olika konstskolor, bodde lite än här, än där, ute i Europa och gifte sig så småningom med en rik gallerist. Ett äktenskap numera på tomgång, och strax efter mammans död får hon veta att han ansökt om skilsmässa – hans unga assistent väntar hans barn! Själv är hon barnlös, bedragen och nu dessutom arbetslös och pank – vad ska hända nu? Hon är ingens mamma, ingens fru, ingens syskon, och nu inte heller längre någons dotter – vem är hon då? Två känslomässiga dråpslag på ett bräde, Annikas värld gungar och hon finner sig skörare än någonsin.

Samtidigt konfronteras hon med alla dem som blev kvar i byn… verklighetens folk, arbetarklassen ur den skånska myllan. Det blir ett omtumlande möte på både gott och ont – vilka blev de i förhållande till den hon blev? I deras enkla och till synes okomplicerade liv speglar hon sig själv och sina värderingar, reflekterar mycket över saker som blev och allt som inte blev. Över föräldrarnas liv och saknaden efter dem, allt det lilla och allt det stora. Och – inte minst – reflekterar hon över sina känslor för mannen hon stött på i stallet. Trots att han kedjeröker, dricker för mycket, och dessutom är gift, låter hon sig förföras. Och bråkar med sig själv kring det förnuftiga i att göra just detta. Men – han är en spännande f d konstkritiker, som umgås med överklassen i krokarna, det är mycket hos honom som dribblar bort hennes förnuft. Kan en man som varit gift flera gånger och bedragit många gånger, inte göra det igen? Är det som är för bra för att vara sant, sannolikt just det?

Här finns mycket tankar och reflektioner, men också lite onödiga klassmarkörer och annat som inte känns helt autentiskt. Men någonstans tycker jag ändå om den Annika som så brutalt ruskats om av livet…

/Tuija

Finns både som e-bok och e-ljudbok.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar